If guidance counselors are to do as good a job as possible, they need to have as much comprehensive information as possible when it comes to possible career paths for their clients. To get on the way to get this information I, in this study, examined how musicians - specifically flute players career paths could seem. I examen this by doing five interviewees. This study is for guidance counselors, so they hade a more solid foundation to stand on, but also for aspiring musicians to get new perspectives to consider when faced with career choices. The study is conducted through five interviews with professionals flutists; Agneta, Harry, Jenny, Eva and Pepita who all work or have recently worked as professional musicians or teachers. With professional musician, I mean the ones in one way or another is or has been employed musicians and also is in the same or higher level in terms of their music ability than those who are employed. Their stories, compiled into separate stories which I have compared to some theories of career paths. The theoretical points of the study are based from Holland's matching theory , which matches individuals to environments where they can utilize their skills and knowledge . Holland believes that to get a harmonious society and all individuals to get something out of their jobs one should find environments that suit these individuals. Careership-theory of Hodkinson and Sparkes, believe that one creates ones career by ones election but is simultaneously influenced by both the environment one grew up in, their personality and their characteristics - their habitus – but also how the environment is when carrying out elections.
Even fragments from Browns approach I will use in the study, who briefly says that no one can ever possess all the relevant information and therefore choices that are made are always qute random. The stories are also compared with each other and from all of this, conclusions are drawn about the ways that are possible for flutists, or at least has been possible so far. The study showed that all the interviewees had some commonalities - that they all taught in some form, even those who were not interested in educating as a profession. / För att studie- och yrkesvägledare ska göra ett så bra arbete som möjligt behöver de inneha så mycket allsidig information som möjligt när det kommer till möjliga karriärvägar för sina klienter. För att komma en bit på vägen till denna information undersöks i denna studie hur musikers – specifikt flöjtisters karriärvägar har sett ut för de fem intervjupersonerna. Detta både för att studie- och yrkesvägledare ska kunna ha en stadigare grund att stå på, men även för att blivande musiker ska få nya perspektiv att ta hänsyn till när de står inför karriärval. Studien genomförs genom fem kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma flöjtister; Agneta, Harry, Jenny, Eva och Pepita som alla jobbar eller har nyligen jobbat som professionella musiker eller lärare. Med professionella musiker menar jag de som på ett eller annat sätt är eller har varit anställda musiker och dessutom är i samma eller högre nivå när det gäller deras musiska förmåga än de som är anställda. Deras historier har jag sedan sammanställt till separata berättelser som jag sedan har jämfört med vissa teorier om karriärvägar. De teoretiska utgångspunkter studien utgår ifrån är Hollands matchningsteori, där man matchar individer till miljöer där de får nyttja sina färdigheter och kunskaper. Holland menar att för att få ett harmoniskt samhälle och få alla individer att få ut något av deras arbeten bör man hitta miljöer som passar dessa individer. Careershipteorin av Hodkinson och Sparkes som menar att man skapar sin karriär genom sina val men påverkas samtidigt av både miljön man växt upp i, sin personlighet och sina egenskaper – sitt habitus - samt hur miljön ser ut då man genomför valen. Även bitar från Browns synsätt kommer jag använda mig av i studien, som kortfattat menar att ingen kan någonsin inneha all relevant information och därför görs val alltid delvis slumpvis. Berättelserna jämförs även med varandra och utifrån allt detta dras slutsatser om vilka vägar som är möjliga för flöjtister, eller åtminstone har varit möjliga hittills. Studien visade att alla intervjupersonerna hade vissa gemensamma nämnare, som att de alla undervisat i någon form, även de som inte var intresserade av detta som en yrkesroll.

En norm genererar flera normer som alla verkar i ett ömsesidigt beroende av varandra i de flesta sammanhang en människa befinner sig i. Normer säger inte bara åt oss hur vi ska bete oss för att passa in, de ingår även i en kontext av maktutövning där människor ofrivilligt och omedvetet kan begränsas och kategoriseras utifrån olika typer av sociala hierarkier. Det är normen i sig som skapar kategorier och har förmånen att definiera vad som anses normalt i förhållande till det avvikande. Denna förmån kräver samtidigt ett självhävdelsebehov där normen ständigt är utsatt för att positionera sig mot det avvikande vilket även kan innebära en möjlighet för den att misslyckas. Normen är således även föremål för föränderlighet och det är i denna anda av föränderlighet en normkritisk pedagogik vill verka utmanande och granskande i sin ansats att dekonstruera det normala i dess normalitet. Vilka normer och normaliteter det kan tänkas handla om att utmana och granska i en lärares vardag och hur arbetet med denna utmaning bedrivs, är föremål för denna uppsats med syfte att undersöka och analysera tre lärares tankar kring normkritisk pedagogik i sin undervisning. Undersökningens frågeställningar riktar sig främst till normkritisk pedagogik i musik-undervisning, men för att vidga fältet och visa på hur olika skolämnen har mycket att hämta från varandra har en lärare i drama- och samhällskunskap och två musiklärare intervjuats. Ett provokationspedagogiskt tillvägagångssätt med avsikt att utmana heteronormativitet samt att ge fler elever tillgång till epitetet musiker via en utmaning av rådande normer kring instrumentalister, sångare samt kön, blir i kombination med de utmaningar detta kan innebära för läraren som individ några centrala delar av informanternas normkritiska arbete. Ämnesord: intersektionalitet, heteronormativitet, materialisering, musiker, utbildningsnormer

Denna uppsats har som syfte att belysa vad två musiker har för tankar och åsikter om att, i symfoniorkester, framföra och lyssna på tv-spelsmusik. Metoden som används är kvalitativa intervjuer och frågorna som ställs till empirin handlar om tv-spel och tv- spelsmusiken som sådan, hur den upplevs i förhållande till musikernas kvalitetsreferenser, hur den upplevs att spelas, hur konsertarrangemangen upplevs, hur publiken upplevs och vad medmusikernas åsikter är. Frågorna ställs dels med utgångspunkt från musikernas generella åsikter om tv-spelsmusiken och dels utifrån musikernas erfarenheter av att spela tv-spel samt i jämförelse med musikernas erfarenheter av att framföra annan typ av musik. Utifrån svaren får man se vilka slutsatser om tv-spelsmusik man kan dra. Uppsatsen visar på att det krävs fler informanter än de två musiker jag intervjuade för att man ska kunna dra några större slutsatser. En slutsats jag ändå kunde dra var att även om informanterna uppfattar tv- spelsmusiken som enkel och repetitiv så tyckte de om den. / <p>Examensarbete 15 hp; Lärarexamen</p>

<p>Bilaga: 1 partitur, 1 CD</p>

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2005. / Härtill 4 uppsatser.

Zugl.: Tübingen, Universiẗat, Diss., 2005.

Zugl.: Warszawa, Uniw. Warszawski., Diss., 2004

Master-Arbeit Univ. St. Gallen, 2007.

Zugl.: Essen, Folkwang-Hochsch., Diss., 2007

När jag började Kungliga Musikhögskolan i Stockholm 2012 visste jag inte att det fanns något som hette notdyslexi. Då min vanliga dyslexi gjorde att jag hade svårt att hänga med under första året på min kandidatutbildning fick jag handledning av Susanna Cederquist som är dyslexikonsult och det var hon som berättade om notdyslexi. Jag pratade med en elev om detta som berättade att han träffat en professionell musiker med ett fast jobb som också hade notdyslexi. När jag väl förstått att det fanns upptäckte jag att jag inte heller var ensam. Med den här uppsatsen vill jag belysa att notdyslexi finns och de problem som kan uppstå för en musiker men även de styrkor som det kan innebära. / <p>Largo av Sixten Sylvan.</p><p>Katarina Stenberg, Valthorn</p><p>Mathias Kjellgren, Orgel</p><p>Titel och upphov:Largo [Musiktryck] : för horn och orgel. Utgivning, distribution etc.: Svensk Musik, Stockholm : 1981. Utgivningsår: 1981</p><p>Den klingande delen av arbetet utgörs av följande inspelning: Sixten Sylvan - Largo (inspelad i Mariakyrkan, Sigtuna augusti 2019). Coronavirussituationen vt 2020 har medfört begränsningar i inspelningsmöjligheterna.</p>