Bakgrund: Kvinnosynen har genom åren förändrats från att kvinnan inte hade rätt att bestämma över sin egen kropp eller sig själv tills att hon idag ses som en självständig individ. Det har medfört förändrad lagstiftning, kvinnan ska nu vara jämlik mannen i alla förhållanden. I Sverige misshandlas årligen 20 000 kvinnor i en nära relation men mörkertalet uppskattas till hela 75 procent. Det psykiska och fysiska våldet orsakar de utsatta kvinnorna stort lidande och samhället enorma kostnader. Socialstyrelsen menar att vårdpersonal har svårigheter att möta dessa kvinnor på grund av för lite kunskap inom området. Syfte: Att belysa kvinnors subjektiva livsvärld av våld i en nära relation. Metod: Självbiografistudie med kvalitativ ansats för att studera kvinnors livsvärld i en nära relation med våld. Kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats användes vid analyseringen av de fem böckerna. Resultat: Kvinnor som lever med våld i en nära relation upplever i förälskelsen ett starkt välbefinnande som sedan övergår till ett lidande där hopp, förtvivlan och ensamhet speglas. Slutsats: Ökad kunskap i form av förståelse för de våldsutsatta kvinnornas livsvärld gör det lättare för hälso- och sjukvårdspersonal att möta dessa kvinnor och kvinnornas tillit och välbefinnande skulle öka.

Män som utövar våld i hemmet är att betrakta som ett omfattande samhällsproblem som drabbar inte bara kvinnor och barn utan även våldsutövaren själv. Studien är en kvalitativ studie som bygger på fyra respondenters svar från halvstrukturerade intervjuer. Syftet var att söka en bredare och djupare förståelse angående fyra mäns våld i nära relationer. Hur tänker mannen kring våldet, sig själv, sin kvinna och det faktum att deras barn bevittnat våldet? En genomgripande litteratursökning skedde för att få en överblick över vilka olika förklaringsmodeller som finns angående mäns våld mot kvinnor. Utifrån den inhämtade kunskapen tolkades respondenternas egna beskrivningar. De förklaringsmodeller i denna studie, som de fyra respondenternas resonemang kan kopplas till för att närmare förklara våldet i deras nära relationer, är individinriktade perspektiv. Resultatet av intervjuerna visade att det våld som respondenterna utövat hade främst samband med missbruksproblematik och känslor som maktlöshet, vanmakt och kontroll.

Bakgrund: Den vanligaste formen av kvinnomisshandel är att kvinnan blir slagen av en man i sin närhet. Antalet drabbade kvinnor ökar för varje år och år 2010 gjordes i Sverige över 27 000 anmälningar om misshandel av kvinnor över 18 år. Forskning har visat att våld i en nära relation är ett dolt problem och att mörkertalet av antal drabbade kvinnor är stort. Våldet, som kan yttra sig fysiskt, psykiskt eller sexuellt, innebär ett stort lidande för kvinnan. Hälso- och sjukvården har en viktig roll i mötet med dessa kvinnor i att lindra deras lidande. Syfte: Att belysa kvinnors livsvärld och vad som verkar vara av betydelse för hennes val att stanna kvar i en nära relation präglad av våld. Metod: Litteraturstudien utgår från självbiografier och har analyserats med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen har en induktiv ansats. Resultat: Kvinnorna beskriver hur våldet förändrade deras livsvärld och att de upplevde både ett lidande och välbefinnande i relationen. Känslor av rädsla, skam, skuld, kärlek och hopp beskrivs som en anledning till att kvinnorna inte lämnade mannen. Slutsats: Genom ökad förståelse för kvinnan och hennes livsvärld kan hälso- och sjukvårdspersonalen i ett vårdande möte stötta kvinnan och lindra hennes lidande samt främja hennes välbefinnande.

Bakgrund: Våld i nära relationer var ett globalt folkhälsoproblem. Drygt fyra av fem kvinnor i Sverige har upplevt någon typ av våld. Dessa kvinnor upplevde ofta skam i kontakten med sjukvården där sjuksköterskor upplevts dömande och respektlösa. Sjuksköterskor har en viktig roll i mötet och identifieringen av våldsutsatta kvinnor. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av omvårdnaden kring kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Metod: Litteraturöversikt med elva vetenskapliga artiklar sökta i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts till ett resultat. Resultat: Mötet med våldsutsatta kvinnor gav sjuksköterskor varierande reaktioner som frustration och maktlöshet. Vissa hade svårt att sätta professionella gränser. Mörkertalet var stort och kunde bero på skam hos kvinnan. Stor efterfrågan på bättre arbetsrutiner, utbildning och resurser. Vissa sjuksköterskor frågade aldrig om våld, andra ansåg det obligatoriskt. De betonade vikten av stöd och samarbete mellan professioner i vårdkedjan. Diskussion: Sjuksköterskors utbildningsnivå av omvårdnaden kring våldsutsatta kvinnor var låg. Detta ingick inte i grundutbildningen trots att kunskap kunde leda till förbättrad omvårdnad av kvinnan. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde omvårdnaden av våldsutsatta kvinnor som svår och behovet av ytterligare utbildning, arbetsrutiner och resurser var stor.

ABSTRACT: Begreppet ”våld i nära relationer” associeras ofta med medelålderspar som befinner sig i en ohälsosam relation där det förekommer fysiskt våld såsom sparkar och slag. Genom att gå djupare inom ämnet kan vi se att begreppet omfattar ett betydligt större problemområde än så, vad gäller både gruppen av utsatta samt flertalet existerande våldstyper. Denna litteraturöversikt fokuserar på våld riktat mot en av samhällets mest utsatta grupper, nämligen våra äldre. Baserat på befintlig internationell samt nationell forskning har här sammanställts en översikt av denna omfattande men ofta förbisedda problematik. Underlaget utgörs av fjorton vetenskapliga artiklar som presenteras utifrån tre problemområden. Det stora mörkertalet, riskfaktorer och förslag på interventioner behandlas och diskuteras här med utgångspunkt i de olika våldsprofilerna fysiskt, psykiskt, sexuellt, ekonomiskt/materiellt våld samt försummelse. Analysering av befintlig forskning har resulterat i dragna slutsatser gällande riskfaktorer, konsekvenser, vikten av ökad kunskap och medvetenhet samt individanpassade interventioner och åtgärder. / <p>140926</p>

Syftet med studien har varit att få fördjupade kunskaper om hur kvinnor som varit utsatta för våld i nära relation upplevt att delta i gruppbehandling som ett led i utvecklandet av gruppbehandling inom kommunal familjerådgivning/krismottagning. En kvalitativ studie gjordes utifrån data från två olika verksamheter. Tre kvinnor svarade på öppna enkätfrågor och ytterligare tre kvinnor djupintervjuades. Materialet analyserades med innehållsanalys. Resultaten beskrevs utifrån kategorierna: Den värdefulla gruppen, En dömande omvärld, Upplevda brister med gruppbehandlingen, Behov av fortsatt terapi. Sammanfattningsvis visar studien att gruppbehandling upplevts mycket värdefull, att det är viktigt att behandlingen är tillräckligt lång och att individuell psykoterapi bör erbjudas efter gruppbehandlingen. Gruppbehandlingen bör därmed göras längre och kan även förbättras genom att lägga till interventioner utifrån KBT.

The aim of this study was to analyze how discourses about domestic violence emerges in policy and practice, and to investigate how those discourses may change from a structural, political level to a local, practical level. The research questions focused how the problem of domestic violence is formulated at national and local level, scrutinizing the different discourses framing and reproducing the causes and solutions of the problem, and also to deduce how different context affects formulations. The empirical material consists of policy plans and interviews with social workers. The findings indicates that the issue of domestic violence is articulated differently on different levels. In action plans on the national level, the domestic violence is formulated within a structural discourse, being a problem on a (gender-) political level, whereas professional social workers recognizes domestic violence as a personal problem within an individual oriented discourse. On the local level, domestic violence is viewed as something separated from the gender influenced discourse identified on the structural level. The discourses change in relation to the surrounding contexts and depend on both time and space. Unanimously domestic violence is addressed as a serious problem that should be managed with individual efforts. Conflicting discourses lead to incomprehension between theory and practice, and victims of violence are treated with other measures than the ones that the government out mapped.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt folkhälsoproblem. Två av tio kvinnor i världen har någon gång utsatts för fysiskt våld av en närstående. Det finns olika faktorer som kan påverka en kvinna att söka hjälp hos sjukvården som exempel typ av skada, utbildningsnivå eller känsla av skuld. Det första mötet i sjukvården för den våldsutsatta kvinnan blir ofta med en sjuksköterska. Sjuksköterskan har ett ansvar att i ett tidigt skede upptäcka våldsutsatta kvinnor och detta kräver en hög grad av kompetens. Om sjuksköterskan brister i sin kompetens kan risken att frågor om våld inte ställas eller ställs på fel sätt. Det kan finnas olika faktorer som kan påverka sjuksköterskans kompetens och författarna vill i denna litteraturstudie belysa dessa. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans kompetens i bemötandet av kvinnor utsatta för fysiskt våld i nära relationer. Metod: Metoden var en litteraturstudie med induktiv ansats. Utvalda artiklar kvalitetsgranskades och analyserades med stöd av en latent innehållsanalys. Analysen resulterade i två kategorier och fem subkategorier. Resultat: Kategorierna som skapades var “Sjuksköterskans osäkerhet i yrkesrollen och på arbetsplatsen”, med tillhörande subkategorierna ”bristande rutiner”, ”bristande teamarbete” samt ”bristande kunskap”, och ”Sjuksköterskans professionella förhållningssätt” med tillhörande subkategorierna ”sjuksköterskans emotionella engagemang” samt ”sjuksköterskans fördomar”. Slutsats: Många sjuksköterskor upplever en brist på kunskap, rutiner och utbildning inför bemötandet med kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Genom att öka medvetenheten generellt om de faktorer som kan påverka sjuksköterskans kompetens kan möjlighet till kompetensutveckling ges.

Kunskapsområdet för det här examensarbetet är barns trygghet i förskolan. Uppsatsen sätter fokus på anknytningens betydelse för tryggheten och har anknytningsteori som teoretisk utgångspunkt. Syftet för studien är att synliggöra förskollärares uppfattningar om barns trygghet och anknytning till vuxna i förskolan, samt hur förskollärare ser på det egna arbetet med att tillgodose barns behov av trygghet. Frågeställningarna är följande: - Vilken betydelse tillskriver förskollärarna barns trygghet i förskolan? - Vilken betydelse tillskriver förskollärarna barns möjligheter att utveckla trygg anknytning till pedagoger? - Vilka strategier beskriver förskollärarna att de använder sig av i arbetet med att tillgodose barnens behov av trygghet och nära relationer? - Vilka svårigheter beskriver förskollärarna att de möter i arbetet med att tillgodose barnens behov av trygghet och nära relationer? Studiens metod är kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare. I analysen framkommer en samstämmig syn hos de fyra informanterna gällande trygghetens betydelse i förskolan. Tryggheten beskrivs som grunden för utveckling och lärande. Betydelsen av trygg anknytning till pedagogen är ett ämne där en delvis varierande syn framkommer hos informanterna. Två förskollärare betonar anknytningens betydelse mycket tydligt, medan två inte betonar dess betydelse lika starkt. Gällande förskollärarnas beskrivningar av hur de arbetar för att tillgodose barnens behov av trygghet och nära relationer framkommer ett antal gemensamma strategier hos informanterna. Strategier som beskrivs är att bemöta barnen med närhet, lyhördhet, bekräftelse och empati, att skapa förutsägbarhet och tydliga rutiner för barnen, att dela in barnen i mindre grupper, samt att ha en god föräldrasamverkan. Förskollärarna beskriver även områden där de möter svårigheter i arbetet med att tillgodose barnens trygghetsbehov. Stora barngrupper och övergångar mellan aktiviteter är aspekter som tas upp.

Denna uppsats är en kvalitativ intervjustudie om våld i nära relationer. Syftet är att undersöka erfarenheter hos kvinnor i Sverige och Armenien som har levt i en våldsrelation, samt undersöka hur man förhåller sig till det utifrån den kontext man befinner sig i, men även undersöka vilket bemötande man får av sina vänner, familj och staten. Våld i nära relationer är ett omfattande problem och berör inte bara den enskilda människan utan är ett samhälleligt problem som berör och rör oss alla. Uppsatsen bygger på åtta kvinnors berättelser varav fyra kvinnor i Sverige och fyra kvinnor i Armenien och om deras liv och vardag i en våldsrelation. Det gemensamma i vårt resultat är att det spelar ingen roll om du bor och lever i Sverige eller i Armenien angående kvinnornas upplevelser av våldet både känslomässigt och socialt. Det som däremot skiljer länderna åt var vilket stöd som kvinnorna fick från familj, vänner och statliga organisationer.