Abstrakt Bakgrund Våldsutsatta kvinnor är i behov av vård vare sig den kommer från en akutmottagning eller hälsocentral. Det förekommer att vårdpersonal inte lyckas identifiera våldet hos kvinnor som inte har synliga skador. Kvinnorna kan därmed uppleva onödigt lidande. Teoretisk referensram är Erikssons (1994) teorier om lidande. Syfte Att belysa våldsutsatta kvinnors erfarenheter av att möta sjukvården. Metod En systematisk litteraturstudie har tillämpats. 13 artiklar valdes från databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed, och en kritisk granskning genomfördes följt av en innehållsanalys. Resultat Resultatet framförs i fyra kategorier: Att erfara brister i vården, att känna rädsla, att inte bli tagen på allvar och att inte känna sig omhändertagen. Det framkom att många våldsutsatta kvinnor upplever vårdpersonal som okunnig inom ämnet samt att kvinnorna kände sig respektlöst behandlade, upplevde att det inte fanns tillräckligt med tid, men även att vårdpersonalen inte tog hänsyn till deras integritet. Slutsats Våldsutsatta kvinnor som söker vård upplever att vårdpersonal har bristande kunskaper gällande ämnet. Det bidrar till att personalen kan missa om en kvinna är våldsutsatt. Sjukvårdspersonal bör få relevant utbildning för att kunna hjälpa. Nyckelord Våldsutsatta kvinnor, våld i nära relationer, sjukvård, erfarenheter

Bakgrund: Våld i nära relationer kan drabba både män och kvinnor och innebära att personen utsätts för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld, ekonomisk/materiell utnyttjande och isolering. När det gäller mäns utsatthet för våld i nära relationer är den vanligaste formen av våld psykiskt våld. En stor andel män som utsätts för våld i en nära relation väljer att inte anmäla då de är rädda för att inte bli trodda. Syfte: Syftet var att beskriva hur män kan uppleva att utsättas för våld i en nära relation. Metod: En allmän litteraturstudie baserat på nio kvalitativa vetenskapliga artiklar genomfördes. Artiklarna granskades utifrån Högskolan i Kristianstads granskningsmall för kvalitativa artiklar och analysprocessen genomfördes utifrån Fribergs analysprocess. Resultat: Männens upplevelser av att utsättas för våld i en nära relation presenteras i form av tre kategorier, våldets karaktär som beskriver männens upplevelser av hur olika typer av våld yttrar sig och den andra kategorin våldets konsekvenser beskriver hur konsekvenser som uppkommit till följd av våldet påverkar männens liv. Den sista kategorin att söka hjälp efter våldsutsatthet beskriver männens upplevelse av att söka hjälp samt männens upplevelse av att kunskap kring våldsutsatta män saknas. Diskussion: I metoddiskussionen diskuteras litteraturstudiens metod utifrån de fyra trovärdighets begreppen tillförlitlighet, verifierbarhet, pålitlighet och överförbarhet. I resultatdiskussionen diskuteras två centrala fynd som gjorts i resultatet, att bli sedd som en person och inte som en man och bristen på kunskap gör att männen inte får den hjälp de behöver. Dessa fynd diskuteras utifrån personcentrerad vård, etiska principer och lagar.

Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem i världen. Våldet kan vara fysiskt, psykiskt och sexuellt och även i kombination. Detta skapar stort lidande och påverkar den utsattas hälsa i stor omfattning då våldet kan orsaka ohälsa, skador och dödsfall. Akutsjuksköterskan har en betydande roll vid identifiering av våld i nära relationer vid besök på akutmottagningen och därmed kan ge stöd och hjälp vid behov. Dock påverkar aktuella förutsättningar dess möjlighet till identifiering av dessa patienter. Syftet var att utforska tillgänglig evidens gällande akutsjuksköterskans förutsättningar att identifiera patienter där det kan misstänkas att våld i nära relationer förekommer. Den valda metoden var en integrativ systematisk litteraturöversikt där femton artiklar inkluderades, sex kvalitativa och nio kvantitativa, vilket presenterades i form av en tematisk analys. Resultatet påvisade att akutsjuksköterskorna påverkades av ”Känslornas berg- och dalbana” och ”Förutsättningarnas otillräcklighet”. Okunskap, brist på utbildning, egna värderingar och rädslor samt känsla av otillräcklighet, brist på riktlinjer och språkliga barriärer påverkade deras förutsättningar. Medicinska åtgärder prioriterades framför omvårdnadsåtgärder och akutmottagningens miljö hindrar och påverkar samtal mellan patient och akutsjuksköterska och dess integritet. Detta leder till kluvna känslor och etisk stress hos akutsjuksköterskan över att inte kunna erbjuda tillräckligt god och säker vård vid misstanke om våld i nära relationer.

VIOLENCE IN CLOSE RELATIONSHIPS DOES NOT RETIREE.A QUALITATIVE STUDY ABOUT HOW VIOLENCE AGAINST ELDERLY WOMEN IS PORTRAYED IN NEWSPAPERS. BATOUL ZEIN Zein B. Violence in close relationships does not retiree. A qualitative study about how violence against elderly women is portrayed in the newspapers. Degree project in social work 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social work, 2020.The aim of this study is to examine how violence against older women in close relationships is portrayed in the newspapers. This purpose has been formed on the basis that the topic of violence against older women in close relationships is a hidden societal problem and also under-reported in the media. Violence that older women are exposed to may have lasted a long time or debuted just as she got older. But society has an image that the elderly cannot be exposed or expose others to violence. In fact, the violence that occurs among the elderly in close relationships does not differ from partner violence in general. This type of violence is characterized by the elderly women's vulnerability to the violence that increases when she is addicted to the perpetrator. Keywords: abuse, elderly women, close relations, media.

Bakgrund Våld i nära relationer är ett världsomfattande problem som främst drabbar kvinnor och innefattar fysiskt, sexuellt och psykiskt våld. Sjuksköterskan är ofta den första som möter dessa kvinnor i vården och har ett stort ansvar att identifiera dem. Nationella och globala riktlinjer för hanterandet av de våldsutsatta finns, trots detta missas utsatta kvinnor att fångas upp. Uppsatsen hade sin teoretiska grund i det vårdande mötet. Syfte Syftet var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att identifiera och vårda kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Metod En litteraturstudie baserad på åtta kvalitetsgranskade kvalitativa och kvantitativa studier, tagna från databaserna Cinahl och PsycINFO. Artiklarna analyserades med hjälp utav en integrerad analys. Resultat Resultatet visade att sjuksköterskor erfor att bristande kunskap, otillräcklig utbildning och ogynnsamma arbetsförhållanden var anledningen till att kvinnor inte identifieras. Tiden var en viktig aspekt, vissa menade att tid fanns medan andra menade att tiden var en bristande faktor. Slutsats Uppsatsens resultat visade att sjuksköterskor runt om i världen behövde bättre förutsättningar i form av träning ute i verksamheten, men också tydligare riktlinjer och verktyg. Vidtas dessa förbättringar, kan hanterandet av frågan om våld i nära relationer underlättas och fler våldsutsatta kvinnor identifieras i ett tidigare stadie.

Bakgrund I en vårdrelation ska patienten ha möjlighet att uttrycka sina behov, begär och problem. För att en vårdrelation ska fungera behöver den bygga på ömsesidighet. Kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relationer har ofta en rädsla för gärningsmannen och ett lågt självförtroende. I dagsläget finns en kunskapsbrist hos sjuksköterskor i att möta de våldsutsatta kvinnorna vilket bidrar till att de inte alltid får den vård de har rätt till. Syfte Syftet var att beskriva vilka faktorer som påverkar vårdrelationen vid mötet mellan våldsutsatta kvinnor och sjuksköterskan. Metod Metoden som valdes var en litteraturöversikt och sökningarna gjordes i databaserna CINAHL Complete och Pub Med. Sökningarna resulterade i 15 artiklar som inkluderades i resultatet. Artiklarna analyserades utifrån en integrerad analys där fyra underrubriker och en huvudrubrik skapades. Resultat Vårdrelationen påverkades positivt av att sjuksköterskan lyssnade, skapade förtroende och tillit till den våldsutsatta kvinnan. Kunskap och erfarenhet hos sjuksköterskan gav ett stärkt självförtroende vilket bidrog till att frågan om våld kunde lyftas. Utbildning och riktlinjer var ett hjälpmedel för att stärka sjuksköterskan i mötet. Kvinnorna önskade konkret stöd och information under mötet med sjuksköterskan. Slutsats Kunskap och erfarenhet är nödvändigt för att sjuksköterskan ska vara säker i sin profession och därmed kunna stärka kvinnors självförtroende. Våldsutsatta kvinnor är i behov av tillit, förtroende och information under mötet för att en vårdrelation ska kunna skapas. Det kan möjliggöra att kvinnan får hjälp att ta sig ur sin situation. Nyckelord: Möte, Kvinnor, Sjuksköterska, Våld i nära relationer, Vårdrelation

Bakgrund: Våld mot kvinnor anses idag vara ett omfattande folkhälsoproblem. Var tredje kvinna i världen har varit offer för våld i nära relationer. Sjuksköterskan har en avgörande roll i att identifiera våldsutsatta kvinnor, däremot beskrivs en bristande kunskap gällande detta hos sjuksköterskor. Genom att utföra en litteraturstudie baserad på publicerade vetenskapliga artiklar som beskriver sjuksköterskors upplevelser av att ställa frågan kring våldet kan det belysa eventuella svårigheter och hinder. Detta kan skapa förutsättningar för förbättring kring sjuksköterskans identifiering av dessa kvinnor. Syfte: Beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att identifiera våldsutsatta kvinnor. Metod: Allmän litteraturöversikt med induktiv ansats som baserats på åtta kvalitativa artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskade enligt Kristensson (2014) granskningsmall och analysen är gjord enligt Fribergs dataanalys (2022). Resultat: De fyra huvudkategorierna som presenteras är emotionell påverkan, organisatoriska faktorer, otillräcklig kunskap och egna värderingar. Dessa mynnar sedan ut i underkategorierna obehag, rädsla, arbetsbelastning, brist på verktyg och strategier, brist på utbildning, betydelsen av erfarenhet, attityd och kulturella värderingar.  Slutsats: Sjuksköterskors brist på kunskap, erfarenhet, verktyg och strategier tillsammans med hög arbetsbelastning bidrar till att identifieringen av de utsatta kvinnorna uteblir. Utbildning inom ämnet kan bidra till att minska hindren och öka möjligheterna för identifiering av våldsutsatta kvinnor.

Introduktion/Bakgrund: Våld i nära relationer är ett folkhälsoproblem där en av fyra kvinnor blir utsatta under sina liv. Våldet får konsekvenser för både kvinnan och samhället. Syfte: Beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Metod: Litteraturstudien gjordes utifrån Rosén (2017) process. Sökningar gjordes i Cinahl och PsychInfo. Sedan gjordes urval och kvalitetsgranskning vilket resulterade i åtta artiklar som utgör resultatet.Resultat: Utgjordes av tre huvudkategorier som var sjuksköterskans roll, arbetsrelaterade hinder och utmaningar och sjuksköterskans känslor. Dessa mynnade ut i 5 underkategorier. Slutsats: Resultatet i litteraturstudien visar på att sjuksköterskan har erfarenheter kring brist på utbildning, tid och en lämplig arbetsmiljö när det kommer till arbetet kring våld i nära relationer. Även medvetenheten om vart sjuksköterskan ska anmäla, skyldigheter att anmäla och vilken hjälp den utsatta ska erbjudas visade sig vara bristfällig. Sjuksköterskan har många känslor när de vårdar de våldsutsatta kvinnorna. Den kliniska betydelsen i resultatet visar på vikten av utbildning och träning kring våldet. 2018 infördes krav på utbildning inom våld i nära relationer på sjuksköterskeprogrammet. Förslag till fortsatt forskning är att jämföra kunskapsnivå på sjuksköterskor examinerade innan och efter 2018.

Bakgrund: Kvinnor som varit med om hot och våld i nära relationer samt kvinnor generellt kommer vanligtvis först i kontakt med sjuksköterskor när de söker vård. Tidigare forskning lyfter att sjuksköterskor upplever en osäkerhet i hur de ska screena kvinnor för hot och våld i nära relationer samt hur de ska bemöta kvinnor som blivit utsatta. Kvinnor behöver mötas av sjuksköterskor som tror på kvinnornas berättelser samt inger empati och trygghet. Syfte: Syftet är att beskriva kvinnors erfarenheter av möten med sjuksköterskor i samband med hot och våld i nära relationer. Metod: Allmän litteraturöversikt. Nio artiklar med kvalitativ ansats, en artikel med kvantitativ ansats och två artiklar med mixad metod har analyserats utefter syfte, metod och resultat. Resultat: Analysen resulterade i tre teman: kvinnors behov av att bli tillfrågade, barriärer i möten med sjuksköterskor och kvinnors behov av att bli bemötta på ett stödjande vis. Slutsats: Kvinnor som drabbats av hot och våld i nära relationer vittnade om psykiska, fysiska och sociala konsekvenser. Sjuksköterskor är i behov av utbildning inom området för ökad kunskap och kompetens för att kunna identifiera samt stödja kvinnor som drabbats av hot och våld i nära relationer.

AbstractThe meaning of this essay is to bring you a picture of a growing unnoticed society problem. The statistics talk for itself. The low number of men who report domestic violence, where they are the victims, shows that the society doesn’t have a good way of meeting this type of problem which is based both on structural and individual problems. The lack of science and the legislation are insufficient and discriminating because they are built on a picture where women are the victims and men are the perpetrators. It is also built on the norm of a heterosexual relationship which means that it is one sided and needs to be developed. By interviewing professional people in different working areas we have tried to get a picture of the needs of men who are exposed to domestic violence. The purpose of this essay has also been to identify the resources that Gothenburg city has to offer these men in questions regarding treatment and supportive efforts. One of the main problems in this, regarding men that are exposed to domestic violence, is the huge number of unrecorded cases. There are also not enough scientific researches made on this subject. The huge amount of unrecorded cases is creating an image that this is an almost none existing problem and this also causes difficulties for the society and its authorities to face the individuals that have been victims for this sort of violence. An important discovery that we have made, during our work on this essay, is that as much as the society of Gothenburg lacks resources to meet the needs of men exposed to domestic violence, as much does the society lacks resources to meet women who are perpetrators. We also found that the society of Gothenburg lacks resources to deal with the problems connected to domestic violence within none heterosexual families.