The aim of this thesis is to investigate what information needs arise from the interest in music, which sources are preferred, how this information is sought and what part does the public library play in providing music materials. Brenda Dervin`s Sense-Making theory is what serves as a theoretic framework for this study. A qualitative approach was undertaken in the investigation and nine interviews were conducted with people interested in music. Findings indicate that different ways of acquiring information are used depending on the situation in which the information is needed and also what kinds of music people prefer. The main findings of this study suggest that people interested in music are keen to constantly discover new music to perform or listen to. Information seeking seems to be mainly performed by monitoring known dependable sources and information providers used include newspapers, magazines, radio, TV and the Internet. Information to try helping decide whether certain music is worth exploring further is often sought by browsing musicrecordings or taking advice from friends, family and other trusted sources. Very highly appreciated sources overall are family, friends and other persons known to have expertise knowledge. Internet seems to be used both as a news provider and for searching reference information. When needing specialised knowledge or reference information, dictionaries, websites or people with known specialknowledge are often preferred. Barriers experienced are of financial and cognitive nature and also caused by an interest in music of less well-known genres. Libraries seemed to be used mainly for borrowing sheet music or lyrics and not so much for their record collections. / Uppsatsnivå: D

Det finns ytterst få beskrivningar av kvinnliga musiker och deras musicerande genom historien. I dag syns fler kvinnor på musikfältet, men männen dominerar fortfarande musikmedierna i stort, både vad gäller artister och journalister. Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur ofta och hur mycket kvinnliga respektive manliga artister syns i musiktidningarna Sonic och Lira musikmagasin, i radioprogrammet Mitt i musiken och i tv-programmet PSL- på festival. Vidare vill jag undersöka hur många av texterna och inslagen som är gjorda av kvinnliga respektive manliga journalister. Med hjälp av dessa två representationsstudier undersöker jag sedan om det finns ett samband mellan artisternas kön och journalisternas kön. Fokus riktas då i huvudsak mot kvinnliga musikjournalisters rapporterande. Vidare vill jag fånga musikjournalisters funderingar kring kvinnor och mäns representation i musikmedierna och hur de ser på sin egen roll som förmedlare av musikjournalistik. Metod: för att mäta frekvensen av artister och journalister har jag använt mig av en kvantitativ innehållsanalys. Vid intervjuerna med musikjournalisterna har jag använt mig av en samtalsintervjuundersökning. Resultat: Det syns fler män än kvinnor i de undersökta analysenheterna. Kvinnliga journalister rapporterar procentuellt mer om kvinnliga än om manliga artister. De intervjuade musikjournalisterna är medvetna om underrepresentationen av kvinnor i musikmedier och menar att den främsta orsaken är att utbudet av artister redan från början är ojämnt. Många av de intervjuade påpekar också att deras urval av artister i första hand styrs av vilka artister de själva tycker är bra.