Introduktion: Multipel Skleros drabbar nervsystemet vilket leder till förlust av olika kroppsfunktioner, då var det viktigt med stöd och fungerande hanteringssätt. Syfte: Att belysa närståendes upplevelser och tankar av att leva med en familjemedlem som har Multipel Skleros. Metod: Litteraturöversikt med insamling av kvalitativ och kvantitativ data. Resultat: Närstående som vårdgivare upplevde anpassningssvårigheter till den nya livssituationen som vårdgivare för den MS-sjuke familjemedlemmen. Särskilt svårt upplevdes den försämrade ekonomin i samband med förlust av arbete. Känslor av uppgivenhet drabbade också närstående när den MS-sjuke inte var densamme och de hade tankar om att hälso- och sjukvården inte utförde lika bra omvårdnad som de själva. Livskvaliteten var lägre hos närstående som var vårdgivare än hos de närstående som inte var det. Diskussion: Sjuksköterskor behövde skapa bättre möjlighet för den MS-sjukes självständighet så att närståendes börda skulle minska, samt att ekonomisk hjälp ansågs behövas. Hälso- och sjukvården bör tillhandahålla bättre stöd för hela familjen, då det ledde till högre livskvalitet hos närstående. Slutsats: Det fanns ett bristande stöd från hälso- och sjukvården för familjerna med en MS-sjuk familjemedlem. Sjuksköterskor bör arbeta utefter ett familjefokuserat synsätt.

Bakgrund På akutmottagningar är arbetsbelastningen hög med ett stort antal patienter som söker vård för tillstånd med varierande allvarlighetsgrad. Prioritera och bedöma patienter är en essentiell del av akutsjukvården. Utöver detta spelar sjuksköterskor en betydande roll i omvårdnadsarbetet med såväl patienter som närstående. När en patient plötsligt avlidit på akutmottagningen ska dess närstående informeras och tas om hand. En av de svåraste uppgifterna som kan behöva utföras är att delta när ett dödsbesked ska lämnas till närstående. Det kan vara särskilt påfrestande då dödfallet inträffat plötsligt vilket kan vara emotionellt krävande för samtliga involverade. Om tankar och känslor som uppstår inte bearbetas kan det leda till att det övriga arbetet och privatlivet påverkas negativt. Det finns olika typer av stöd som bör tillämpas i olika situationer för att stötta sjuksköterskor i arbetet med närstående. Forskning visar att det för sjuksköterskor är oerhört betydelsefullt med stöd i nämnda situationer, trots detta tillgodoses inte det behov som finns. Syfte Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor upplever mötet med närstående till patienter som plötsligt avlidit på en akutmottagning.MetodEn kvalitativ intervjustudie genomfördes. Sex sjuksköterskor med erfarenhet av akutsjukvård mellan sju månader och 20 år intervjuades. Samtliga arbetade på akutmottagningar i Stockholmsområdet när studien genomfördes. En semistrukturerad intervjumetod tillämpades och intervjuerna spelades in med hjälp av en ljudupptagare. Intervjuerna transkriberades för att sedan analyseras med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Inför mötet med närstående hade sjuksköterskorna olika strategier för att förbereda sig, bland annat genom att åsidosätta de egna känslorna för att kunna fokusera på de närstående och deras känslor. Det finns olika sätt att organisera arbetet med de närstående på akutmottagningarna, ett system som beskrevs var närståendemottagare, ett annat vara att avsätta en person för uppgiften. Sjuksköterskorna beskrev hur krävande arbetet med de närstående kan vara och att deras privatliv kunde påverkas av att de inte fick utlopp för de känslor och tankar som kunde uppstå. De betonade vikten av att de fick stöd och hjälp innan, under och efter mötet för att det skulle bli tillfredsställande för samtliga. Stödet från kollegor framställdes som mest betydelsefullt och mer utbildning önskades. Slutsats Det emotionella stödet anses vara viktigast och inkluderar samtal med kollegor, chefer, kuratorer och familj. Det praktiska stödet tycks inte vara lika värdefullt i det akuta skedet men utbildning gällande möten med närstående i kris är en essentiell del för det långsiktiga arbetet. Sjuksköterskor på akutmottagningar är i behov av mer strukturerat arbete kring stödfunktioner för att förebygga att de känslor och tankar som kan uppstå ska ha en negativ inverkan på arbetet och även för att värna om det personliga välmåendet. Beroende på bland annat arbetslivserfarenhet, personliga egenskaper och tidigare upplevelser finns ett varierande behov av stöd vilket bör uppmärksammas för att främja en positiv utveckling på arbetsplatsen

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att lindra symtom och ge en god livskvalitet till patientermed obotlig sjukdom. En av den palliativa vårdens fyra hörnstenar handlar om stöd tillnärstående, då en svår obotlig sjukdom inte bara drabbar patienten utan även familjen. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av att leva med en vuxenfamiljemedlem som vårdas palliativt på sjukhus eller i hemmet. Metod: Metoden var en systematisk litteraturstudie med deskriptiv design. Sökningargenomfördes i databaserna Amed, Cinahl och PsycINFO. I studien inkluderades 7 kvalitativaartiklar som svarade mot syftet. Resultat: Resultatet sammanfattas i fem kategorier; Ett förändrat liv, Känslomässigareaktioner, Behov, Påfrestningar och Stöd. Dessa innefattar femton subkategorier. Slutsats: När en familjemedlem blir svårt sjuk förändras livet även för de närstående. Det kanvara en påfrestande och känslosam tid och de närstående är i behov av stöd för att lättarekunna hantera situationen. Här har sjuksköterskan en del av ansvaret att tillse att denärstående får det stöd som de behöver.

SammanfattningBakgrund: Anorexia nervosa är en allvarlig form av ätstörning där den anorexiasjuke medvetet strävar efter en ohälsosam viktnedgång på grund av en felaktig kroppsuppfattning. Sjukdomen påverkar inte bara den enskilda individen utan också dess närstående och familjemedlemmar, vilket kan leda till en stor påfrestning och lidande för de närstående som vårdar en anorexiasjuk. Syfte: Syftet är att beskriva närståendes behov av stöd när en person i nära relation insjuknat i anorexia nervosa. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med beskrivande design. En systematisk litteratursökning genomfördes och kompletterades med en manuell sökning. Utifrån meningsbärande ord i syftet identifierades sökorden vilka var anorexia, anorexia nervosa, behov, närstående och stöd. Databaser som användes vid sökning var Cinahl, Medline och PsycInfo. Analys av data utfördes med inspiration av innehållsanalys. Litteraturstudiens resultatdel baserades på nio tidigare publicerade studier. Resultat: Närstående till anorexiasjuka uttryckte ett stort behov av information och stöd, då de under sjukdomens början inte hade tillräcklig kunskap om ätstörningen. Olika former av stöd efterfrågades bland annat inom; kommunikation, rådgivning, utbyte av erfarenheter med andra som varit i liknande situation samt ett gott bemötande från vårdpersonalen. Konklusion: Att vara närstående till och vårda en person med anorexia är påfrestande. Närstående som inte får tillräckligt med stöd av vårdpersonalen utsätts för en högre grad av stress. Den kunskap som litteraturstudien resulterat i kan användas av sjuksköterskan för att på ett bättre sätt erbjuda stöd och lindra lidande hos närstående och den anorexiasjuke.

Introduktion: Parkinsons sjukdom (PS) är en kronisk, progressiv sjukdom som bl.a. drabbar rörelsemönstret och leder till sociala, psykiska och fysiska problem för både den drabbade och dennes familj. Syfte: Syftet med detta arbete var att belysa patientens och dess närståendes upplevelse av att leva med Parkinsons sjukdom till livets slut. Metod: Artiklarna söktes via PubMed och Cinahl, vilka bearbetades utifrån syftet. 16 st artiklar kvalitetsbedömdes och sammanställdes till ett resultat. Resultat: Resultatet delades in i fem kategorier; "Att få diagnosen", "Psykisk påverkan", "Social påverkan", "Fysisk påverkan" och "Palliativ vård". Att leva med och ge omvårdnad till någon som har Parkinsons sjukdom var krävande och genererade stor frustration. Sjukdomen gjorde det svårt att planera sin tid och framtid. Diskussion: Brist på kunskap, tid och stöd orsakade lidande för patienten och dess närstående. Både patient och närstående upplevde inskränkningar i det sociala livet. Bristerna inom vården ledde till att de närstående fick en högre arbetsbelastning samt en misstro till vårdpersonalen. Med stor sannolikhet leder god kommunikation mellan vårdgivare, patient och närstående till en bättre vårdsituation till livets slut. Slutsats: Denna litteraturöversikt kan leda till ökad förståelse för patienten och dess närståendes upplevelser av PS till livet slut. Vidare forskning är önskvärt för att utforma en specialiserad vårdmodell för patienter med PS i palliativt skede.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom som påverkar livet både för den drabbade och dess närstående. Prognosen är allvarlig och slutskedet kan liknas vid cancersjukdom. Allt fler vårdas i hemmet, vilket ställer krav på egenvård och närståendes delaktighet. Närstående är ofta inte förberedda för den nya ansvarsfyllda rollen som sjukdomen kan medföra. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av att leva nära en person med hjärtsvikt. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes och baserades på tolv kvalitativa och tre kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Det framkom fyra kategorier av upplevelser i resultatet; ovisshet, förändrade roller, social påverkan samt fysisk och psykisk påverkan, som var för sig och tillsammans kunde leda fram till att livet förändrades för närstående till personer med hjärtsvikt. Slutsats: Hjärtsvikt förändrar livet för närstående och innebär nya krav och anpassning i vardagen. Hälsan påverkas både fysisk och psykiskt. Risken att drabbas av egen ohälsa ökar. Konsekvenserna av att vara närstående är flera särskilt då närstående själva ofta är äldre och har egna hälsoproblem. För att kunna stödja närstående måste sjuksköterskan förstå deras upplevelser. Att synliggöra dem kan främja både den sjuke och dess närstående. / Background: Heart failure is a chronic disease and effects life both for the ill person and their family. The prognosis is serious and can be compared with cancer. More people receive care in their home which increases the demands in self-care and their families’ participation. With the disease come new responsibilities, which families aren’t always prepared for, including new roles. Aim: To describe experiences of living close to a person with heart failure. Method: A literature review was conducted which was based on twelve qualitative and three quantitative scientific articles. Results: Four main categories were identified: experience of uncertainty, changing roles, physical and psychological effects and social effects. Conclusion: Heart failure changes the lives of the families. It involves new demands and adjustment in every-day-life and affects both their physical and mental health. The risk of developing health problem increases. The consequences of living close to a person with heart failure are many, especially if they are older and have health problems of their own. Nurses need to be aware of families’ experiences to be able to support them. We believe that both the ill person and their family can benefit from nurses making their experiences visible.

Bakgrund:Allt fler svårt sjuka väljer idag att vårdas i hemmet och i och med detta får närstående en central och viktig roll. Att vara närstående till en patient i livets slutskede innebär stora påfrestningar i det dagliga livet och ett otillräckligt stöd i den sena palliativa fasen kan leda till svårbehandlad, traumatisk sorg. Många närstående beskriver känslor av ångest, sårbarhet, depression, och även isolering och ensamhet. Närstående kan behöva stöd att hantera sin svåra situation. Syfte:Syftet var att beskriva närståendes behov av stöd inom palliativ vård. Metod:Vi har genomfört en litteraturöversikt där åtta vetenskapliga artiklar har granskats och analyserats med Joyce Travelbee’s teori ”human-to-human relationship” och de fyra hörnstenarna inom palliativ vård som teoretiska utgångspunkter. Artiklarna söktes i Nursing allied and health source, Cinahl plus with full text, Medline with full text samt PubMed. Resultat:Fem kategorier framkom: Behov av information, behov av emotionellt stöd, behov av tillgänglighet, behov av att utbyta erfarenheter med andra i samma situation samt behov av att delta i vården av den döende. Diskussion:Närståendes behov ser mycket olika ut. Som sjuksköterskor måste vi lära oss att se alla närstående som individer med individuella önskemål och behov. Genom Travelbees Human-to-human relationship-teori kan vi förstå detta som en process i flera steg som växer fram mellan sjuksköterskan och den närstående. För att detta ska kunna ske måste sjuksköterskan ha god kännedom om det hon gör, upplever, känner och tänker. Sjuksköterskan måste ha en äkta vilja att förstå den andres känslor och upplevelser. Då kan empatin ge förutsättningar för att starka band uppstår mellan individerna. En förutsättning för att den palliativa vården ska fungera är hörnstenarna teamarbete, kommunikation och relation, närståendestöd samt symtomlindring. Mer forskning behövs om närståendes behov och upplevelser samt hur närståendestödet bör utformas. Det finns ett behov av specialistkompetens hos vårdpersonal för att optimalt kunna möta de närståndes behov.

Family members need a great deal of support during palliative care. It is vital for the family that nursing contacts are accessible all day and night. The nurse can support the family members by sharing a professional knowledge and adapt the information to the recipient, by being present and also encourage them by not only focus on death. The support should be adapted to each individual and also have the possibility to be adjusted in each case. The aim of the study was to illustrate family members experiences of support in a late stage of palliative care. A literature review was used to analyze articles related to the purpose of this study. The results showed that availability, information and emotional support are important elements in family members experiences of support in palliative care. It was important that the nurse took the initiative to give information about palliative care. An adequate information made family members experience participation and contingency to manage the situation. Family members also expressed the importance of confirmation in their situation by the nurse. Findings indicate that family members need a well paving information in the early stages in palliative care. This is a prerequisit for family members to feel a satisfactory participation and confidence in their experience of an adequate support regardless cultural differences.

No description available.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva männens upplevelser av livskvalitet vid prostatacancer samt deras behov av stöd från sjuksköterskan och närstående. Studiens resultat grundade sig på 17 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ samt kvantitativ ansats. Artiklarna söktes med hjälp av valda sökord via Högskolan Dalarnas databaser. Artiklarna kvalitetgranskades utifrån modifierade granskningsmallar. Resultatet visade att män med prostatacancer upplevde urininkontinens som den svåraste emotionella upplevelsen och de kände stor frustration över att inte kunna kontrollera sin vattenkastning. Männen negligerade sina kroppar på grund av sina inkontinensbesvär. Männen beskrev även att de upplevde en saknad efter lust för sexuell samvaro speciellt de yngre männen som uttryckte förtvivlan över sin nedsatta erektionsförmåga. Männen upplevde förändringarna i sin identitet och maskulinitet som mycket smärtsamma. I stödet från sjuksköterskan beskrev männen att de kände en saknad efter att få diskutera existentiella frågor och tankar med sjuksköterskan medan andra män upplevde att sjuksköterskan bemötte deras behov av stöd. Männen kände sig lugna när de samtalat med sjuksköterskan. I stödet från närstående uppskattade männen sin partners omtanke och förståelse. De förlitade sig främst på sin partner och familj som fanns vid deras sida för att tillsammans dela de djupaste tankar och funderingar.