Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa patientens, närståendes samt sjuksköterskans upplevelser av palliativ vård, för att förbättra kvaliteten på omvårdnaden. Litteraturen söktes genom Högskolan Dalarnas databaser samt från tillgängliga e-tidskrifter. Till resultatdelen valdes 19 vetenskapliga artiklar i huvudsak från Europa, men även USA, skrivna på engelska. För att bedöma artiklarnas trovärdighet granskades dessa med hjälp av två granskningsmallar. I resultatet framgick att patienter upplevde det viktigt att behålla kontrollen över sitt liv trots sjukdomen. Genom sitt förhållningssätt kunde sjuksköterskan hjälpa patienten att bibehålla kontrollen och därmed bevara patientens livskvalitet. Närståendes känslomässiga reaktioner är många då en person i deras närhet drabbats av en livshotande sjukdom. De upplevde en sorg som börjar dagen efter diagnosen och fortsätter till långt efter patientens död. Även strukturen i närståendes dagliga liv förändrades, vilket ofta ledde till ensamhet. Sjuksköterskan hade en viktig uppgift att bygga upp en fungerande relation till patienten samt till närstående. Resultatet uppmärksammade även att ett bra samarbete i det palliativa teamet var betydelsefullt för patientens omvårdnad.

Bristen på organ är ett välkänt och diskuterat ämne inom transplantationsverksamheten. Den har dock ökat donationsfrekvensen, genom att utvecklingen av att transplantera organ från en levande individ till en annan har påskyndats. Detta i sin tur har gett större möjligheter att belysa och samla kunskaper om hur organdonatorer, mottagare och närstående beskriver sina upplevelser. Syftet med vår studie var därför att fördjupa oss i hur de människor som ger organ och de människor som tar emot ett organ har upplevt donationsprocessen. Vi ville också belysa de känslomässiga upplevelser som de närstående till en patient som drabbats av hjärndöd beskriver.Vi har gjort en systematisk litteraturstudie, och använt vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 1997 och 2007. Resultatet visar att de flesta är mycket positivt inställda till att donera eller ta emot organ, oberoende av en lång process och oväntade komplikationer. Samma positiva uppfattning beskrivs av närstående till dem som drabbats av hjärndöd, trots att de snabbt tvingats ta ett beslut om organdonation samtidigt som de just påbörjat ett sorgearbete.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att beskriva hur närstående upplevde sin förändrade livssituation i samband med en cancersjukdom, men även skildra på vilket sätt sjuksköterskan kan stödja närstående i vardagen. Artikelsökningen har skett via databaser i Högskolan Dalarnas bibliotek. Artiklarna i studien var publicerade under åren 1998-2008 och skulle innehålla abstract, syfte, metod, resultat och diskussion samt vara skrivna på engelska. Artiklar som innehöll vård av cancersjuka barn exkluderades. Huvudresultatet visar att närstående upplever cancerdiagnosen som oväntad och känslor som chock, stress och misstro var vanliga i samband med cancerbeskedet. Cancersjukdomen hotade även tryggheten och stabiliteten i vardagen. Många närstående tog på sig rollen som vårdgivare vilket ledde till psykiska, fysiska, sociala och ekonomiska kostnader men upplevdes även som en viktig roll och minskade närståendes skuldkänslor i samband med en eventuell sorgeprocess. Familjen till den cancersjuke rapporterade både en positiv och negativ påverkan på relationen till sina nära och kära och behovet av stöd var stort hos de närstående. Resultatet visade också att sjuksköterskan har en viktig funktion i att stödja närstående i deras svåra situation och information om sjukdomen var en aspekt som upplevdes som betydelsefull

<p>Bakgrund: När en individ drabbas av Alzheimers, vilket orsakar minnessvårigheter påverkas även familjen då vardagen drastiskt förändras. För att öka de närståendes hälsa och bemöta dem på bästa sätt behövs en ökad förståelse om deras upplevelser.Syfte: Syftet med denna studie är att genom självbiografier belysa närståendes upplevelser av att leva med en person som har Alzheimers sjukdom i det dagliga livet.Metod: En litteraturstudie av självbiografier skrivna utav närstående till personer med Alzheimers.Resultat: I resultatet kunde vissa upplevelser urskiljas. Upplevelserna delades upp i olika kategorier. Huvudkategorier var Att börja förstå, Att förlora en livskamrat, Att leva med en person med Alzheimers, Att leva psykologiskt ensam.Diskussion: Många negativa upplevelser och likheter framkom i datamaterialet. Det som framkom i studien kan styrkas med tidigare studier. Huvudkategorin Att förlora en livskamrat visade sig vara framträdande hos de närstående.Implikationer för Omvårdnad: Sjuksköterskan kan genom en ökad förståelse för de närståendes negativa upplevelser ge stöd som kan bidra till mera positiva upplevelser.</p> / <p>Background: When an individual is diagnosed with Alzheimer's, which causes memory difficulties, this will also affect the family/relatives as everyday life drastically changes. To assure optimal approach of these relatives and to improve their health a greater understanding of their experiences is required.Aim: The aim of this review is to shed light upon relatives' experiences of everyday life living with an individual with Alzheimer's disease.Method: A literature review. Result: Analysis of autobiographies written by relatives of individuals with Alzheimer's revealed certain specific experiences. The experiences were categorized. Main categories were: Beginning to understand, To loose a life-partner, To live with an individual with Alzheimer's, To live alone psyhologically. Discussion: A lot of negative experiences and similarities appeared in the material. What emerged from the study is substantiated by previous studies. Main Categories To loose a life-partner was found to be prominent in the related. Implications for Nursing: Nurse can by a better understanding of the related negative experiences support that can contribute to more positive experiences.</p>

Abstract   Background: More and more people receiving palliative care in the home, leading to increased responsibility for the next of kin. Being a caregiver and at the same time next of kin is a complex situation for everyone involved. Next of kin´s everyday life changes drastically when everything revolves around the one who is seriously ill. Aim: To describe next of kin´s experiences of being caregivers to a palliative sick person at home. Method: A literature review in which eleven qualitative scientific articles were analyzed and summarized. Results: The results revealed three themes; experience of support, experience of changes in life and experience of strategies. To these themes were formed six sub-themes. Conclusions: Next of kin felt a great responsibility for the one who was sick and they felt that their own lives were set aside. To cope with the situation the next of kin needed information and support in multiple ways. This leads to the nurse to identify the support for the one who is seriously ill and for their families. This requires personal maturity and clinical experiences to meet the next of kin in a professional and empathic manner which leads to increased confidence for everyone involved and that generates in good care.   Keywords: palliative care, next of kin, career, changes in life, support

Bakgrund: Anorexia Nervosa är en psykisk sjukdom som innebär en förändrad kroppsuppfattning med självsvält. Lidandet kan ses som en inre kamp där sjukdomen tagit makten över anorektikerns självkänsla. Sjukdomen kan kännas som en identitet på grund av att den är en så stor del av den drabbades liv. Behandlingen utförs individuellt med strävan att vända viktnedgången. Detta kan vara svårt och stressfullt för patienten, därmed är stöd och trygghet från de närstående personerna av stor vikt för ett tillfrisknande. Den närstående personen kan vara en familjemedlem, vän, granne eller nära sjukvårdskontakt exempelvis sjuksköterska. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av hur närstående påverkar tillfrisknandet från Anorexia Nervosa. Metod: Den kvalitativa litteraturstudien baserades på fem självbiografier. Dataanalysen var en manifest innehållsanalys där skillnader och likheter innehållet identifierades för att beskriva variationer. Resultat: Resultatet formades utifrån fem kategorier: Betydelsen av trygghet, Att bli bekräftad, Att bli motiverad, Att känna skuld, När stödet inte är hälsofrämjande. Slutsats: De närstående personerna har en stor inverkan för kvinnors tillfrisknande av Anorexia Nervosa. Genom att ge trygghet, bekräftelse samt visa omtanke och förståelse för patienter som lider av sjukdomen ökar välbefinnandet.

Bakgrund: Långvarig smärta är något som påverkar både den drabbade och hens närstående. Inom sjukvården glöms ofta de närstående bort vid vård av deras livspartner. Syfte: Att beskriva den närståendes upplevelse av att leva med en livspartner som har långvarig smärta. Metod: De databaser som söktes i var Cinahl, PubMed och PsykInfo. I kvalitetsgranskningen användes två omgjorda mallar av Forsberg och Wengström (2013). Litteraturstudien innehåller fem kvalitativa och nio kvantitativa artiklar, vilka analyserades med latent innehållsanalysmodell enligt Forsberg och Wengström (2013). Analysen resulterade i fyra kategorier. Kategorierna var upplevelser av påverkan på det dagliga livet, upplevelser av relationer, upplevelser av känslor och upplevelser av hälsa och ohälsa. Resultat: I resultatet framkom att livspartnerns långvariga smärta även påverkade de närstående. Ur kategorin upplevelser av påverkan på det dagliga livet beskrev de närstående ett ökat ansvar i bland annat hemmet. Ur kategorin upplevelser av relationer beskrevs en förändrad relation. De flesta närstående upplevde en försämring medan några upplevde en djupare relation än tidigare. Ur kategorin upplevelser av känslor beskrev de närstående känslan av att inte vara betrodd och mycket frustration. Ur kategorin upplevelser av hälsa och ohälsa beskrevs en ökad frekvens depressioner bland de närstående jämfört med närstående till friska individer. Slutsats: Resultaten visar på vikten av att se patient och närstående som en helhet, då en av delarna påverkar resten av helheten. Det är därför värdefullt för sjuksköterskor att få en ökad förståelse för att kunna ge de närstående det stöd som behövs.

Abstrakt: Bakgrund: En central del i palliativ vård är de fyra hörnstenarna, där en handlar om stöd till närstående. Efter ett brytpunktsamtal sker övergången till palliativ vård, där funderingar kring hur och var man vill spendera den sista tiden uppkommer. Då väljer vissa att vårdas i det egna hemmet. Det är viktigt för närstående att känna sig involverade och att förbereda sig för döendet. Syfte: Att belysa närståendes erfarenheter av palliativ vård i hemmet. Metod: Kvalitativ litteraturstudie, där tio kvalitativa empiriska studier inkluderats. Materialet analyserades med hjälp av en beskrivande syntes, som resulterade i tre teman och sju subteman. Resultat: Det är viktigt för de närstående att ha ett bra förhållande till sjukvårdspersonalen, där de får stöd, information och ett gott kunskapsutbyte. Det är ett stort ansvar de närstående tar på sig och det finns många olika sätt att hantera situationen. Att ta hem patienten kan väcka många känslor hos de närstående. Situationen påverkar både familjerelationer och den psykisk hälsan. Konklusion: Att känna tillit, förtroende och att få bekräftelse från sjukvårdspersonal och sin omgivning är betydelsefullt för en positiv erfarenhet. Nyckelord: Palliativ vård, närstående, erfarenheter, hemsjukvård, omvårdnad.

Bakgrund: Hjärtinfarkt blir allt vanligare i världen och när en person insjuknar upplevs detta kaotiskt för de närstående, och deras vardag kan förändras dramatiskt. För närstående kan det innebära stora känslomässiga påfrestningar, samtidigt som de ofta upplever ett bristande socialt stöd. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser efter att deras partner drabbats av hjärtinfarkt. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats, baserad på åtta vetenskapliga originalartiklar. Studien utfördes ur ett livsvärldsperspektiv och en manifest innehållsanalys användes. Resultat: Av resultatet framkom att i det närmaste alla närstående till personer som drabbats av hjärtinfarkt upplevde en förändrad livsvärld i form av negativa och positiva aspekter. De utvecklade olika strategier för att stödja sin partner i återhämtningsprocessen, och för att själva kunna hantera situationen. De upplevde också att sjukvården inte var tillräckligt stödjande och informativ. Slutsats: Närståendes livsvärld förändras och de upplever mycket rädsla och oro tiden efter deras partners hjärtinfarkt. De är ett viktigt stöd i partnerns tillfrisknande och behöver själva mycket stöd för att kunna hantera vardagen på ett bra sätt. Det är viktigt för vårdare att ha en god dialog med närstående för att kunna ge den information de behöver, så att de kan klara den nya vardagens olika påfrestningar.

Sverige har sedan 1988 fastställt döden genom hjärnrelaterade dödskriterier, vilket gör det möjligt att ta tillvara organ för transplantation. Den enskilda individen har självbestämmanderätt när det gäller att donera sina organ och kan under sin levnadstid registrera sitt ställningstagande. Många etiska konflikter råder runt donationsfrågan - vad är rätt och vad är fel? Vilket beslut skall man som anhörig fatta när man oväntat hamnat i en traumatisk situation där en närstående avlidit och visar sig kunna vara en potentiell donator? Studiens syfte var att kartlägga faktorer som påverkar anhörigas beslut för eller emot organdonation, vid närståendes död. Metoden som har använts är litteraturstudie, där tio vetenskapliga artiklar ingår. Artiklarna har kvalitetsgranskats av båda författarna, för att kunna sovra fram det material som svarar på studiens syfte. Resultatet visar att om den avlidnes vilja är känd är det i stort sett avgörande för de anhörigas beslut. Även kommunikation är av stor betydelse och visar tydligt att sjuksköterskans bemötande spelar en viktig roll, och hur hennes omvårdnad kring den avlidne och de närstående kan bli avgörande för deras beslut i donationsfrågan.