Examensarbete 15 hp; Musiklärarexamen

Magisteruppsats i musikpedagogik

Pedagogiskt specialarbete 7,5 hp

No description available.

Har dyslexi någon inverkan på musikens område? Har notläsningsproblematik en koppling till de lässvårigheter som är vanliga hos personer med dyslexi? Jag ville ta reda på hur dyslexi fungerar i samband med musik och musicerande samt belysa de musikpedagogiska konsekvenser detta innebar. Det har jag gjort genom att gå igenom litteratur inom området och genom intervjuer med 9 musicerande dyslektiker. Jag har dessutom använt mig av mina egna erfarenheter och teorier som jag utvecklat genom att själv vara musicerande dyslektiker och jag har relaterat detta till allmän kunskap på området och till resultaten från intervjuerna. Kunskaperna inom området är ännu inte omfattande och Sverige verkar inte ligga i framkanten när det gäller att producera eller praktisera kunskaper kring dyslexi och musik. Resultatet av mina intervjuer överensstämde till stor del med litteraturen och mina egna erfarenheter. Musicerandet påverkas av dyslexi och framför allt utifrån det sätt som vi här i väst oftast valt att närma oss musiken och musikpedagogiken. Det sätt som man med dyslexi fungerar på, som resulterar i dyslektisk problematik runt läsning och skrivning, påverkar även musiken och framför allt användning av notskriften. Förmågan att tillgodogöra sig musik via noter är negativt påverkad, vilket är något som är oerhört viktigt att veta om. Detta särskilt för att man som elev inte skall kunna bli stoppad och utestängd inom musikens område på grund av missförstånd. Det tankesätt som man med dyslexi har, kan också påverka musicerandet positivt. Det snabba tänkande och den närhet till bilder och kreativitet som är typiskt för dyslektiker är ofta till fördel när det gäller musikaliskt uttryck. En frihet inom spel via gehör och improvisation beskrivs utförligt och positivt både i litteraturen och av informanterna i undersökningen. Denna effekt verkar vara primär och naturlig, den verkar inte kunna förklaras av dyslektikers kompensation för svårigheter de har på andra områden inom musiken. / Does dyslexia have any impact on the music field? Do music reading problems have a connection to the reading difficulties that are common among people with dyslexia? I wanted to find out how dyslexia works in connection with music and music performance and highlight the pedagogical implications this entailed. I have done this by literature studies in the field and by interviews with 9 musicians with dyslexia. I have used my own experiences and theories which I developed by myself from being a musician with dyslexia and I have related this to the general knowledge in the field and the results of the interviews. Knowledge in this field is not yet comprehensive and Sweden does not seem to be in the forefront when it comes to producing or practicing skills on dyslexia and music. The result of my interviews corroborated largely with the literature and my own experiences. Music is affected by dyslexia and above everything from the way we in the West most often have chosen to aproach music and music pedagogy. The way you work if you have dyslexia, which results in dyslectic problems with reading and writing, affects even the music and especially the use of notation. The ability to digest music through notes is adversely affected, which is extremely important to know, especially for the student who otherwise can be stopped, or locked out, in the music area by misunderstanding. The way of thinking that people with dyslexia have, can also affect music positivly. The quick thinking and the proximity to images and creativity that is typical of dyslectic people are often beneficial in terms of musical expression. A freedom while playing by ear or improvising is described positivly and in detail, both in the literature and by informants in the investigation. This effect seems to be primary and natural, it does not seem to be explained by the compensation of difficulties that people with dyslexia have in other areas of the music. / <p>Examensarbete 15 hp. Lärarexamen</p>

Syftet med denna uppsats är att få en ökad kännedom kring hur musikundervisning på gymnasiesärskola kan se ut och hur musiklärare upplever sin undervisning. Detta har undersökts genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tre utbildade musiklärare som arbetar på programmet för estetiska verksamheter och det individuella programmet. Av intresse har varit att ta reda på vad lärarna har för mål med sin undervisning och hur de ser på sin verksamhet. Resultatet visar på att målet med musikundervisningen kan ses som både musikaliskt och utommusikaliskt. Detta beroende på vilka elever man undervisar då gymnasiesärskolan omfattar flera olika typer av funktionshinder. Ingen av lärarna har i sin grundutbildning berört metodik för funktionhindrade elever. Hos dem som lärare är den viktiga och gemensamma kompetensen den musikaliska. Samtliga upplever det utmanande att tillgodose elevernas individuella behov. Betyg inom gymnasiesärskolan ifrågasätts.

I denna projektrapport sammanställs arbetet med att skapa webbplatsen www.mannesmusik.com. Resultatet är tänkt att bli en hemsida som riktar sig till elever i högstadiet. Syftet med projektet var att skapa en pedagogisk plattform för musik på internet. Webbplatsen innehåller grundläggande förklaringar för gitarr, piano och bas. Ett annat mål var att skapa en digital materialbank för egna kompskisser, noter och körarrangemang på webbplatsen. I arbetet med att jobba fram hemsidan har vissa digitala program använts. Hemsidan har producerats i publiceringsprogrammet Wordpress. I rapporten beskrivs processen med att arbeta i detta program som till stor del bygger på färdiga mallar. Ett annat program som använts är Paintbrush vilket är ett ritprogram som brukats för att skapa enkla och tydliga kompskisser med ackordtabeller för de olika instrumenten. Obligatorisk och fri vald litteratur (se litteraturlista) ligger till grund för en mer allmän pedagogisk och konstnärlig diskussion av projektet men också som musiker och musiklärare.

No description available.

Sångens roll i grundskolans musikundervisning har varierat över tid. I denna uppsats undersöks sångens plats i musikämnets kursplanstexter över tidsspannet 1962–2011. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilket utrymme momentet sång har getts i kursplanstexterna, och vilken roll sången skulle kunna ha i grundskolans musikundervisning i framtiden. Frågeställningen är: Hur uttrycker sig kursplanerna från 1962–2011 om momenten sång och röst? Frågeställningarna besvaras dels genom olika metoder av textanalys – strukturell textanalys, komparativ analys, funktionell analys, och till viss del läsbarhetsanalys – och dels genom faktainsamling. Textanalysmetoderna tillämpas på valda delar ur kursplanerna 1962–2011 för musikämnet i grundskolan. Slutsatsen pekar mot att språket har formaliserats och riktar sig mer till en utbildad musikpedagog än till någon som inte har en formell musikutbildning. Vidare förutsätts förförståelse av momenten i musikundervisningen hos läraren. Sångens utrymme i läroplanerna har minskat till förmån för det instrumentala spelet samt digitala verktyg. Vad gäller potentiella fördelar med att öka fokus på sång visar ny forskning på kopplingar till bättre hälsa, att det är kostnadseffektivt, samt att det kan vara en källa till personlig utveckling. Andra fördelar kan vara att lärare frigör mer tid och möjliggör fördjupning i ämnet om musikämnet begränsas till exempelvis sång.

Uppsatsen är en undersökning av hur musikundervisningen bedrivs i årskurs 1-5. Den berör också lärares syn på musikämnets betydelse för eleverna och hur lärarens person påverkar undervisningen. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där observationer med låg struktur och semistrukturerade intervjuer har används. Undersökningen är gjord på fyra olika skolor. I studien är det 13 lärare som både intervjuats och observerats. Alla deltagare har lärarexamen, men ingen är musiklärare. En del av lärarna har behörighet i musik. Litteraturgenomgången innehåller en historisk överskt om musiken i skola, lärarutbildning och läroplaner. Vidare ingår också litteratur om läraryrket, musikforskning, musiklärarrollen och musikundervisningen. Resultatet visar att musikundervisningen ser väldigt olika ut beroende på vem som undervisar i ämnet. Om läraren har behörighet i musikämnet eller ej är av mindre vikt. Det som har störst betydelse för deltagarna i undersökningen är den enskilde lärarens eget intresse och kompetens i musikämnet. Lärares personliga upplevelser under den egna skolgången påverkar också inställningen till ämnet. Det gäller både positiva och negativa händelser. Ett gott självförtroende i musiksammanhang underlättar också lärarens förmåga att genomföra musiklektioner. Bland lärarna i studien råder det delade meningar om det ska vara musiklärare eller klasslärare som ska undervisa i musik. Musikintresserade lärare med stort musikaliskt självförtroende tycker att musiken ska ingå i den ordinarie klasslärarens undervisning. De hävdar bland annat att klasslärare har en relation till eleverna som inte en musiklärare med många klasser har möjlighet att bygga upp. Det innebär fördelar att känna klassen väl för att kunna anpassa lektionerna till elevernas bästa, påtalar musikintresserade lärare. Medan lärare som anser sig okunniga eller har dåligt självförtroende i musik förordar utbildade musiklärare för att nå upp till kursplanens mål. Timplan och kursplan i musik följs inte i någon större utsträckning av lärarna i undersökningen. Samtliga lärare i studien anser att kursplanen i musik är alldeles för svår.