Bakgrund: Tidigare forskning beskriver att sjuksköterskor upplever svårigheter att bemöta anhörigas och patienters reaktioner och beteenden som visas under palliativa vårdsammanhang. Sjuksköterskor upplever även brist på kunskap gällande symtom som uppkommer hos patienter som befinner sig i livet slutskede samt hur bemötandet bör vara mot anhöriga och patienter för att det ska upplevas tillfredställande för patienter, anhöriga och för sjuksköterskor. Syfte: Beskriva anhörigas upplevelser av palliativ vård när närstående befinner sig i livets slutskede. Metod: Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie enligt Evans, tretton vetenskapliga artiklar som beskriver anhörigas upplevelser av palliativ vård har granskats flertalet gånger och ligger till grund för resultatet. Resultat: Anhöriga beskriver hur sjukvården är tillgänglig, hur sjuksköterskor ger tydlig information samt hur sjuksköterskor innehar ett kärleksfullt bemötande för att lindra anhörigas lidande. Anhöriga beskriver även hur de upplever brister i kommunikationen samt att vården var begränsad vilket bidrog till ett utökat lidande för dem. Slutsats: Sjuksköterskor kan behöva en utökad kunskap kring hur de ska bemöta anhöriga, detta för att anhöriga ska göras mer delaktiga i vården, få ett empatiskt samt respektfullt bemötande. Nyckelord: Död, erfarenheter, familj, lidande, närstående, trygghet.

Denna studie ämnar undersöka eventuella samband mellan alkoholkonsumtion och livstillfredställelse samt sambandet mellan att vara närstående till en person med alkoholproblematik och livstillfredställelse. Det undersöks även om dessa samband skiljer sig mellan könen man och kvinna. Studiens hypoteser utgår från tre olika teorier om livstillfredställelse som på olika sätt förklarar vad som påverkar livskvaliteten. Studiens hypoteser utgår även från normaliseringsteorin, avvikelseteorin samt tidigare forskning om alkoholkonsumtionens effekter. Datamaterialet som ligger till grund för studiens analyser är den nationella SOM-undersökningen år 2016. Urvalet bestod av boende i Sverige år 2016 i åldrarna 16 till 85 år. Analyserna genomfördes med logistisk regressionsanalys och samtliga analyser kontrollerades för ålder. Resultaten visar ett positivt samband mellan högre alkoholkonsumtion och livstillfredställelse. Detta samband påverkas inte av kön. Resultaten visar ett negativt samband mellan att ha en närstående med alkoholproblem och livstillfredställelse. Detta samband påverkas inte heller av kön.

Demens är en typ av kognitiv svikt som drabbar cirka 25 000 personer varje år. Beteendeförändringar och psykiska symtom är vanliga och det som påverkar de närstående mest. Närstående till personer med demensdiagnos syns genom hela vårdkedjan och befinner sig i en svår och utsatt situation. Genom att belysa de närståendes situation, kan de berörda mötas med rätt kompetens. Syftet med litteraturöversikten var att utforska närståendes upplevelse av att leva med en person med en demensdiagnos. Översikten utformades enligt Friberg (2017, ss. 141-142) och baserades på sex kvalitativa och fem kvantitativa artiklar. Analysen mynnade ut i fem teman: Upplevelse av sårbarhet, Upplevelse av förändrad relation, Behov av att finna mening, Upplevelse av att vaka och Behov av stöd. Resultatet visade att närstående upplevde det påfrestande att vårda personen med demensdiagnos. De upplevde ensamhet och isolering och ett uteblivet stöd från vänner, familj och vården. Vilket förändrade deras relation och roll då de fick kliva in i en ny roll. Att vara närstående till en person med demens är komplext och påverkas av många faktorer. Egna strategier och utgångspunkter spelar en stor roll i vårdandet av personer med demensdiagnos.

Talet består inte enbart av ord. Förståelsen av tal innefattar mycket mer än igenkännandet av ord. Talspråket omsluts av ”klang” som ger uttrycksfullhet utöver det verbala. Vid afasi har man minskad förmåga till språklig kommunikation. Eftersom kommunikation bygger på utbyte mellan två eller flera parter, så påverkas även närstående av kommunikationsproblemen när någon drabbas av afasi.Närstående betraktas som resurs i omvårdnaden från vårdens sida och de glömmer ofta själva sina egna behov. Vi vill undersöka och beskriva erfarenheter hos närstående om de förändringar som blir när någon nära drabbas av afasi och hur man finner vägar till kommunikation.Vi har gjort en intervjustudie där vi intervjuat närstående till personer som drabbats av afasi. Resultatet, som presenteras i nio teman, visar att närstående upplever kommunikationsproblemen som en svårare förlust än en fysisk funktionsnedsättning. Det är en stor förlust när par tappar förmågan att bekräfta varandra genom samtal. Närstående upplever också en ökad bundenhet på grund av den afasidrabbades ökade behov av fysisk och psykisk närhet. Vi vill särskilt belysa bristen på stöttning och information från vården. Närstående har själva fått skaffa information om afasi och behandlingsmetoder och efter hemkomsten har det varit svårt för den som drabbats av afasi att få hjälp med talträning från den professionella vården.Närstående är en grupp som utför ett stort och betydelsefullt arbete i vården. För den som drabbats av afasi är det positivt för tillfrisknande och motivation att ha de närstående hos sig, men även närstående behöver stöttning för att orka med. Det har satsats mycket resurser för att förbättra deras situation, men det saknas system för att följa upp effekterna av stödet och det finns ingen mall för att bedöma närståendes behov. / Program: Fristående kurs

I dag är cirka 140 000 personer drabbade av demenssjukdom och en stor del av dessa vårdas av sin partner. Att leva med en person drabbad av demenssjukdom innebär en förändrad livssituation och en förändring av den närståendes livsvärld. Livskamrater till personer med demenssjukdom har enligt forskning behov kopplade till sjukdomen och den nya livssituation som sjukdomen medför både för dem själva och för deras partner. För att kunna möta den närståendes behov har sjuksköterskan ett ansvar att skapa en bild av deras upplevelser. Syftet med studien är att belysa närståendes upplevelser och känslor av att leva med en demenssjuk livskamrat. Metoden utgår från en kvalitativ ansats där 5 självbiografier granskas och analyseras. Resultatet innehåller tre teman: närståendes kamp, ensamhetens former samt tillfälliga ljuspunkter. Under dessa teman presenteras författarnas tolkning av de närståendes upplevelser och detta styrks med citat från de närståendes berättelser. I resultatet framkommer att de närstående bland annat upplever rädsla, ensamhet, nedstämdhet, sorg och i vissa situationer glädje i sitt liv med en demenssjuk livskamrat. I metoddiskussionen diskuteras val av metod och varför självbiografier valts som grund. I resultatdiskussionen kopplas resultatet till kvalitativ forskning inom området och författarna reflekterar kring hur sjuksköterskan kan förhålla sig till och fungera som ett stöd för den närstående. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Lungcancer orsakas till 80-90% av rökning i Sverige men det finns andra orsaker till sjukdomen som ibland glöms av. Symtomen vid lungcancer kan variera men det första symtomet är vanligen hosta. Det finns en risk att människan i omgivningen samt sjukvårdspersonal har en förutfattad mening om att patienten orsakat sig sjukdomen själv genom sin rökning. Detta kan bli ett lidande för patienten i form av skuldkänslor. Syftet med litteraturstudien är att beskriva den levda erfarenheten patienter med lungcancer har i mötet med vården. Metoden som valts är baserad på Evans analysmetod av kvalitativ forskning. Resultatet delas in i två huvudkategorier; Upplevelser efter beskedet, med följande tre underkategorier, Känslor av att inte vara accepterad, närståendes betydelse samt skam och skuld. Upplevelser till följd av ohälsa, med följande två underkategorier, rädsla, oro och ångest samt känslor av begränsning. Diskussionen delas in i metoddiskussionen som beskriver hur litteraturstudien genomförts och vad som har upplevts problematiskt under delar av processen. I resultatdiskussionen diskuteras resultatets innehåll. Avslutningsvis beskrivs de delar som kan leda till en förbättrad vårdsituation och en förhoppning om en förbättrad vård för patienten med lungcancer. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Inom ambulanssjukvården kan sjuksköterskor ställas inför att möta närstående till svårt sjuka patienter. Att möta den närståendes behov, samtidigt som patienten behöver kvalificerad vård, kan vara svårt och det ställer höga krav på sjuksköterskan att klara av detta. Sjuksköterskors bemötande av närstående påverkar även vården av och runt patienter.Syftet med studien är att belysa hur ambulanssjuksköterskor beskriver hur de bemöter närstående till svårt sjuka patienter.Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med induktiv ansats. Analysmetoden gjordes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Sex personer på tre olika ambulansstationer i sydvästra Sverige intervjuades.I studiens resultat framkom att sjuksköterskorna upplevde svårigheter i kommunikationen i möten med närstående. Deltagarna i studien beskrev bristen på utbildning och handledning gällande bemötandet av människor i kris. Vidare framkom att informanterna eftersträvade en lugn och trygg vårdmiljö.I diskussionen förs resonemang angående studiens metod. Resultatet diskuteras gentemot tidigare forskning och författarna diskuterar utifrån huvudtemat: En kommunikation som kännetecknas av ett respektfullt möte ger närstående en trygghet. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

I Sverige insjuknar 15-20 kvinnor varje dag i bröstcancer. Att få beskedet att man lider av bröstcancer är en livskris som inte enbart påverkar kvinnan utan även hennes partner. Kvinnans lidande är det som uppmärksammas, och männen lider oftast i det tysta. Som sjuksköterska är det viktigt att skapa en vårdrelation till patienten, men det är lika vik-tigt att skapa en vårdrelation till närstående, det är därför viktigt att man ser familjen som en helhet. Att ha en helhetssyn i vårdrelationen innebär att genom att stödja man-nen i dennes lidande kan detta bidra till en förbättrad relation mellan paret och även minskat sjukdomslidande för kvinnan.Vårt syfte var att belysa vad det kan innebära att leva i en relation med en bröstcancer-drabbad kvinna, samt att belysa vårdrelationens betydelse. Vi valde att göra en littera-turstudie med åtta kvalitativa artiklar som utgångspunkt. Artiklarna granskades enligt Evans (2002) modell för innehållsanalys.Resultatet presenteras utifrån fyra huvudteman med tillhörande subteman. Huvudteman är Att leva i en förändrad roll, Att vårda relationen, Att möta den förändrade kroppen och Att behöva en god vårdrelation, resultatet belyser hur männen upplever den nya rollen och den förändrade relationen med sin kvinna, även vårdrelationens betydelse beskrivs.I arbetet diskuteras vikten av att skapa en vårdrelation till mannen genom att stötta, in-formera och hjälpa honom i vårdandet av kvinnan. Det är också viktigt att som sjukskö-terska vara så trygg i sin roll att man vågar ta upp frågor som rör relationen och sexuali-teten. / Program: Sjuksköterskeutbildning

På några sekunder förändras livet när någon i ens närhet drabbas av hjärtinfarkt. Sjuksköterskor möter i sitt arbete närstående till drabbade. Studier visar att sjuksköterskor upplever svårigheter att möta närstående och det saknas kunskap om deras upplevelser, vilka behov de har och vilket bemötande de önskar få. Syftet är att beskriva närståendes upplevelser av att leva med en person som drabbats av hjärtinfarkt. Metoden är en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Sju vårdvetenskapliga artiklar analyserades efter Evans analysmodell (2003). Resultatet presenteras i fem teman Kroppslig och emotionell påverkan, Att ha behov av stöd och information, Förändrad parrelation, Förändrad vardag och Framtidssyn. Två av temana presenteras även utifrån totalt fem subteman. Emotionell storm handlar om olika känslor som närstående upplever efter att ens partner drabbats av hjärtinfarkt. I temat Behov av stöd och information beskrivs hur närstående upplevde att de fick för lite information på sjukhuset, och saknade vidare stöd efteråt. Förändrad parrelation handlar om att komma varandra närmare, att distansera sig och att ständigt kontrollera sin partner. Temat Förändrad vardag beskriver att vara begränsad och att ändra livsstil. Det femte temat benämns Framtidssyn och beskriver närståendes tankar och förhoppningar om framtiden. Diskussionen tar upp att närstående kan känna ilska över att behöva anpassa sig och ge upp sitt liv för en annans skull. För att hjälpa patienten och dennes närstående att återgå till livet efter en hjärtinfarkt är det viktigt att undervisningen och informationen individanpassas. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Den här studien handlar om närståendes upplevelser av intensivvårdsrummet och dess miljö. Dagens intensivvård bedrivs i en speciell miljö där patienter monitoreras och vårdas med hjälp av högteknologisk apparatur. Tidigare forskning har visat att den fysiska och psykiska miljön kan påverka patienters och närståendes välbefinnande. Det har likaså visat sig att närstående som vistas på intensivvårdsavdelning upplever en förändrad livsvärld där oro för den som vårdas blandas med känslor av skuld, förnekelse och chock. Närstående är emellertid en resurs för patienten då närståendes närvaro har visat sig stärka patienten. Om närstående upplever intensivvårdsrummet som en obehaglig miljö så kan det antas att de upplever svårigheter att komma nära patienten. Konsekvenser av detta kan resultera i att intensivvårdspatienten inte får det stöd som behövs. Syftet med studien är att belysa närståendes upplevelser av intensivvårdsrummet med avseende på utformning, interiör och känsla. Kvalitativa forskningsintervjuer med underlag av fotografier, har legat till grund för datainsamlingen och närstående har besvarat frågor om hur de upplever intensivvårdsrummet. Intervjuerna har sedan analyserats med utgångspunkt i den kvalitativa innehållsanalysen och kategorier och underkategorier har skapats. Resultatet tyder på att närstående upplevde intensivvårdsrummet som trångt där teknisk apparatur upptog utrymmet kring patienten. Däremot till skillnad från tidigare studier upplevde inte närstående apparaturen som särskilt skrämmande, utan snarare som intressant och livsnödvändig. Närstående hade bland annat önskemål om att det kunde funnits någonting att titta på i taket och det framkom likaså synpunkter om bland annat färgsättning, ljus samt interiör. En annan viktig faktor som framkom var personalens betydelse. Författarna anser att intensivvårdsrummets färger bör vara så neutrala som möjligt. Det bör finnas möjlighet att variera mellan olika ljuskällor och ljusstyrkor. Närstående ska ha stolar att tillgå nära patientplatsen och det bör finnas gott om avställningsytor. Om möjlighet finns anser författarna att enkelbäddsrum är att föredra, då både närstående och patient kan känna lugn och ro utan att bli störda av omgivningen.Nyckelord: intensivvård, / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård