Syftet bakom föreliggande studie var att undersöka och analysera orsaker som kan föreligga till att en människa har ett våldsutövande beteende samt om det finns några skillnader mellan kvinnor och mäns utövande av våld. Därefter lades fokus på att belysa våra informanters utsagor för att sedan sammankoppla de med relevant litteratur för att slutligen besvara våra frågeställningar. Med den kvalitativa forskningsintervjun som utgångspunkt har fem informanter intervjuats runt om i Sverige. Det urvalet som författarna fokuserade sig på i denna studie var målinriktat urval. Det huvudsakliga resultatet visar att de signifikanta skillnaderna mellan män och kvinnors våldsutövande är att män tenderar att använda sig av mer fysiskt våld medan kvinnor använder psykiskt våld. Vidare visar studiens resultat att orsakerna bakom brukandet av våld dels kan ses komma från barndomen, dels vara en handling man använder för att utöva makt över någon annan och därmed bero mycket på en persons självförtroende samt att en vanlig orsak ses vara en kombination av riskfaktorer och slutligen att dessa orsaker ter sig vara samma mellan män och kvinnor.

No description available.

No description available.

No description available.

Mäns våld mot kvinnor i nära relationer konstrueras mot bakgrund av en historisk, kulturell och samhällelig förståelse av fenomenet. Det konstrueras och rekonstrueras diskursivt genom språket i sociala samspel mellan människor där särskilda begrepp och termer ligger till grund för förståelsen av denna våldskategori. I denna studie avser vi att undersöka hur yrkesverksamma företrädare, inom så väl offentlig som ideell organisation, förstår och tolkar mäns våld mot kvinnor genom den kvalitativa forskningsansatsen. Detta genom intervjuer i fokusgrupp som diskursivt analyserats och diskuterats i relation till det socialkonstruktionistiska perspektivet och teoretiska begrepp såsom våld, offer och förövare. Föreliggande studie påvisar att deltagarnas tolkning och förståelse av mäns våld mot kvinnor i nära relationer påverkas på olika sätt, bland annat genom organisatoriska förutsättningar. Detta påverkar i sin tur hur de diskursivt konstruerar och hanterar mäns våld mot kvinnor i arbetet med våldsutsatta kvinnor, förövare och deras barn. Trots att nya benämningar används kvarstår diskursen,varför vissa individer, egenskaper och företeelser inkluderas eller exkluderas från denna våldskategori. / Men's violence against women in intimate relationships is constructed in a historical, cultural and social context, in which it is understood. It is constructed and reconstructed discursively in social interactions between people through language, in which specific terms and definitions are used for understanding this category of violence. With a qualitative research approach, the present study aims to investigate how social workers in either governmental or non-governmental organisations, understand and interprets domestic violence. Focus group interviews have been discursively analyzed in relation to the social constructionist perspective and theoretical terms such as violence, victim and perpetrator. This study demonstrates that participant's interpretation and understanding of men's violence against women in intimate relationships are affected in various ways by, for example the conditions of the organization. This in turn may affect how the participants discursively construct and manage the phenomenon in the work with battered women, perpetrators and children who witness violence within the family. Although new labels are used, the discourse of men's violence against women in intimate relationships remains, why some people, attributes and phenomena are either included or excluded from this category of violence.

Fenomenet våld i nära relationer är välbeforskat, men forskningen utgår primärt från mäns våld mot kvinnor. När det kommer till män som utsatts för våld i nära relationer är forskningen däremot begränsad. Syftet med denna studie är att överblicka den befintliga forskningen gällande män som utsatts för våld i nära, heterosexuella relationer. Forskningsöversikten undersöker 20 studier, där samtliga studier påvisar att utsattheten hos män tycks vara relativt vanligt förekommande samt av allvarlig karaktär. Utsattheten tycks kompliceras ytterligare av yttre och inre barriärer i form av maskulinitetsnormer, patriarkala strukturer och rättssystem utformade för våldsutsatta kvinnor, samt avsaknad av stöd- och hjälpfunktioner för våldsutsatta män. Vår slutsats är sålunda att partnervåld mot män bör studeras ytterligare, samt att synen på våld i nära relationer är i behov av ett förändrat, könsneutralt synsätt som ger alla våldsutsatta samma förutsättningar att få stöd genom det offentliga sociala arbetet. / <p>2019-06-04</p>

<p>Män som utövar våld i hemmet är att betrakta som ett omfattande samhällsproblem som drabbar inte bara kvinnor och barn utan även våldsutövaren själv. Studien är en kvalitativ studie som bygger på fyra respondenters svar från halvstrukturerade intervjuer. Syftet var att söka en bredare och djupare förståelse angående fyra mäns våld i nära relationer. Hur tänker mannen kring våldet, sig själv, sin kvinna och det faktum att deras barn bevittnat våldet? En genomgripande litteratursökning skedde för att få en överblick över vilka olika förklaringsmodeller som finns angående mäns våld mot kvinnor. Utifrån den inhämtade kunskapen tolkades respondenternas egna beskrivningar. De förklaringsmodeller i denna studie, som de fyra respondenternas resonemang kan kopplas till för att närmare förklara våldet i deras nära relationer, är individinriktade perspektiv. Resultatet av intervjuerna visade att det våld som respondenterna utövat hade främst samband med missbruksproblematik och känslor som maktlöshet, vanmakt och kontroll.</p>

Syftet med denna studie var att belysa mäns våld mot kvinnor i nära relationer och att få en ökad förståelse inför fenomenet. Vi ämnade undersöka de bakomliggande faktorerna samt vilka insatser och vilket förändringsarbete som krävs för att minska mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Studien är kvalitativ då vi strävade efter en djupare förståelse för fenomenet. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med åtta personer som aktivt arbetar med mäns våld mot kvinnor. De teoretiska utgångspunkterna vi använde i vår analys av empirin var dels strukturella teoretiska begrepp som genuskontraktet, isärhållandets logik, könskulturella ramar samt maskulinitet. Vidare använde vi oss av socialpsykologisk teori samt psykosocial kriminologi som kan belysa mäns våld mot kvinnor utifrån ett individuellt perspektiv. Resultatet visade att samtliga av studiens informanter anser att den rådande könsmaktsordningen i samhället utgör grundkonstruktionen till mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Vidare belyser våra informanter att mäns våld mot kvinnor är ett komplext fenomen som kan förstås utifrån ett antal samverkande faktorer. Resultatet visar vikten av att jämställdhetsfrågor behöver genomsyra samhället på såväl strukturell som individuell nivå och all offentlig verksamhet.

Våld kan vara självförvållat, interpersonellt eller kollektivt. Våld i nära relationer mot kvinnor förekommer i alla länder oberoende av social-, ekonomisk-, religiös- eller kulturell tillhörighet och resulterar i kortsiktig och långvarig ohälsa för den utsatta kvinnan i form av bland annat posttraumatisk stress, fysiska skador och låg självkänsla.Sjuksköterskan ska enligt rådande lagar och riktlinjer ge stöd och hjälp för att främja och återställa hälsa, förebygga sjukdom och lindra lidande. Sjuksköterskan har därför ett ansvar att uppmärksamma och hjälpa de våldsutsatta kvinnorna.Screening används för att i ett tidigt skede upptäcka individer i riskzonen för ohälsa. De screeninginstrument som används ska vara valida och reliabla. Mellan år 1979 och 2003 utformades 33 olika screeninginstrument för våld i nära relationer, däremot finns ännu ingen ”Gold standard” för att se till att validiteten upprätthålls. I Sverige idag finns inga screeningprogram för våld i nära relationer mot kvinnor.

No description available.