Bakgrund: En femtedel av Sveriges vuxna befolkning stöttar, hjälper eller vårdar regelbundet en sjuk familjemedlem. De närstående kan vara en resurs i vården men också i tillfrisknandet hos den psykiskt sjuka. Som sjuksköterska är det viktigt att involvera de närstående och se deras kunskaper som en tillgång för att utföra god omvårdnad. I samhället finns det myter och okunskap om psykisk sjukdom vilket leder till att den psykiskt sjuka personen och dennes närstående ofta möter stigmatisering. Syfte: Beskriva närståendes erfarenheter av att leva med en person som har psykisk sjukdom. Metod: Litteraturöversikt i enlighet med Fribergs (2017) metod. Databaserna CINAHL och PubMed användes där författarna valde 11 kvalitativa studier som besvarade syftet. Resultat: I resultatet framkom sex huvudteman som påvisade hur de närståendes liv påverkades på olika sätt av att leva med en person med psykisk sjukdom. Närståendes egen uppfattning och kunskap om den psykiska sjukdomen var ofta bristfällig. De närstående upplevde att de ville ha ett ökat stöd och en ökad förståelse gällande psykisk sjukdom från omgivningen. Diskussion: Författarna lyfter styrkor och svagheter från de val som gjordes under litteraturöversiktens process som kan ha påverkat resultatet. Resultatet tolkades med hjälp av Roys adaptionsmodell och stärks med ytterligare studier. Närståendes behov och påfrestning av att leva med en familjemedlem med psykisk sjukdom bör beaktas av sjukvården. Genom att vårda och stötta hela familjen kan hälsa och välbefinnande lättare uppnås på både individnivå och gruppnivå.

Bakgrund: I Sverige dör det ca 90 000 människor varje år. Många av dessa personer kan ha varit i kontakt med akutsjukvården. Vid ett akut vårdtillfälle kräver patienten omedelbar vård. Som sjuksköterska är det viktigt att kunna bemöta och stötta närstående under den svåra tiden innan och efter patienten avlidit. Genom att arbeta med personcentrerad omvårdnad kan sjuksköterskan få kunskapen i hur hen ska ge adekvat omvårdnad utifrån patientens och närståendes individuella behov. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av mötet med närstående till patienter som avlider inom akutsjukvården. Metod: Studien är genomfördes som en litteraturstudie. Sökningen efter relevanta artiklar utfördes i två databaser med inriktning mot omvårdnad. Analysen är genomförd på tolv vetenskapliga artiklar som lästes flera gånger för att identifiera meningsenheter som senare skapade huvudkategorier med underkategorier. Resultat: Att möta närstående är emotionellt svårt och påverkas av många olika faktorer. Tre huvudkategorier med underkategorier presenteras, Sjuksköterskors erfarenheter av svårigheter vid mötet med närstående; sjuksköterskornas erfarenheter av känslor i mötet och sjuksköterskornas upplevda brist på kunskap i mötet. Sjuksköterskans erfarenheter av att se närståendes behov; sjuksköterskans omvårdnad av närstående, sjuksköterskornas upplevda roll i mötet med närstående och sjuksköterskans egenskaper i mötet. Sjuksköterskors erfarenheter av omgivningens påverkan i mötet; bristen på tid och vårdmiljöns inverkan på mötet. Diskussion: Huvudfynden som diskuteras är sjuksköterskornas emotionella påverkan av att möta närstående i sorg, kunskapsbrist hos sjuksköterskorna, sjuksköterskornas erfarenhet av omgivningens påverkan samt sjuksköterskans omvårdnad av närstående.

Vad anhöriga har för syn på organdonation påverkar deras beslut, i en situation där den anhörige tvingas fatta ett för någon annan. Familjerelationer och bemötandet av vårdpersonal samt tidigare erfarenheter av sjukvården är ytterligare faktorer som påverkar närståendes inställning till donation. Detta ställer höga krav på sjuksköterskan. Både vad gäller att identifiera de anhörigas behov och tillfredsställa dem, samt att förhålla sig neutral och stöttande i donationsfrågan så att de anhörigas beslut inte heller blir påverkat av någon annan. Det är även betydande att vårdpersonal är införstådda med att det endast är de anhöriga som kan och ska fatta detta beslut och att beslutet måste respekteras oavsett utgång. Syftet var att identifiera och sammanställa tidigare studier och dess resultat, gällande upplevelser och känslor hos anhöriga som ska ta ställning om organdonation, då kännedom om den avlidnes önskan är avsaknad. Uppsatsen är en litteraturöversikt som grundats på kvalitativa artiklar. Nio artiklar har blivit granskade, analyserade och sammanställda. Resultatet presenteras som fem kategorier. Dessa är aspekter av tid, religiösa/kulturella/etiska aspekter, upplevelsen av att bli beslutsfattare, känslor kring beslutet samt sjuksköterskans roll vid beslutstagandet. Till stöd för diskussionen har vårdteoretisk litteratur och aktuell forskning använts. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund:Närstående är engagerade i sin familjemedlem med intellektuell funktionsnedsättnings liv, speciellt när de är i behov av vård.I vårdandet av individer med funktionsnedsättning saknas det ofta tillräcklig kompetens hos vårdgivare. Varje individ är unik och ska bemötas och vårdas därefter, i bemötandet av individer med intellektuell funktionsnedsättning behöver sjuksköterskan vara respektfull, motiverande, inte vara dömande samt försöka undvika att göra individen upprörd.Familjecentrerade omvårdnaden vill involvera hela familjen och se den som en helhet. Syfte: Syftet var att belysa närståendes upplevelse av både sitt eget och andras vårdande gällande individer med intellektuell funktionsnedsättning. Metod: Kvalitativ litteraturstudie utifrån vetenskapliga artiklar som analyserade med innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundmans metod. Resultat: I resultat framgår det att närstående hade både dåliga och bra upplevelser gällande vårdandet av individer med intellektuell funktionsnedsättning.Kategorierna som skapades var Upplevelsen av sin vårdande roll, Upplevelsen av vård från utomstående och Upplevelsen av sitt eget ansvaroch underkategorierna var utmaningar i vårdandet, glädje i sin vårdande roll, bristfällig kvalitet i vårdandet från utomstående, tillfredsställande stöd, viljan att ta ansvar och utmaningar i ansvarstagandet.  Slutsats: I resultatet framgår det att det till största del är negativa upplevelser som närstående beskriver. Det visar sig genom utmaningar och påfrestningar i vårdandet gällande individen med intellektuell funktionsnedsättning. Genom att sjuksköterskorsamtalar med närstående och ger dem utrymme att bestämma hur mycket de vill involveras i sin närståendes vård kan sjuksköterskan ge den bästa möjliga vården till både närstående och patient.

<p>Vården av svårt sjuka och döende människor har under det senaste seklet genomgått stora förändringar. I början av 1900-talet hade närstående allt ansvar för den anhörige i hemmet. På 1950-talet tog professionen </p><p>över vården på sjukhuset. Ädelreformen som togs i bruk på 1992, har inneburit att allt fler människor vistas den sista tiden i livet i sin hemmiljö. Detta kan få konsekvenser för närståendes egen hälsa. Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes upplevelser av den palliativa vården. Studien visar att närstående inte alltid är nöjda med den information och stöd de får av sjuksköterskan. Brist på information, stöd, och adekvat kommunikation leder till att närstående känner sig maktlösa, oroliga och stressade. Behov av undervisning om hur den närstående ska kunna hjälpa den anhörige i vården är betydelsefull, eftersom delaktighet påverkar sorgearbetet positivt. För att sjuksköterskan ska kunna bemöta närstående på ett adekvat sätt behövs utbildning i palliativ vård och att kommun och landsting tar till sig forskning och integrerar den i det kliniska vårdarbetet.</p>

<p>Patienter med cancer drabbas ofta av nutritionsproblem främst i form av minskat näringsintag. Det beror dels på sjukdomen i sig, men även på behandlingen mot cancer och dess biverkningar. Ungefär 30 - 85 % av patienterna utvecklar nutritionsproblem. Försämrat näringsintag kan leda till en svår form av utmärglig (cancerkakexi). Nutrition och nutritionsproblem påverkar patienterna och deras närstående, vilket kan ge konsekvenser för dem i det dagliga livet. Syftet med den systematiska litteraturstudien var att beskriva nutritionens betydelse i omvårdnaden vid cancer, sett ur tre olika perspektiv: sjuksköterskans, patientens och den närståendes. Sökningar efter vetenskapliga artiklar begränsades till åren 2000-2006 och gjordes dels elektroniskt i databaserna Cinahl, Pubmed och dels manuellt. Resultatet presenteras via följande sju kategorier: Identifiering och kartläggning av nutritionsproblematik; Skattning av nutritionsstatus; Patientfokuserad nutritionsomvårdnad; Biverkningar av cancerbehandling; Konsekvenser för det dagliga livet; Upplevelser av viktförlust; och Att hantera sin situation. Studiens slutsats var att nutrition är en viktig omvårdnadsåtgärd i omvårdnaden av patienter med cancer. Vidare har nutritionen en stor betydelse för bl.a. patienternas utgångsläge och för att nå ett optimalt behandlingsresultat. Nutritionsproblem påverkar patienterna och deras anhöriga, vilket kan ge konsekvenser för dem det dagliga livet. Vidare beskrivs patienternas upplevelser och känslor runt behandlingen mot cancer och dess biverkningar, samt hur patienterna och deras närstående försöker hantera sin situation.</p>

Abstrakt Patienter läggs in på intensivvårdsavdelning (IVA) i samband med plötslig sjukdom eller trauma. Det är för närstående en chockerande och skrämmande upplevelse kantad av oro och rädsla för patientens liv. IVA-sjuksköterskorna har till uppgift att bistå och stödja närstående. Syftet var att genom litteraturöversikt belysa behov och upplevelser hos närstående till patient som vårdas på intensivvårdsavdelning. Metoden var en litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar publicerade år 2000-2010. Sexton artiklar som motsvarade syftet och inklusionskriterierna bearbetades och analyserandes varav tre rubriker och nio underrubriker framkom. När närstående befann sig i en krävande och svår situation var det viktigaste att ha familjen nära. De beskrev stor oro för framtiden där det svåraste var att vänta på information om patientens tillstånd, de hade även svårigheter att förstå information när de var under psykisk press. Det underlättade att få vara delaktig i vården av patienten. Sömnen och matvanorna hos närstående påverkades negativt under vistelsen på IVA. Behovet av praktiskt, fysiskt och psykiskt stöd från sjuksköterskorna ökade. Närstående använde sig av copingstrategier för att hantera situationen. De var i stort behov av adekvat information. Större medvetenhet om närståendes behov och upplevelser leder till förbättrat stöd och omhändertagande, det underlättar bearbetningen av upplevelsen.   Nyckelord: behov, copingstrategier, litteraturöversikt, närstående, stöd, upplevelse

Bakgrund: När en individ drabbas av Alzheimers, vilket orsakar minnessvårigheter påverkas även familjen då vardagen drastiskt förändras. För att öka de närståendes hälsa och bemöta dem på bästa sätt behövs en ökad förståelse om deras upplevelser.Syfte: Syftet med denna studie är att genom självbiografier belysa närståendes upplevelser av att leva med en person som har Alzheimers sjukdom i det dagliga livet.Metod: En litteraturstudie av självbiografier skrivna utav närstående till personer med Alzheimers.Resultat: I resultatet kunde vissa upplevelser urskiljas. Upplevelserna delades upp i olika kategorier. Huvudkategorier var Att börja förstå, Att förlora en livskamrat, Att leva med en person med Alzheimers, Att leva psykologiskt ensam.Diskussion: Många negativa upplevelser och likheter framkom i datamaterialet. Det som framkom i studien kan styrkas med tidigare studier. Huvudkategorin Att förlora en livskamrat visade sig vara framträdande hos de närstående.Implikationer för Omvårdnad: Sjuksköterskan kan genom en ökad förståelse för de närståendes negativa upplevelser ge stöd som kan bidra till mera positiva upplevelser. / Background: When an individual is diagnosed with Alzheimer's, which causes memory difficulties, this will also affect the family/relatives as everyday life drastically changes. To assure optimal approach of these relatives and to improve their health a greater understanding of their experiences is required.Aim: The aim of this review is to shed light upon relatives' experiences of everyday life living with an individual with Alzheimer's disease.Method: A literature review. Result: Analysis of autobiographies written by relatives of individuals with Alzheimer's revealed certain specific experiences. The experiences were categorized. Main categories were: Beginning to understand, To loose a life-partner, To live with an individual with Alzheimer's, To live alone psyhologically. Discussion: A lot of negative experiences and similarities appeared in the material. What emerged from the study is substantiated by previous studies. Main Categories To loose a life-partner was found to be prominent in the related. Implications for Nursing: Nurse can by a better understanding of the related negative experiences support that can contribute to more positive experiences.

Vården av svårt sjuka och döende människor har under det senaste seklet genomgått stora förändringar. I början av 1900-talet hade närstående allt ansvar för den anhörige i hemmet. På 1950-talet tog professionen över vården på sjukhuset. Ädelreformen som togs i bruk på 1992, har inneburit att allt fler människor vistas den sista tiden i livet i sin hemmiljö. Detta kan få konsekvenser för närståendes egen hälsa. Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes upplevelser av den palliativa vården. Studien visar att närstående inte alltid är nöjda med den information och stöd de får av sjuksköterskan. Brist på information, stöd, och adekvat kommunikation leder till att närstående känner sig maktlösa, oroliga och stressade. Behov av undervisning om hur den närstående ska kunna hjälpa den anhörige i vården är betydelsefull, eftersom delaktighet påverkar sorgearbetet positivt. För att sjuksköterskan ska kunna bemöta närstående på ett adekvat sätt behövs utbildning i palliativ vård och att kommun och landsting tar till sig forskning och integrerar den i det kliniska vårdarbetet.

Patienter med cancer drabbas ofta av nutritionsproblem främst i form av minskat näringsintag. Det beror dels på sjukdomen i sig, men även på behandlingen mot cancer och dess biverkningar. Ungefär 30 - 85 % av patienterna utvecklar nutritionsproblem. Försämrat näringsintag kan leda till en svår form av utmärglig (cancerkakexi). Nutrition och nutritionsproblem påverkar patienterna och deras närstående, vilket kan ge konsekvenser för dem i det dagliga livet. Syftet med den systematiska litteraturstudien var att beskriva nutritionens betydelse i omvårdnaden vid cancer, sett ur tre olika perspektiv: sjuksköterskans, patientens och den närståendes. Sökningar efter vetenskapliga artiklar begränsades till åren 2000-2006 och gjordes dels elektroniskt i databaserna Cinahl, Pubmed och dels manuellt. Resultatet presenteras via följande sju kategorier: Identifiering och kartläggning av nutritionsproblematik; Skattning av nutritionsstatus; Patientfokuserad nutritionsomvårdnad; Biverkningar av cancerbehandling; Konsekvenser för det dagliga livet; Upplevelser av viktförlust; och Att hantera sin situation. Studiens slutsats var att nutrition är en viktig omvårdnadsåtgärd i omvårdnaden av patienter med cancer. Vidare har nutritionen en stor betydelse för bl.a. patienternas utgångsläge och för att nå ett optimalt behandlingsresultat. Nutritionsproblem påverkar patienterna och deras anhöriga, vilket kan ge konsekvenser för dem det dagliga livet. Vidare beskrivs patienternas upplevelser och känslor runt behandlingen mot cancer och dess biverkningar, samt hur patienterna och deras närstående försöker hantera sin situation.