Syftet med den här studien är att undersöka hur Folkhälsomyndigheten (FHM) kommunicerar om och uppmuntrar till vaccinering mot covid-19 i sina inlägg på Facebook. Målet är att se i vilken talarroll de framträder i inläggen, om den är givande eller krävande samt på vilket sätt de använder sig av modala resurser. Jag undersöker även förstärkande adjektiv och adverb samt deras funktion i texterna. Utöver det granskar jag hur läsaren tilltalas och omtalas för att se vilken relation som uppstår mellan avsändare och mottagare och om den präglas av närhet eller distans. För att besvara dessa frågor utgår jag från den interpersonella metafunktionen i systemisk-funktionell grammatik (SFG). Jag analyserar språkhandlingar, val av modalitet, tilltal och omtal samt förstärkande adjektiv och adverb. I min analys utgår jag även från den kritiska diskursanalysen, med syfte att se om det finns ”dolda budskap” i inläggen. Till exempel att de använder sig av många inkongruenta språkhandlingar, vilket jag redogör för i resultatdelen. Resultatet visar att texterna präglas av närhet. De använder många påståenden i inläggen, vilket ger en givande talarroll. FHM uppmuntrar till vaccinering både direkt och indirekt. De använder till exempel kongruenta uppmaningar och inkongruenta påståendesatser med funktionen att vara uppmanande. Andra språkliga strategier som de nyttjar är modalitet samt förstärkande adjektiv och adverb. Dessa används för att modifiera och stärka budskap i inläggen. Vaccineringen mot covid-19 är frivillig i Sverige men den framställs mer som ett måste.

Hur arbetar den svenska Polismyndigheten med relationsbyggande taktiker på Instagram? Genom att undersöka det engagemang, den interaktion och sättet på vilket Polisen bemöter kritik bemöts på plattformen har jag kunnat fastställat hur ett antal av dessa tekniker nyttjas i praktiken. Under en begränsad tidsperiod har samtliga inlägg och kommentarer som publicerats till myndighetens konto studerats utifrån tidigare forskning såväl som utifrån utvalda teoretiska perspektiv. I bearbetningsprocessen av det empiriska materialet uttyddes indikationer på att en konflikt uppstått som resultat av den polisiära närvaroden polisiära närvaron på Instagram. Konflikten konstaterades bero på den spänningen som sker när en statlig instans befinner sig på sociala medieplattformar där den externaa kommunikationen anpassas utifrån plattformarnas medielogik. Denna spänning har vidare problematiserats utifrån ett myndighetsperspektiv. I slutsatsen presenteras ett teoretiskt resultat som tydliggör vilka relationsbyggande taktiker som Polisen har använt sig av på Instagram. Här redogörs det också för vilka utmaningar en myndighet kan komma att möta när denna väljer att anpassa sin kommunikation utifrån medielogik.I slutsatsen presenteras ett teoretiskt resultat som tydliggör vilka utmaningar som medföljt när Polismyndigheten valt anpassa sin kommunikation utifrån medielogik. / How does the Swedish Police use relationship building tactics on Instagram? I’ve been able to determine how these tactics are being used practically by examining how the Police engages, interacts, and handles critique on this specific social media platform. All posts and comments posted published to the Police’s account during a selected timeframe have been examined through the lens of previous research and theoretical perspectives. As I began processing this material, a conflict emerged as a result of the Police’s use of the aforementioned tactics used to build relationships with the public. This conflict was determined to be the result of athe tension emerging when a government agency is required to adapt its communication afterto the media logiclogics of social media platforms. This tension was also discussed from the viewpoint of a government perspective. The theoretical results presented in the conclusion of thise thesis highlights the challenges that has facesd a government agency the which choses to Swedish Police as it adapts itsadapt its external communications afterto the media logic. I will also account for the relationship building tactics that has been used by the Police on Instagram.

Den här uppsatsen undersöker hur Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) konstruerar identiteter och gemenskaper med de inledande anförandena under de myndighetsgemensamma pressträffarna om covid-19. Materialet utgörs av 40 transkriberade anföranden från perioden mars 2020 till januari 2021 som analyseras i tre steg. I det första identifieras samtliga personliga pronomen i subjektsposition, och VI- och MAN-omtalens klusivitet kategoriseras. I det andra bestäms vilka processtyper som talarna realiserar med omtalen utifrån systemisk-funktionell grammatik. Därefter grupperas omtalen i tre gemenskaper: Myndigheten, Situationen och Allmänheten. I det sista steget analyseras graden av dialogicitet i gemenskaperna utifrån appraisalteorin. Därtill identifieras ett urval samhörighetsmarkörer. Resultatet visar att de tre myndigheterna använder sex typer av VI och fyra typer av MAN. De föredrar att tala om Myndigheten och framställa den som handlingskraftig och kunnig, en karakterisering de också förutsätter att lyssnaren delar. Situationen som gemenskap präglas av beskrivningar och tolkningar, medan Allmänheten formas med uppmaningar och instruktioner. På vilket sätt myndigheterna omtalar gemenskaperna, och i vilken utsträckning de öppnar för andra perspektiv, varierar. Skillnaderna i de språkliga valen kan till viss del förklaras av myndigheternas skilda uppdrag och målgrupper. Men det utbredda användandet av mottagarinkluderande VI bör studeras vidare för att fastställa om inkluderandet är ett uttryck för en tillfällig närhetsskapande kriskommunikationsstrategi eller en indikation på en ytterligare informalisering av myndighetsspråket. / This thesis investigates how three Swedish public authorities – the Public Health Agency of Sweden, the National Board of Health and Welfare, and the Swedish Civil Contingencies Agency – establish identities and alliances in their initial statements during the joint press conferences on covid-19. The material consists of 40 statements made between March 2020 and January 2021. The transcribed statements are analysed in three steps. First, each personal pronoun in the subject position is identified, and the clusivity of first-person plural VI (we) and generic MAN (one) are categorized. Second, the process associated with these pronouns is determined using the systemic functional grammar framework. The categories are then grouped into three speaker-included alliances: The Authority, The Situation, and The General public. In the third step, based on the Appraisal framework these alliances are analysed by the level of engagement stated by the speaker. A selection of lexical indicators of belongingness is also identified. The result shows that the three authorities use six types of first-person plural VI and four types of generic pronoun MAN. They prefer to talk about The Authority and portray it as vigorous and knowledgeable, a characterization they expect the listener to share. The Situation is characterized by descriptions and interpretations, while The General public is established with exhortations and instructions. How the authorities define the alliances and to what extent they are open to other perspectives varies. The differences in linguistic choices can, to a certain degree, be explained by the authorities’ different responsibilities and target audiences. However, the wide dispersive use of a first-person plural VI which includes the public should be further studied to determine if it expresses a crisis communications strategy to temporarily achieve proximity to the citizens or indicates a continuing informalization of the official language.