Stöd till närstående är en del av den palliativa cancervården. Närstående kan uppleva att de inte känner hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet i och utanför vården. Syftet med studien var att beskriva upplevda behov av stöd hos närstående i sen palliativ cancervård. Som metod användes en systematisk litteraturstudie där 16 vetenskapliga artiklar sammanställdes. I resultatet framkom tre kategorier: Stöd för att vara delaktig i vården, stöd för att bibehålla ett socialt sammanhang samt stöd i existentiella frågor. Behoven av stöd varierade från person till person under sjukdomsprocessen, men det fanns behov som var större i vissa skeden av sjukdomen. Stöd för att vara delaktig i vården kunde hjälpa de närstående att få en ökad förståelse för sjukdomen och dess symtom samt ta vårdrelaterade beslut vilket ökade deras delaktighet. Att sjuksköterskan gav stöd för att upprätthålla ett socialt nätverk kunde hjälpa de närstående att bibehålla ett socialt sammanhang. Närstående visade sig också vara i behov av stöd i existentiella frågor. Det behövs mer forskning för att undersöka behov av stöd hos närstående. Yrkesverksamma sjuksköterskor kan få kunskaper om den närståendes behov av stöd genom fortlöpande utbildning och kompetensutveckling.

Cancer och stroke är bland de vanligaste dödsorsakerna i vårt samhälle. Forskning har visat på att det inte endast är patienten som blir lidande utan även de närstående. Närstående till personer som drabbats av allvarlig sjukdom är i behov av information. Närstående kan behöva få olika information och på olika sätt. Sjuksköterskan har en central roll i informationsförmedling till närstående och det är därför av vikt för dem att känna till de närståendes informationsbehov. Syftet är att beskriva informationsbehovet hos närstående till patienter med cancer och stroke, i mötet med sjukvårdspersonal. Metoden som valdes var en litteratursstudie enligt Axelsson. Urvalet som gjordes var närstående till cancer och strokepatienter då dessa sjukdomar påverkar både patient och närstående på ett livsomvälvande sätt. Efter sökningen valdes åtta artiklar ut då dessa återspeglade syftet. Resultatet visade att närstående vill ha information på en regelbunden basis, med raka och klara besked. Genom information så får de närstående en ökad känsla av kontroll som gör att de bättre kan hantera sin vardag. Informationen minskade även negativa känslor så som stress, ångest och oro. Det visade sig även att närstående sökte information via alternativa källor så som internet, applikationer i telefoner eller böcker. Typen av information som efterfrågades varierade mellan individer. Det är därför viktigt att sjuksköterskan ser den närstående som en individ, unik, med egna behov gällande vilken information de behöver.

Bakgrund  Närstående följer vanligtvis med svårt skadade och sjuka patienter till akutmottagningen. Närståendes närvaro tillåter patienten och närstående att finnas som stöd för varandra under akuta situationer. Det är även av stor vikt att sjukvårdspersonal bemöter patienter och dess närstående på ett bra sätt för att kunna skapa en bra vårdrelation till dessa samt för att kunna förmedla viktig information så att dessa upplever trygghet under vårdtiden. Det finns tidigare forskning som belyser närståendes upplevelser av sjukvårdens bemötande men det finns inte så mycket skrivet om sjuksköterskors upplevelser av närstående i akuta situationer.  Syfte  Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av mötet med närstående i samband med akuta situationer i akutmottagningens akutrum.  Metod  En kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats valdes för att besvara studiens syfte. Totalt intervjuades sex legitimerade sjuksköterskor på två olika akutmottagningar i Stockholm. Samtliga sjuksköterskor arbetar i akutmottagningens akutrum och har varit yrkesverksamma inom akutsjukvård i minst två år.  Resultat  Sjuksköterskorna ansåg att teamarbete, anhörigstöd och närstående kan utgöra resurser vid omhändertagandet av en patient i akutrummet. Vidare poängterades vikten av sjuksköterskans kunskap och erfarenhet. Arbetsmiljön och närståendes närvaro kan också påverka patienternas vård negativt.  Slutsats  Studien visar att sjuksköterskorna var positiva till närståendes närvaro i akuta situationer i akutmottagningens akutrum, framförallt när det fanns anhörigstödjare till närstående. Kunskap och erfarenhet bidrog till att de kände sig säkra i sina arbetsuppgifter och var därmed bekväma att utföra undersökningar och behandlingar inför närstående. Dock kunde närståendes reaktioner ha inverkan på sjuksköterskans arbetsinsats, bland annat genom känslomässig påverkan, och deras närvaro kunde vara mindre lämplig i vissa situationer, men i stort upplevdes närstående som en tillgång. Det framkom att det är av stor vikt med ett väl fungerade teamarbete för ett bra omhändertagande av patienten

Syftet med uppsatsen är att studera hur anhöriga som befinner sig i sorg och kris efter att ha förlorat en närstående, skriver om det i bloggar. Studien bygger på empiri från fyra olika bloggar och knyter an till Cullbergs (2006) kristeori samt Lundins (1982) teori om sorg och sorgbearbetning. I studien har en kvalitativ innehållsanalys använts för att fånga och tolka hur sorgeprocessen tar sig uttryck i de texter som publiceras i bloggarna. Resultaten visade att bloggen fungerade som ett sätt för individen att själv ta makten över sin sorgbearbetning. Bloggen användes som en arena för att med egen kraft läka sina sår istället för att förlita sig på professionella stödjare. Det fanns även en medvetenhet hos de sörjande om att det kunde vara tungt för nätverket att finnas till hands vilket ytterligare gav tyngd till behovet av att blogga för att ventilera sina känslor. Även om varje sorgeprocess är unik så visar resultatet av studien att sorgbearbetning följer liknande mönster som i viss mån påminner om Cullbergs (2006) fyra faser om kris. Lundins (1982) teorier om sorgbearbetning användes för att belysa hur en sorgeprocess kunde se ut samt vilka risk- och skyddsfaktorer som inverkade på sorgeprocessen. Resultaten visade på nätverkets betydelse samt att de sörjande tillägnat sig nya perspektiv på livet som kan förklaras utifrån Lundins teori.

Multipel skleros (MS) är en livslång sjukdom som medför större eller mindre funktionsnedsättningar hos den MS-sjuke. I Sverige lever cirka 18000 personer med MS och sjukdomen debuterar oftast i 20-40 års ålder. Sjukdomen drabbar det centrala nervsystemet och orsakar succesiv nedbrytning av nervfibrer. Orsaken är fortfarande oklar och idag finns ingen botande behandling. Insjuknandet och funktionsnedsättningarna påverkar även närståendes liv och medför påverkan på hela familjen. Syftet med studien var att beskriva närståendes erfarenheter av att leva tillsammans med en familjemedlem med MS. Studien genomfördes som en litteraturstudie där nio artiklar bildade resultatet. I resultatet framkom det att behovet av stöd ökade och att närstående använde sig av olika anpassningsstrategier. Närstående upplevde oro både för sin egen och för den MS-sjukes hälsa. Sjukdomens oförutsägbara utveckling och ekonomiska begränsningar skapade även oro för framtiden. Närstående upplevde ofta brist av stöd från vårdpersonal vilket implicerar fortsatt forskning kring sjuksköterskans professionella bemötande och uppföljning av närståendes erfarenheter.

Studier visade att närstående upplevde kommunikation från sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vård. Närstående beskrev dock i flera studier att kommunikationen från sjuksköterskan ofta var bristfällig och otillräcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att få djupare förståelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med närstående i palliativa vård. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades från två olika vårdavdelningar, på ett sjukhus i Mellansverige. Undersökningsgruppen bestod av sju sjuksköterskor som valdes genom ett kriterieurval. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer och analyserades genom en manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde kommunikationen med närstående som viktig. De upplevde en skiftande kommunikation, för det mesta fungerade den bra men ibland fungerade den inte alls. Sjuksköterskorna menade att behovet av kommunikation var stort. Det upplevdes viktigt att läsa av närståendes individuella behov och samtidigt respektera deras integritet. Ärlighet, närhet, tid och förståelse beskrevs som viktiga komponenter för god kommunikation med närstående. Sjuksköterskorna upplevde att kommunikation vid språkförbristningar, via tolk och med barn kunde bli en utmaning. Trots svår och utmanande kommunikation var det enligt sjuksköterskorna viktigt att alltid göra sitt bästa. Slutsats, närstående är unika individer och kommunikationen beskrivs därför som individuell. Kärnan till bra kommunikation är att möta närstående där de befinner sig, kommunikation ska vila på en stabil grund. Kommunikationen med närstående kan vara svår och utmanande, det är viktigt att inte backa utan istället ta ett steg framåt och våga kommunicera.

BAKGRUND: Att inkludera närstående är en viktig del inom palliativ vård. SYFTE: Studiens syfte var att undersöka i vilken utsträckning närstående till patienter som vårdas på en specialiserad palliativ enhet önskar vara delaktiga i omvårdnadsmoment. Vidare avsågs att undersöka i vilken utsträckning närstående vill bli informerade om vården, om de får tillräckligt stöd för att möjliggöra delaktighet samt om det finns några skillnader beträffande vilka omvårdnadsmoment barn och make/maka vill vara delaktiga i. METOD: Teorierna ”Delaktighet i ljuset – delaktighet i mörkret” och ”Känsla Av SAMmanhang” (KASAM) används som teoretiska referensramar. En enkät där deltagarna fick gradera påståenden om delaktighet, information och stöd samt ett fält för övriga synpunkter användes för undersökningen. RESULTAT: Närstående ansåg att delaktighet vid måltider var viktigt. Att delta i omhändertagandet av sin anhörigs kropp efter döden önskades i högre grad av make/maka än barn till den som vårdades, men var av samtliga mycket lågt värderat. Att få information om vården, förändringar i tillståndet samt den medicinska behandlingen värderades högt, likaså att delta i brytpunktssamtal. Närstående fick tillräckligt med stöd för att ha förutsättning att delta i vården, även tillräckligt med stöd och tröst efter att deras anhörig avlidit. SLUTSATS: Att delta vid måltider värderades högt, förutsättningar för normala måltidssituationer bör därför ges. Intresset för att delta vid omhändertagandet av kroppen efter att döden inträffat rapporterades som litet. Vårdpersonal bör därför lägga större vikt vid att ge förutsättningar för närvarande och delaktighet efter att döden inträffat eftersom att det kan underlätta sorgearbetet.

Bakgrund: Det har blivit vanligare att personer som befinner sig i livets slutskede vårdas med palliativ hemsjukvård, vilket medför att närstående blir involverade i vården. Den kommande förlusten av en familjemedlem kan leda till en stor utmaning och familjen måste hitta en balans mellan förändring och stabilitet för att klara vardagen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes upplevelser när en person vårdas i livets slutskede i hemmet. Metod: I litteraturstudien har 13 kvalitativa empiriska studier sammanställts och analyserats med hjälp av Forsberg och Wengströms analysmetod. Artikelsökningen utfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: De närstående hade både positiva och negativa upplevelser i samband med vården. De kände ett ansvar för den döende personens vård och upplevde även att rutiner i livet förändrades. De flesta närstående upplevde ett behov av att vara delaktiga i vården, de behövde dock stöd och information från hälso- och sjukvården. De ville göra allt för den döende personen för att öka personens välbefinnande. Slutsats: Litteraturstudiens resultat visar att de närstående upplever ett behov av information och stöd för att kunna påverka vården av den döende personen. För att förbättra omvårdnaden av de närstående krävs ett engagemang och en lyhördhet från de professionella vårdarna, utbildning samt ytterligare forskning inom området.

Människor idag blir äldre och fler kommer i framtiden att vara i behov av palliativ vård samtidigt som vården i hemmet expanderar. Närstående till patienter i den palliativa hemsjukvården kan uppleva känslor av otillräcklighet, maktlöshet och hjälplöshet. De känner ett stort ansvar för den sjuke samtidigt som de inte alltid känner sig sedda av vårdpersonalen. Syftet med studien var att belysa de närståendes erfarenheter av vårdpersonalens omvårdnad vid palliativ hemsjukvård. Metoden som användes var en litteraturstudie baserad på tolv vetenskapliga artiklar som sammanställdes och bildade resultatet. I resultatet framkom tre kategorier som alla speglade de närståendes erfarenheter av delaktighetens centrala roll i omvårdaden: Erfarenhet av information, erfarenhet av tillgänglighet samt erfarenhet av omvårdnadsrelationen. Adekvat information med rätt innehåll som gavs vid rätt tillfälle, tillgänglighet till vårdpersonal dygnet runt och en god omvårdnadsrelation till vårdpersonalen var av stor betydelse för de närståendes välbefinnande. Närstående upplevde ibland brister i omvårdnaden vilket implicerar behovet av fortsatt forskning kring deras situation. / Today, people are living longer and in the future there will be a greater need for palliative care while at the same time home care is also expanding. Next of kin to patients in palliative home healthcare can experience feelings of inadequacy, powerlessness and helplessness. They feel a great responsibility for the patient yet at the same time don’t always feel as though they are seen by the health professionals. The objective of the study was to describe the next of kin’s experiences of the health professionals’ care during palliative home healthcare. The method used was a literature study based on twelve scientific articles that consolidated and formed the result. Three categories emerged in the result that reflected the next of kin’s experiences of the central role of participation in nursing: Experience of information, experience of accessibility and experience of the nursing relationship. Adequate information with correct content given at the right time, around-the-clock access to healthcare professionals and a good nursing relationship were of great importance for the next of kin’s wellbeing. The next of kin sometimes experienced flaws within nursing care that implies the need for continued research regarding their situation.

Bakgrund: Upplevelsen av att vara närstående till en person som lever med långvarig smärta är vanlig då det berör ca 20 % av Sveriges befolkning. Eftersom familjen kan ses som en helhet kan detta innebära både sociala och psykologiska konsekvenser även hos de närstående som då löper ökad risk att drabbas av ohälsa. Syfte: Att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en person som lever med långvarig smärta. Metod: Litteraturöversikt sammanställd av kvalitativa artiklar och analyserad enligt Friberg. Resultat: Vardagen för de närstående förändras och begränsas genom att de känner att de måste anpassa sig, det sociala nätverket minskar, rollerna och relationerna förändras. Närstående upplever stora känslomässiga bördor såsom psykiskt illabefinnande, de känner sig misstrodda, känner oro för framtiden och brist på information och kunskap gör att de känner sig åsidosatta. Slutsats: Närstående till en person som lever med långvarig smärta påverkas starkt men på andra sätt än den direkt smärtdrabbade. Det är av vikt att sjuksköterskan uppmärksammar de närstående och deras situation för att förebygga ohälsa.