Bakgrund: Många vårdtagare passerar akutsjukvården tillsammans med sina närstående. Tiden som spenderas där är en påfrestning för båda parterna. För närstående är stödet ett centralt behov i den stressade situationen, det kan ges på många sätt och av många personer. Sjuksköterskan bär på värdefull kunskap och har en roll i stöttandet. Kunskapen och stöttningen ska förmedlas i mötet på ett medkännande, respektfullt och hoppfullt sätt. Även källor som familj, vänner och vårdtagare bidrar med stöttning. Syfte :Syftet med studien var att beskriva närståendes behov av stöd inom akutsjukvård. Metod: En litteraturöversikt valdes som metod. 17 artiklar återfanns efter databassökningar i PubMed och CINAHL genomförts. De granskades och placerades därefter i en matris. Resultat: Fyra kategorier med 10 subkategorier urskilde sig. Dessa var informerande stöd, emotionellt stöd, instrumentellt stöd och diffust stöd. Informerande stöd var viktigast för närstående och fanns mest skrivet om. Slutsats: Information som var kontinuerlig, innehållsrik, ärlig och begriplig gav störst stöd för de närstående, och agerade som de främsta behoven. Även känslor som hopp och närhet stöttade dem. Det måste ske en förändring på hur man ser på närstående, och det bör avsättas resurser för att deras behov av stöd skall tillgodoses.

Bakgrund: Av alla personer som lever i Sverige idag kommer minst en av tre att någon gång drabbas av cancer. Lungcancer tillhör en av de cancersjukdomar som har sämst prognos och palliativ behandling blir vanligtvis aktuell redan då diagnosen ställs. Att erhålla ett besked om livshotande sjukdom får stor påverkan på det dagliga livet. Sjuksköterskan spelar här en avgörande roll för den sjuke och närstående genom att förmå dem att se till livets glädjeämnen och möjligheter samt att ta tillvara det friska hos den som vårdas. Syfte: Att belysa hur inre och yttre resurser i ett dagligt liv kan påverka personer som mottagit besked om icke kurativ lungcancer. Metod: Vald metod var litteraturöversikt där 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats kvalitetsgranskades och analyserades. Artiklarna inhämtades från databaserna CINAHL, PubMed samt genom manuell sökning. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre huvudkategorier: dagligt liv, inre resurser och yttre resurser. Det framkom att det var betydelsefullt att fortsätta leva ett normalt liv trots sjukdom. Oavsett tid kvar i livet var det viktigt att göra det bästa av kvarvarande tid. Symtomens inverkan innebar dock begränsningar i det dagliga livet, men med stöd från närstående, vänner och vårdpersonal kunde ändå balans uppnås. Slutsats: Trots att resultatet visade att såväl fysiska som psykiska, sociala och existentiella faktorer påverkade personer med icke kurativ lungcancer fanns en övergripande önskan om att leva som vanligt. Det uttrycktes en vilja att kunna upprätthålla ett fortsatt oberoende i dagliga livet samt leva i nuet, snarare än i dåtid eller framtid.

En akutvårdsavdelning vårdar patienter med akuta sjukdomstillstånd. När en familjemedlem insjuknar akut eller utsätts för en allvarlig händelse påverkas närstående negativt. Sjukhuset i allmänhet och akutvårdsavdelningen i synnerhet är främmande och kan väcka rädsla. Sjuksköterskor har ett ansvar att skapa en miljö som bygger på förtroende och vara lyhörda inför de eventuella känslor och tankar som döljer sig bakom närståendes reaktioner.

Bakgrund: Antalet personer som drabbas av demenssjukdom ökar successivt och därmed blir de närstående som vårdar en partner med demenssjukdom i hemmet allt fler. Den teoretiska referensramen är familjefokuserad omvårdnad med fokus på familjerelaterad omvårdnad som syftar till att sjuksköterskor ska sätta närstående i centrum.  Syfte: Syftet var att belysa äldre närståendes erfarenheter relaterade till att vårda en partner med demenssjukdom i hemmet.  Metod: Metoden var en integrerad litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar som söktes fram genom en strukturerad litteratursökning i databaserna Cinahl och PubMed.  Resultat: Resultatet påvisade att närstående fann olika anledningar till att ta ansvar för vårdandet och utvecklades successivt till att bli vårdare, att närstående hade erfarenheter av att utföra olika vårdande handlingar samt att vårdandet medförde olika konsekvenser och känslor hos närstående. Det framkom även att närståendes erfarenheter av vårdandet påverkades av samhällets könsnormer, att närstående utvecklade olika strategier för att hantera vårdandet och att närståendes erfarenheter av stöd varierade.  Slutsats: Närståendes erfarenheter relaterade till att vårda en partner med demenssjukdom varierar men generellt erfars vårdandet vara påfrestande. Litteraturstudiens resultat pekar på att sjuksköterskor behöver uppmärksamma varje enskild närståendes erfarenheter relaterade till att vårda en partner med demenssjukdom för att kunna ge individanpassat stöd.

Bakgrund  Inom akutsjukvården sker det dagligen en rad dödsfall och en del av dem kommer utan förvarning. Sjuksköterskor som arbetar inom akutsjukvården ställs dagligen inför att hantera plötsliga och oväntade dödsfall. Med dödsfall kommer även närstående i sorg och som behöver stöd. Att ta hand om närstående ingår som en del av sjuksköterskans profession och att patienter dör oväntat leder ofta till känsloladdade situationer som sjuksköterskan kan ha svårigheter med att möta (Scott, 2013). Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskan beskrivna upplevelser och erfarenheter av att bemöta närstående i sorg efter ett oväntat dödsfall Metod En litteraturöversikt valdes som metod. Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna PubMed och Cumulative index to nursing and allied health literature (CINAHL). 16 artiklar inkluderades i en integrerad analys och sammanställdes i en matris (bilaga A). Resultat Tre teman identifierades, dessa var; Känslomässiga reaktioner, Mötet med närstående och Stöd och kompetensutveckling. Att möta närstående i sorg upplevs av många sjuksköterskor som svårt och krävande då de inte lyckas möta de närståendes behov. Att lyckas etablera en god relation till patientens närstående kan underlätta mötet och effektivisera omvårdnaden. Slutsats Vården står inför ett paradigmskifte där allt fler patienter vårdas inom primärvården och i hemmet. Detta tror vi kommer leda till att akutsjukvården i Sverige kommer att få motta allt fler svårt sjuka patienter. Därför anser vi att det är av värde att implementera mer utbildning i att möta närstående i sorg redan i grundutbildningen men även erbjuda fler möjligheter till stöd för sjuksköterskor på arbetsplatsen.

Bakgrund  Palliativ vård innebär vård av patienter som drabbats av livshotande sjukdom med förväntad förkortad levnad. Syftet med vården är att lindra besvärande symtom samt öka livskvalitén. Inom palliativ vård är stöd till närstående en av de fyra hörnstenarna. Att vara närstående innebär påfrestningar, då de både ska hantera sin egen förändrade situation och sorg samtidigt som de ofta stödjer den sjuke, både praktiskt och emotionellt. Närstående riskerar därför att drabbas av egen ohälsa.  I sjuksköterskans profession ingår att ge stöd och vägledning till närstående, för att underlätta deras situation.   Syfte  Syftet med denna studie var att beskriva de insatser som närstående till patienter i palliativt skede har behov av, och uppfattar som stödjande.   Metod  En litteraturöversikt användes som metod för att ta del av och sammanställa tidigare forskning. Datainsamlingen genomfördes via artikelsökning i PubMed och Cinahl complete, 15 vetenskapliga artiklar hittades som svarade mot syftet. Data analyserades genom integrerad analys och sex kategorier framkom.  Resultat  Resultatet visade att närstående uttryckte ett behov av trygghet i form av kontinuitet, tillgänglighet, professionalism och kompetens. Av information som var individanpassad och som gjorde dem förberedda och handlade om diagnos, prognos och åtgärder. Bekräftelse i form av att bli försäkrade om att de gjorde rätt samt blev sedda som egna individer. Möjlighet att bibehålla sociala relationer både med den sjuke och andra viktiga personer samt möjlighet att träffa andra i liknande situation. En stödjande miljö, både den fysiska men även den känslomässiga gav stöd, samt att få hjälp med och kunna dela ansvaret för den sjuke.  Slutsats  Slutsatsen är att närstående har behov av stöd för att orka ta hand om och vårda sina sjuka familjemedlemmar. Detta för att undvika egen ohälsa. Det handlar inte om några extraordinära insatser utan det som ingår sjuksköterskan dagliga arbete. Det handlar om att medvetandegöra närståendes behov av stöd. Det består av bekräftelse, information, trygghet och att de känner sig sedda. Stödet behöver individanpassas och närstående tillfrågas om deras specifika behov.

Bakgrund Schizofreni är en psykossjukdom med långvarig duration som kommer och går i skov. Det är oftare män än kvinnor som drabbas och de insjuknar vanligtvis i övre tonåren, kvinnor något senare. Gränsen mellan schizofreni och andra psykoser är svårdragen. Gemensamt för schizofreniformerna är en bristande kontakt med omvärlden, affektiva störningar, tankestörningar och "jag-störning", hallucinationer, vanföreställningar och autism. Psykisk sjukdom drabbar både patient och de som står dem nära. Personer med schizofren diagnos har ofta svårt att klara vardagen, närstående behöver finnas till hands för att ge såväl praktiskt som emotionellt stöd. De blir på detta sätt vårdare för den sjuke och hjälper genom vardagen. Syfte Att utifrån ett närståendeperspektiv beskriva upplevelser och behov för närstående till personer med schizofrenidiagnos. Metod En litteraturstudie har använts för att besvara frågeställningar och syfte. Sökningar i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO har gjorts samt manuell sökning. Sammanlagt har 18 artiklar inkluderats i resultatet. Resultat Utifrån artiklarna fann författarna fyra olika huvudteman: Närståendes upplevelse av insjuknandet. Närståendes upplevelse av förändrade relationer och behov av stöd i dessa. Närståendes behov av stöd. Närståendes behov av information och utbildning. Närstående känner att de inte blir hörda eller tagna på allvar av vårdpersonal. De känner ofta stor börda och samhällets fördomar. Relationerna inom närmaste familjen förändras och omdefinieras med risk för överdrivet engagemang av någon närstående. Närståendevårdare känner oro för framtiden och upplever att de inte får tillräckligt med stöd och information. Slutsats Resultatet av studien visar att närstående upplever bemötandet i vården som bristfälligt. De känner sig åsidosatta och att vårdpersonal inte tar dem på allvar. De upplever även att de blir skuldbelagda av vårdpersonal för sjukdomens utbrott. De önskar utbildning för egen del men även för samhället i stort. De vill ha kunskap för att lättare kunna hantera vardagen.

Bakgrund: Palliativ vård utgår ifrån en helhetssyn på personer med svår sjukdom och deras närstående. Målet med palliativ vård är att lindra fysiska, psykiska, psykosociala och existentiella symtom samt att bevara och förbättra livskvaliteten hos svårt sjuka och deras närstående. Den sjukas situation påverkar närstående där de tvingas handskas med många tankar och ofta tar ett stort ansvar. Andningssvårigheter är vanliga symtom för personer med palliativa vårdbehov. För att kunna ge stöd till personer med andningssvårigheter och palliativa vårdbehov och deras närstående är det värdefullt att få kunskap om närståendes erfarenheter. Syfte: Syftet var att undersöka närståendes erfarenheter i samband med andningssvårigheter hos personer med palliativa vårdbehov. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats och mixad metod genomfördes. Det utfördes sökningar i tre databaser samt manuellt i två artiklars referenslistor. 12 artiklar bedömdes vara relevanta för syftet och inkluderades i litteraturöversikten. Data från kvantitativa artiklar omvandlades till kvalitativ data och analysen utfördes med en tematisk analys. Resultat: Det framkom 5 teman; närståendes oro, påfrestningar på närstående, relationen till den sjuka, kunskap till närstående från vården och bemötande av närstående från sjukvårdspersonalen.  Slutsats: Den sjukas andningssvårigheter påverkar närståendes välbefinnande. De saknar kunskap och information relaterat till andningssvårigheter. Genom tidig implementering av palliativ vård och genom att arbeta familjefokuserat kan anpassat stöd ges till närstående.

Bakgrund: En allt större del av den palliativa vården bedrivs i hemmet vilket innebär att närstående tilldelas en mer ansvarsfull roll och har i och med det ett ökat behov av stöd. Stödet till närstående syftar till att vara förberedande, förebygga ohälsa och främja livskvalitet. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva närståendes upplevelse av stöd när palliativ vård bedrivs i hemmet. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats utfördes. Studier med kvalitativ design inkluderades. Artikelsökningar gjordes i tre databaser och resulterade i 14 artiklar som bedömdes relevanta för syftet. De inkluderade artiklarna bearbetades med hjälp av tematisk analys. Resultat: Resultatet beskrivs i tre teman; Emotionellt stöd, informativt stöd och personalens förhållningssätt. Resultatet relateras till Andersheds teori om delaktighet i ljuset- delaktighet i mörkret och det framkom perspektiv som kan härledas till både delaktighet i ljuset och mörkret. Slutsats: Ett varierat stödbehov hos närstående som även är föränderligt över tid samt individuella förutsättningar att tillgodogöra sig stödet är något som vårdpersonalen behöver beakta i mötet med närstående och medför att stödet behöver individanpassas.

Bakgrund: En allt större del av den palliativa vården bedrivs i hemmet vilket innebär att närstående tilldelas en mer ansvarsfull roll och har i och med det ett ökat behov av stöd. Stödet till närstående syftar till att vara förberedande, förebygga ohälsa och främja livskvalitet. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva närståendes upplevelse av stöd när palliativ vård bedrivs i hemmet. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats utfördes. Studier med kvalitativ design inkluderades. Artikelsökningar gjordes i tre databaser och resulterade i 14 artiklar som bedömdes relevanta för syftet. De inkluderade artiklarna bearbetades med hjälp av tematisk analys. Resultat: Resultatet beskrivs i tre teman; Emotionellt stöd, informativt stöd och personalens förhållningssätt. Resultatet relateras till Andersheds teori om delaktighet i ljuset- delaktighet i mörkret och det framkom perspektiv som kan härledas till både delaktighet i ljuset och mörkret. Slutsats: Ett varierat stödbehov hos närstående som även är föränderligt över tid samt individuella förutsättningar att tillgodogöra sig stödet är något som vårdpersonalen behöver beakta i mötet med närstående och medför att stödet behöver individanpassas.