Introduktion: Huntingtons sjukdom (HS) är en neurologisk sjukdom som är ärftlig. Sjukdomen påverkar hjärnans nervceller och ger symtom som ofrivilliga ryckningar i extremiteterna. Sväljsvårigheter och problem att formulera meningar är också något som medföljer sjukdomen. I ett senare stadie av sjukdomen är personen helt beroende av att få hjälp med vardagliga sysslor som att kliva upp, gå på toaletten och duscha. Anhöriga blir ofta vårdare åt den sjuka.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva erfarenheter hos närstående till personer med HS, samt att beskriva undersökningsgrupperna ur de valda artiklarna som använts i föreliggande studie.  Metod: Studien är en beskrivande litteraturstudie som är baserad på 11 vetenskapliga artiklar. Databaserna som använts för att hitta artiklar är PubMed och Cinahl.  Resultat: Partners till personer med HS anpassade sej till de nya förhållandena och övervägde ganska snabbt om de ville bli vårdare eller om de ville skiljas. Barn till föräldrar med HS hade inget val och fick ta mycket vuxenansvar i hemmet. Med sjukdomens progress blev vårdandet tyngre och närstående lade sitt eget liv ”på vänt”. Oron för framtiden hanterades genom att förneka eller att förbereda sej. Förståelse och hjälp fick närstående från andra i liknande situation. Sjukvården idag visste lite om sjukdomen och närståendes behov vilket skadade förtroendet. Slutsats: Närstående och anhörigvårdare upplevde en stor förändring i livet när sjukdomen blev värre. De kände oro och stress inför framtiden och deras relation till den sjuke förändrades med tiden. De möttes ofta av okunskap om sjukdomen. Anpassad information och stöttning längs vägen var något närstående önskade, men sällan fick uppleva. All tid och alla känslor gick åt att ta hand om och oroa sej för den sjuke. Rädslan för att gemensamma barn bar på genen var ständigt återkommande. / Introduction: Huntington’s disease (HD) is a genetic neurological disease. It affects the brains nerve cells. Symptoms include involuntary spasms, inability to swallow and difficulty putting together sentences. In the latter stages of the disease patients become completely dependent on help with everyday chores like getting out of bed, using the bathroom and showering. It’s very common for close family and relatives to become carers to the patients. Purpose: The aim of the study was to research the effects HD has on immediate family and carers of an HD patient, furthermore to describe the included scientific articles study group. Method: The study is a descriptive literature study based on 11 scientific articles. The databases used for research are: PubMed and Cinahl Results: Related parties that were partners to people with HD adapted themselves to the new conditions and considered, fairly quickly if they wanted to become a caregiver or if they wanted a divorce. Children of parents with HD had no choice and had to take a lot of adult responsibilities at home. With the progression of the disease, caring became heavier and relatives put their own lives "on hold". Concerns for the future were handled by denying or preparing. Understanding and the support was received from people in similar situations. Healthcare today know little about the disease and related parties' needs, which damaged confidence. Conclusion: Related parties and family caregivers experienced a big change in life when the disease got worse. They worried and were stressed about the future and their relationship to the patient changed with time. They often met ignorance about the disease. Adapted information and support along the way was something related parties desired, but rarely experienced. All time and emotions were spent, taking care of and worry about the sick. The fear of the children carrying the gene were constantly recurring.

I livet är sjukdom och död oundviklig och oförutsägbar. När en familjemedlem drabbas av en allvarlig eller livshotande sjukdom innebär det omställningar för familjen. Att förlora en förälder är ett av det mest traumatiska ett barn kan uppleva och det kan påverka många områden och perioder i barnets liv. Syftet var att undersöka hur vårdpersonal kan stödja barn som har en förälder i livets slutskede. För att besvara syftet och de specifika frågeställningarna genomfördes en integrerad litteraturstudie där 14 stycken vetenskapliga studier analyserades. Varje frågeställning besvarades med en syntes. Resultatet visade att barn har ett stort behov av stöd då de upplevde vissa dagar som ett rent helvete med känslor som oro, ångest och stress. För barnet var det viktigt att förstå vad det var som hände med den sjuke föräldern, men även att själv bli sedd av vårdpersonalen. För att kunna hantera situationen fanns ett stort behov av information, både från föräldrar och vårdpersonal. Personalens sätt att ge stöd påverkades huruvida förälder och/eller barn tog till sig sjukdom och information, samt barnets eget sätt att hantera den pågående situationen. Barnen behövde även ges möjlighet att samtala med någon utomstående vuxen som de kände förtroende och tillit för. För barnen var tiden tillsammans med föräldern viktig och betydelsefull. De var trots detta tillslut beredda att ge upp den för att få slut på förälderns lidande. Resultatet visade att förälderns sjukdom och mående påverkade hela familjen, därför bör familjen ses som en helhet och vården bör ha ett familjecentrerat fokus. Detta för att inkludera och stödja barnet under denna kaosartade tid.

No description available.

Bakgrund: Allt fler personer får palliativ vård i hemmet.  För närstående innebär den palliativa vården en stor utmaning med förändrade roller och en ny livssituation. Syfte: Studiens syfte var att beskriva närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet. Metod: Litteraturöversikt som bygger på 9 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats, vilka kvalitetsgranskats och analyserats. Litteratursökningar gjordes i databaserna CINAHL och Medline. Resultat: Resultatet som framkom vid artikelgranskningen presenteras i 6 kategorier: Att känna en skyldighet att vårda i hemmet, att känna sig otillräcklig, att känna sig ensam och isolerad, att vara i behov av emotionellt stöd, att vara i behov av information samt att fortsätta efter dödsfallet. Närstående beskrev det som en självklarhet att den sjuke fick dö på det sätt han/hon önskade, trots att den kunde innebära en stor börda. De upplevde känslor av otillräcklighet, ensamhet och isolering i sin roll som vårdare. Då närstående fick individuellt anpassad information, upplevde delaktighet och då en god relation skapats mellan den närstående och hälso- och sjukvården kunde känslor av otillräcklighet, ensamhet och isolering minskas. Konklusion: Delaktighet, anpassad information och goda relationer med hälso- och sjukvården gav närstående goda förutsättningar till en positiv upplevelse av palliativ vård i hemmet.   Nyckelord: Palliativ vård, närstående, hemsjukvård, upplevelser, stöd, kvalitativ

No description available.

Depression tillhör en av våra folksjukdomar och är ett växande problem bland unga vuxna. Upptäckten av depression hos den unga kan vara problematisk då ett växlande stämningsläge och ett svårhanterligt känsloliv många gånger tillhör de unga vuxnas naturliga utveckling. I takt med att depression hos unga hela tiden ökar ställs också högre krav på vården. Många söker inte vård för sina symtom för de inte inser att de är sjuka eller för att de inte vågar. Syftet med studien är att belysa unga vuxnas upplevelse av att leva med depression. Litteraturstudien bygger på sex kvalitativa och fyra kvantitativa artiklar som analyserats utifrån Axelssons modell. Resultatet visar att ett stort problem när det kommer till depression hos unga vuxna är att de drar sig undan för att söka hjälp. Detta kan leda till fortsatta problem med psykisk ohälsa i vuxenlivet, vilket i sin tur leder till högre belastning av sjukvården. Tidiga interventioner kan förhindra detta. Det krävs mer förståelse hos allmänheten för att avlägsna stigmat som associeras med psykisk ohälsa. Mer utbildning om psykiska sjukdomar och information till allmänheten om till exempel vart man kan söka hjälp kan underlätta. Resultatet visar också att de unga upplever att de förlorar sin autonomi när de söker sig till vården. Vikten av ett gott bemötande och en patientinkluderad vård är essentiellt. Det framkommer även att de flesta unga inte vill ha läkemedelsbehandling utan vill hellre gå i terapi. Det som bekymrar unga är att läkemedlen ska förändra deras personlighet. Närståendes stöd anses utgöra ett stöd i den senare fasen av sjukdomen då individen kommit till insikt om sin sjukdom. Psykisk ohälsa bör lyftas i samhället för att människor ska bli mer upplysta om ämnet.

Titel: När en närstående är döende. En litteraturstudie om närståendes erfarenheter av palliativ vård i livets slutskede på sjukhus. Bakgrund: Många får vård i livets slutskede på sjukhus trots att studier har visat att sjukhuset kan ha en olämplig miljö. Närstående har en nära relation till den sjuke och kan känna ett stort ansvar att ta hand om denne. Därför kan närstående ha en betydande roll i vårdförloppet. Syfte: Att beskriva närståendes erfarenheter av palliativ vård i livets slutskede på sjukhus. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet presenterades i fyra huvudkategorier och tolv underkategorier. Huvudkategorierna var: Att sätta den sjuke först, Eftersträva samarbete med personal, Sjukhusmiljöns betydelse och Dödsögonblicket och därefter. Konklusion: Det är viktigt för närstående att hållas informerade och delaktiga i vården av den sjuke. Närståendes upplevelser av vård i livets slutskede kan påverka livet efter dödsfallet. Nyckelord: Palliativ vård i livets slutskede, Närstående, Sjukhus, Erfarenheter

Vid plötslig oväntad död har de närstående ingen tid att förbereda sig mentalt eller känslomässigt, vilket ofta innebär en stor kris i livet. Vårdpersonalen känner ofta en bristande kunskap och osäkerhet i mötet med närstående i denna situation. Genom att undersöka de närståendes upplevelser och behov i denna litteraturstudie, ges möjlighet till ny kunskap som ger insikt och förståelse för deras situation, vilket kan skapa en ökad trygghet. Syftet med denna studie är att belysa närståendes upplevelse och behov av omvårdnad vid plötslig, oväntad död. Metoden är en litteraturstudie, där åtta vetenskapliga artiklar som kan svara på syftet har granskats och analyserats. Resultatet visar att närstående har behov som är generella men också specifika vid plötslig oväntad död. Deras livsvärld förändras dramatiskt och de hamnar i behov av omhändertagande och stöd i sorgen utifrån ett förändrat liv. Varje individ är unik och har sitt eget sätt att hantera svåra situationer, vilket kan göra det svårt för vårdpersonal att möta den sörjandes individuella behov. Reaktionerna kan variera kraftigt, men behoven är vanligtvis detsamma. Vårdpersonal har stor del i hur de närstående upplever omhändertagandet när en anhörig plötslig dör. Individuella behov som uppstår i sorgen kräver god kunskap för att kunna bemöta dessa. Som vårdpersonal är det viktigt att övervinna sin rädsla och våga möta de sörjande oavsett tidigare erfarenhet.

Bakgrund: Demenssjukdomar blir överväldigande både för personen med sjukdomen och även dennes anhöriga. Att växa in den roll anhöriga får när de vårdar sin närstående är ofta en smygande process som påkallas av de förändringar som sjukdomen medför. Livet tillsammans med en närstående som drabbats av en demenssjukdom innebär ständiga förändringar. För många anhöriga som vårdar en närstående med en demenssjukdom i hemmet kommer det till slut en fas där de känner att de inte kan bära ansvaret själva längre då behovet av hjälp kan bli mer omfattande och komplicerat, då kan placering inom särskilt boende vara aktuellt. Ett fåtal forskare har försökt förstå anhörigas fortsatta roll efter placering inom särskilt boende, deras uppfattningar om sin förändrade roll samt konsekvenserna för de anhörigas egna hälsa och välbefinnande. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser relaterade till de förändringar det innebär när en närstående med demenssjukdom flyttar till särskilt boende. Metod: Integrativ litteraturöversikt av 13 vetenskapliga artiklar Resultat: Anhörigas upplevelser relaterade till de förändringar det innebär när en närstående med demenssjukdom flyttar till särskilt boende handlar om att relationen till sin närstående förändras, den vårdande rollen förändras och att anhöriga övergår från tvåsamhet till ensamhet. Slutsats: Studien gör de anhörigas upplevelser tillgängliga för sjuksköterskor, vilket är av stor vikt för att kunna förbättra bemötandet av anhöriga till personer med demenssjukdom inom vården. Sjuksköterskan bör ha god kommunikation med anhöriga om deras förväntningar samt informera de om eventuella förändringar och därmed stödja anhöriga till  förbättrat välbefinnande. Sjuksköterskan kan underlätta de upplevelser anhöriga går igenom i samband med att deras närstående flyttar till ett särskilt boende genom att den anhöriga tidigt delaktiggörs och blir en del av vårdteamet runt den närstående.

Background: Every year, about 10,000 thousand cardiac arrests occur outside hospitals in Sweden. Relatives of people who have suffered a sudden cardiac arrest experience chaos and anxiety. Aim: The aim of the study is to elucidate strategies for providing support and show compassion to relatives when cardiac and lung rescue is completed prehospitally. Method: This study is of qualitative design and a total of twelve specialist nurses were interviewed in focus groups, a qualitative content analysis has been used. Main results: During the analysis process, four categories were formed where all four categories also have subcategories. The categories that emerged were Information and support for related parties, Treatment, Participation and Dignity. The result showed that strategies used by the specialist nurse were to provide information throughout the course. Information during cardiopulmonary resuscitation, when cardiovascular rescue was terminated but also information after the death. The treatment was also highlighted as an important strategy in which the specialist nurse had to show an interest for the related and the deceased, and use person-centered care since the relatives react and provide in different ways. The specialist nurses also described participation as a strategy when it offered the relatives to attend the cardiovascular rescue and to see the deceased after the death. Even dignity was described as a strategy, the specialist nurses described that they wiped away blood and did nicely around the deceased, sometimes it was deceased or moved to another place. Conclusion: Treatment, participation, information for related parties and dignity are important strategies for being able to accommodate related parties and show compassion when cardiopulmonary resuscitation ends prehospitally.