Bakgrund: Att vara närstående till någon som vårdas på en intensivvårdsavdelning kan vara påfrestande, både på grund av den omställning det innebär för familjen men också på grund av den fysiska och psykosociala miljön. De närstående är dock viktiga för att främja patientens hälsa och för att skapa en vårdande miljö, och därför bör sjuksköterskan även fokusera på de närståendes behov. Sjuksköterskan har också ansvar över att ge närstående möjlighet att vara delaktig i patientens vård. Syfte: Syftet var att undersöka närståendes erfarenheter av bemötande på intensivvårdsavdelningar. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie. Sökning efter vetenskapliga artiklar skedde i CINAHL och PubMed och sammanlagt nio artiklar valdes ut efter kvalitetsgranskning. Resultat: I resultatet framkom två kategorier: vårdande miljö och icke-vårdande miljö. I den vårdande miljön upplevde närstående att vårdpersonalen fanns tillgängliga och tog sig tid för samtal vilket ledde till en känsla av stöd och inbjudan till delaktighet. I den icke-vårdande miljön upplevdes istället vårdpersonalen som otrevlig och ointresserad av att ta hänsyn till de närståendes behov. Slutsats: Resultatet visade att majoriteten av de närstående upplevde bemötande av icke-vårdande karaktär. De gånger bemötandet upplevdes som vårdande hade en familjefokuserad omvårdnad tillämpats. Detta förhållningssätt anses därför lämplig att utgå ifrån för att ge närstående en positiv upplevelse av bemötande på intensivvårdsavdelningar.

Abstrakt Bakgrund: Palliativ vård är en helhetsvård av patienter i ett stadie då vården gått över från botande till lindrande. Bredvid varje patient finns ofta en närstående som ska vara ett stöd till den sjuka samtidigt som de själva kan vara i behov av stöd. Det är en rättighet att de närstående får stöd oavsett vilken kontext vården bedrivs i. För att närstående ska orka vara en del i vården är det viktigt att de får rätt stöd. Syfte: Undersöka de närståendes upplevelser av stöd inom palliativ vård på sjukhus. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på tolv vetenskapliga artiklar ur Cinahl, PubMed och PsycINFO. Utifrån en induktiv ansats har artiklarna granskats och analyserats. Resultat: Resultatet sammanfattades i tre kategorier med tillhörande koder. Bekräftelse – bli sedd och tagen på allvar. Information – kommunikationens betydelse och att bli förberedd. Samhörighet – delaktighet. Slutsats: Bekräftelse, information och samhörighet är viktiga aspekter för närståendes upplevelser av stöd på sjukhus. Vårdpersonalen bör inkludera de närstående i vården för att de ska känna delaktighet. Information och vårdpersonalens sätt att kommunicera har stor betydelse. Ett bekräftande bemötande som ett vänligt leende eller en kram kan vara tillräckligt för att de närstående ska känna trygghet.

Bakgrund: Stroke, även kallat slaganfall, är ett samlingsnamn för infarkt i hjärnan och hjärnblödning. Det är en av våra vanligaste folksjukdomar och när någon drabbas av stroke påverkas hela familjen. De kastas helt oförberett in i en helt ny situation och deras liv vänds upp och ner. Syfte: Syftet med studien är att ur ett närståendeperspektiv belysa hur deras livssituation påverkas efter att en nära drabbats av stroke och överlevt. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ inriktning med deskriptiv ansats och materialet är analyserat utifrån en innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: De närståendes livssituation påverkas när en nära drabbas av stroke. Det nya livet upplevs som skrämmande och de känner sig otrygga i förändringen och fick ett ökat psykiskt lidande. Självständigheten och spontaniteten minskades, rollerna i relationerna förändrades och det sociala livet blev negativt lidande. Information och stöd från vården saknades. Med tiden lärde sig de närstående olika strategier för att anpassa och uthärda situationen. Slutsats: Närståendes välbefinnande blev lidande och mer kontakt och hjälp från vården önskades. Viktigt att tänka på är att de närståendes livssituation även påverkas och inte bara den drabbade. Anpassning till det förändrade livet ökade efter hand. Med mer information och stöd från vård och vänner kan de närstående få ett ökat välbefinnande och underlätta hantering av den förändrade livssituationen.

Syfte: Det övergripande syftet med denna avhandling var att öka förståelsen förnärstående i deras föränderliga livssituation under de sex första månaderna efter en persons strokeinsjuknande, med särskild fokus på lärande. Vidare var syftetatt utvärdera de skriftliga informationsmaterial som erbjuds närstående vid svenska strokeenheter.Metod: I delstudie I, intervjuades 16 närstående om vad det innebar att bli närstående till en person drabbad av stroke. I delstudie II, återintervjuades 9 närståendeom vad det innebar att vara närstående till en person drabbad av stroke.Intervjuerna skedde sex månader efter den drabbades strokeinsjuknande. Datafrån de båda studierna analyserades med hjälp av Lindseth och Norbergs fenomenologiska hermeneutiska analysmetod som är inspirerad av Ricoeur. I delstudieIII, intervjuades 16 respektive 9 närstående om vad de ville veta och förståunder de sex första månaderna efter den drabbades strokeinsjuknande. Krippendorffsmetod för kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera data. Idelstudie IV, granskades 42 skriftliga informationsmaterial från 21 svenskastrokeenheter. Data analyserades med hjälp av beskrivande statistik och Krippendorffsmetod för kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Att bli närstående till en person drabbad av stroke innebar att upplevakaos men också att nå en vändpunkt. Den var startskottet för en febril aktivitetsom visade att närstående hade en beredskap att söka ordning i kaoset (I). Attvara närstående till en person drabbad av stroke innebar en kamp för frihet.Närstående ville inte anpassa sig till den drabbades ohälsa eller dess konsekvenser.De ville välja sitt eget levnadssätt och skriva sin egen historia och därför integrerade de ohälsan och dess konsekvenser i sina liv (II). Den information somnärstående ville ha handlade om den strokedrabbade, de professionella och omsig själva. Dessutom visade resultatet att deras sökande efter information var relaterattill personlig involvering, situationella faktorer, olika kunskapsbehov ochsätt att skaffa sig information (III). De skriftliga informationsmaterialen hölladekvat kvalitet gällande inre och yttre struktur. Dessutom höll de samma nivånär det gällde läsbarhet. Däremot varierade informationsinnehållet mellan deolika strokeenheterna (IV).Konklusion: Att bli närstående till en person som drabbats av stroke innebär atthamna i kaos men också att ganska snart nå en vändpunkt (I). Vid denna är personenberedd att ordna livet utifrån de nya förutsättningarna och därför behöversjuksköterskor lära sig att identifiera vändpunkter och inkludera stöd till närstå8ende i de nya och ovana livssituationerna. Att vara närstående under de sex förstamånaderna efter den drabbades insjuknande innebär att kämpa för frihet,dock utan att överge den drabbade (II). I denna process är det viktigt att dennärstående får stöd i att hitta balansen mellan frihet och ansvar, mellan eget livoch omsorg om den drabbade och i relation till andra anhöriga. Närstående ärkapabla att hantera sin föränderliga livssituation då de är aktiva, engagerade ochframåtriktade personer (I, II, III). Därför behöver alternativa pedagogiska metoderoch förhållningssätt utvecklas och testas. Sjuksköterskor behöver tränas iatt använda sådana alternativa metoder. Innehållet i de skriftliga informationsmaterialsom erbjuds närstående vid svenska strokeenheter varierar stort mellanolika enheter (IV). Därför vore det värdefullt att etablera ett elektroniskt informationscentrum på nationell nivå. Den svenska Hälso- och sjukvårdslagen värnarenbart om den drabbade och berör inte alls de närståendes behov eller situation.Med ett ökande antal äldre, och därmed ökat tryck på familjen, är det kanskehög tid att se över lagen för att undvika att närstående blir ”den andra patienteni familjen”. / För avläggande av filosofie doktorsexamen i omvårdnad, som med tillstånd av Fakultetsnämnden vid Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper vid Karlstads universtitet framläggs till offentlig granskning fredagen den 5 juni 2009 kl.10:00 M202, Högskolan i Borås

Hjärt- och lungräddning (HLR) utförs av sjuksköterskan och övrig vårdpersonal vid hjärtstopp för att försöka rädda livet på patienten. Det är en akut och känslofylld situation där snabba beslut måste tas. Många närstående önskar att få närvara, något som för med sig frågeställningar för sjuksköterskan att ta hänsyn till. Syftet med uppsatsen är att undersöka sjuksköterskans upplevelse av närståendes närvaro vid HLR. Metoden är en litteraturstudie som bygger på kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultatet lyfte fram tre huvudteman. Att besluta om närvaro: Många sjuksköterskor efterfrågade skrivna riktlinjer som hjälp för dem att förhålla sig till situationen. Beslut om närstående skall närvara eller inte lyftes fram som något det bör beslutas om gemensamt i vårdteamet. Erfarenhet i yrkesrollen och av närståendes närvaro vid HLR samt en tro på sin egen förmåga ansågs ligga till grund för att sjuksköterskan upplevde närståendes närvaro som något positivt. Stärkt relation: En del sjuksköterskor menade att närvaron fungerade relationsskapande. Genom att uppleva HLR-skeendet tillsammans ökade både sjuksköterskornas och närståendes förståelse för det inträffade. Väcker känslor: Sjuksköterskorna beskrev en prestationsångest över att bli iakttagna av närstående medan de arbetade och menade att det kan komma att påverka vården. Konflikter i teamet ansågs öka. Dessutom nämndes en rad orosmoment av att tillåta närståendenärvaro: bruten sekretess; en oro för hur närvaron kan komma att påverka närstående psykiskt; hot om våld mot personal; och rättsliga följder. Slutligen berörs i diskussionen betydelsen av riktlinjer för att skapa trygghet för sjuksköterskan i arbetet. En fungerande arbetsmiljö möjliggör för närstående att närvara, vilket visat upplevas positivt i stunden om tillräckligt med resurser finns att tillgå samt i förlängningen då närstående uppvisat lägre grad av psykisk ohälsa.

Bakgrund: Alzheimers demens är den vanligaste demenssjukdomen och en av de vanligaste sjukdomarna i Sverige. Personen som lider av sjukdomen försämras successivt och sjukdomen varar livet ut. I dag har anhöriga en ansträngande roll när de vårdar sin närstående med Alzheimers demens. Rollen som vårdare blir mer ansträngande ju längre sjukdomen framskrider. Sjukdomen visar sig på olika sätt från person till person. Syfte: Syftet med studien var att belysa anhörigas upplevelser av att vårda en närstående som lider av Alzheimers demens. Metod: Systematisk litteraturstudie. Kvalitativ manifest innehållsanalys. Vid sökningen av artiklar användes Cinahl, PsychInfo samt PubMed som sökmotorer där nio vetenskapliga artiklar användes efter kvalitetsgranskning. Resultat: Anhörigas upplevelser av att vårda sin närstående kunde delas in i fem kategorier; nedstämdhet, utmattning, börda, behov av stöd och sociala svårigheter och isolering. Detta upplevde de anhöriga i samband med vårdandet av den närstående och förändringarna som sjukdomen medförde i deras liv. Lidande i olika former var ett återkommande fenomen i resultatet. Slutsats: Det framgår tydligt hur de anhöriga påverkas av den närstående med Alzheimers demens, framför allt i sitt vardagliga liv. De anhöriga behöver stöd för att undvika upplevelser av utmattning, nedstämdhet, lidande, börda och övergivenhet i samband med vårdkontakt.

Syfte: Att beskriva anhörigas erfarenheter av att leva tillsammans med en person som har bipolär sjukdom.  Bakgrund: Bipolär sjukdom förekommer uppskattningsvis hos 1-6 % av Sveriges befolkning. Bipolär sjukdom är en diagnos som förutom patienten själv, även påverkar nära anhöriga. Tidigare studier har visat att det ofta är krävande att vara anhörig och att det upplevs svårt att balansera mellan ens egna behov och de behov familjemedlemmen med bipolär sjukdom har. Den anhörige som önskar stötta en person med bipolär sjukdom upplever dock att det kan var svårt på grund av bristfällig information. Metod: Studien bygger på en intervjustudie med åtta anhöriga till personer med bipolär sjukdom under vintern 2015. All insamlad data transkriberades och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Resultatet visar att de intervjuade personerna många gånger upplever det som påfrestande och jobbigt att leva nära en person med bipolär sjukdom och fyra kategorier identifierades. Dessa kategorier var; Känsla av att sätta den sjuke först, Svårighet att hantera påfrestning och ilska, Svårigheter att förhålla sig till sjukdomen och Att stanna hos den sjuke. Upplevelser av stor anpassning, utmattning och en social begränsning framkom. Informanterna upplevde också ett bristande stöd från sjukvården. Slutsats: Resultatet visade att vara närstående till en person med bipolär sjukdom är påfrestande och att de närstående är i behov av stöd, information och kunskap. Genom en förståelse för de anhörigas erfarenheter av att leva nära en person med bipolär sjukdom kan det leda till att vårdpersonal får en bättre förståelse för vad anhöriga har för behov.

Problematiken kring insiders och deras fördel genom sitt informationsövertag har varit ett flitigt diskuterat ämne sedan handeln med finansiella instrument påbörjades. Tidigare studier om insiders agerande och avkastning talar för att de uppnår en överavkastning i förhållande till sitt jämförelseindex. Studieobjekten i tidigare forskning inom ämnet har uteslutande behandlat de primära insynspersonerna, det vill säga ledningen och styrelsen i bolaget, alternativt samtliga insynsregistrerade personer i företaget. Denna studie ämnar däremot undersöka hur närstående till insiders, så kallade sekundära insiders, handlar och huruvida de överavkastar marknaden. Närståendekategorin delas in i fyra underkategorier: Barn, Make/Maka, Anhörig och Sambo. Utifrån problembakgrunden formulerades följande frågeställning:– Hur ser aktiehandeln ut hos närstående till insiders i det egna bolaget och vilken avkastning presterar de jämfört med marknadsindex?Studien utgår från teorier om marknadens beteende och dess effektivitet, samt hur och varför investerare väljer att köpa eller sälja en aktie. Exempel på dessa skäl kan vara skattemässiga, diversifieringsmässiga och personliga preferenser. Anledningarna till att investerare väljer att handla en viss aktie kan även appliceras på insiders och varför de köper och säljer aktier i insiderbolaget.Inom varje kategori slumpades 15 köp- respektive säljtransaktioner fram, utförda mellan 2006-04-01 och 2015-04-01, i bolag som för närvarande är noterade på Stockholmsbörsens Small-, Mid-, och Large Cap-listor. En kvantitativ forskningsmetod användes i form av en eventstudie. Med hjälp av en justerad marknadsmodell beräknades eventuell överavkastning i jämförelse med jämförelseindexet OMXSPI med en horisont på 20, 60 samt 240 handelsdagar. Vid en försäljning antas en noll-avkastning fram till respektive tidsperiod medan för köp beräknas eventuell överavkastning i skillnaden mellan aktien och jämförelseindexet. För att kunna dra slutsatser om observerad data genomfördes sedan statistiska test på respektive kategori och för gruppen närstående som helhet samt för köp respektive sälj var för sig.Resultatet från studien indikerar att köptransaktionerna genererar en överavkastning mot index medan sälj snarare tyder på en underavkastning. Indikationerna på överavkastningen kunde däremot inte säkerställas genom statistisk signifikans. Studiens slutsats blir således att det inte kan uteslutas att närstående till insynspersoner överavkastar marknaden genom sina köp, men att inga statistiskt fastställda slutsatser kan dras utifrån det studerade materialet.

Introduktion: Vård i livets slut ges till patienter som förväntas dö inom en snar framtid. För sjuksköterskan är det minst lika viktigt att se till patientens som till närståendes behov. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa faktorer som påverkar närståendes upplevelser vid vården i livets slut i ett sjukhuskontext. Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats där Polit och Becks (2012) niostegsmodell för litteraturstudier har använts. Databaser som har använts var CINAHL och PubMed. De valda vetenskapliga artiklarna har kvalitetsgranskats med hjälp av Polit och Becks (2012) granskningsmallar. Samtliga artiklar lästes igenom flera gånger, resultatet särskildes och fem kategorier identifierades. Resultat: Litteraturstudiens resultat byggde på 10 vetenskapliga artiklar, varav åtta med kvalitativ metod och två med kvantitativ metod. Kategorierna som identifierades var: (1) att få information, (2) att ha en fungerande kommunikation, (3) att ha en närvarande sjuksköterska, (4) att få stöd samt att få sina behov tillfredsställda och (5) att vara delaktig. Slutsats: Kategorierna utgör tillsammans viktiga faktorer som påverkar närståendes upplevelse vid vården i livets slut. Information samt ett fungerande kommunikationsutbyte bidrar till att relevant information om patienten framkommer. Att ha en närvarande sjuksköterska som ger stöd och tillfredsställer närståendes behov samt bidrar till delaktighet i vården ses av stor vikt.

<p>Sverige har sedan 1988 fastställt döden genom hjärnrelaterade dödskriterier, vilket gör det möjligt att ta tillvara organ för transplantation. Den enskilda individen har självbestämmanderätt när det gäller att donera sina organ och kan under sin levnadstid registrera sitt ställningstagande. Många etiska konflikter råder runt donationsfrågan - vad är rätt och vad är fel? Vilket beslut skall man som anhörig fatta när man oväntat hamnat i en traumatisk situation där en närstående avlidit och visar sig kunna vara en potentiell donator? Studiens syfte var att kartlägga faktorer som påverkar anhörigas beslut för eller emot organdonation, vid närståendes död. Metoden som har använts är litteraturstudie, där tio vetenskapliga artiklar ingår. Artiklarna har kvalitetsgranskats av båda författarna, för att kunna sovra fram det material som svarar på studiens syfte. Resultatet visar att om den avlidnes vilja är känd är det i stort sett avgörande för de anhörigas beslut. Även kommunikation är av stor betydelse och visar tydligt att sjuksköterskans bemötande spelar en viktig roll, och hur hennes omvårdnad kring den avlidne och de närstående kan bli avgörande för deras beslut i donationsfrågan.</p>