Bakgrund: Palliativ vård utgår ifrån en helhetssyn på personer med svår sjukdom och deras närstående. Målet med palliativ vård är att lindra fysiska, psykiska, psykosociala och existentiella symtom samt att bevara och förbättra livskvaliteten hos svårt sjuka och deras närstående. Den sjukas situation påverkar närstående där de tvingas handskas med många tankar och ofta tar ett stort ansvar. Andningssvårigheter är vanliga symtom för personer med palliativa vårdbehov. För att kunna ge stöd till personer med andningssvårigheter och palliativa vårdbehov och deras närstående är det värdefullt att få kunskap om närståendes erfarenheter. Syfte: Syftet var att undersöka närståendes erfarenheter i samband med andningssvårigheter hos personer med palliativa vårdbehov. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats och mixad metod genomfördes. Det utfördes sökningar i tre databaser samt manuellt i två artiklars referenslistor. 12 artiklar bedömdes vara relevanta för syftet och inkluderades i litteraturöversikten. Data från kvantitativa artiklar omvandlades till kvalitativ data och analysen utfördes med en tematisk analys. Resultat: Det framkom 5 teman; närståendes oro, påfrestningar på närstående, relationen till den sjuka, kunskap till närstående från vården och bemötande av närstående från sjukvårdspersonalen. Slutsats: Den sjukas andningssvårigheter påverkar närståendes välbefinnande. De saknar kunskap och information relaterat till andningssvårigheter. Genom tidig implementering av palliativ vård och genom att arbeta familjefokuserat kan anpassat stöd ges till närstående.

Bakgrund: När en familjemedlem får en obotlig sjukdom vänds livet upp och ned för både den som är sjuk och de som står bredvid, de närstående. Närstående behöver ta en roll och utföra uppgifter de aldrig varit med om tidigare samtidigt som de ska balansera det övriga livet. Sjuksköterskor har en viktig roll i att upptäcka och förstå vilket stöd och insatser närstående behöver. Genom att undersöka närståendes erfarenheter av hur de upplever att ha en familjemedlem som är i behov av palliativ vård i hemmet kan sjuksköterskor bemöta närstående lättare.  Syfte: Beskriva närståendes erfarenheter av att ha en familjemedlem med behov av palliativ vård i hemmet.  Metod: En litteraturöversikt genomfördes med 16 kvalitativa artiklar. Artiklarna analyserades genom tematisk analys. Resultat: Resultatet visade att närstående till familjemedlemmar med behov av palliativ hemsjukvård fann egna strategier att hantera situationen som uppkom. En situation vilket var krävande och för vissa helt ny. Stöd från både den egna familjen och hemsjukvården var viktig och behov av avlastning för den som vårdar sin sjuke familjemedlem visade sig vara stort och många bad inte om hjälp. Vårdandet av sin familjemedlem upplevdes som ansträngande samtidigt som den närstående fick nya uppgifter i hemmet och i relationen då den sjuke inte längre orkade vilket skapade en stor belastning på den som vårdar. Slutsats: Att ha flera roller som närstående behövs när ens familjemedlem blir allvarligt sjuk, vilket kan tära på närstående och det krävs stöd från sjukvården för underlätta för närstående och för att situationen ska bli hanterbar. Närstående finner även egna strategier att hantera situationen som uppkommer och det är viktigt att förstå som vårdpersonal vad som är viktigt för individen.

Bakgrund: Alzheimers är den vanligaste demenssjukdomen där antal drabbade stiger snabbt. Närstående har en viktig roll i omvårdnaden då den sjuke har minskad förmåga att klara sig själv. Sjuksköterskan kan via ett familjecentrerat förhållningssätt ge stöd och kunskap till den sjuke och deras närstående. Syfte: Beskriva närståendes upplevelser av att vårda en anhörig med Alzheimers sjukdom. Metod: Strukturerad litteraturöversikt baserad på femton kvalitativa artiklar. Litteratursökningen utfördes i CINAHL. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt mall för kvalitativa studier. Resultat: Resultatet visar att närstående har svårt att acceptera sjukdomen och de påverkas negativt både psykiskt, fysiskt, socialt och ekonomiskt. Flera saknade stöd, kunskap och information för att kunna hantera den nya livssituationen. Närstående var rädda att inte räcka till och hade en oro för framtiden. Stödet inom familjen har en viktig betydelse som underlättar situationen. Slutsats: Närstående är i behov av ökat stöd och kunskap från vården. Det krävs mer forskning för att ta reda på vad vården kan bidra med för att förbättra deras nya livssituation Närstående påverkas negativ i många aspekter därav behövs nya strategier för att kunna stödja både den sjuke och närstående. / Background: Alzheimer's disease is the most common form of dementia, with the number of people affected increasing rapidly. Close relatives have an important role in caring for their sick family member, due to the reduced ability to care for themselves. Through a family-centred approach is the nurse able to provide support and knowledge to a person with AD and their relatives. Aim: To describe relatives' experiences of caring for a family member with Alzheimer's disease. Method: Structured literature review based on fifteen qualitative studies. The literature search was done in CINAHL. The articles were quality assessed with a template for qualitative studies. Results: The results show that relatives find it difficult to accept the disease which affected them negatively both psychologically, physically, socially and economically. Many relatives experienced a lack of support, knowledge and information to handle their new life situation. Relatives are worried about the future and not being able to give enough support. The support to the family had an important meaningful part to facilitate the situation. Conclusions: Relatives are in need of increased support and knowledge from healthcare. More researchis needed to find out what care can contribute to improve their new life situation. Relatives are negatively affected in many aspects; therefore, new strategies are needed to support both the relatives and their ill family member.

Bakgrund: Cirka 200 000 människor i Sverige lever med hjärtsvikt. Det är en palliativ sjukdom vilket innebär att den drabbade slutligen kommer att avlida av sjukdomen. En anhörig definieras som någon som har ett nära band till den sjuka, det kan vara såväl en släkting som en kollega. Även deras vardag kan påverkas av dess närståendes sjukdom. Anhöriga kan tvingas gå ner i arbetstid och planera om vardagsaktiviteter för att kunna bistå med omvårdnad och stöd. Syfte: Syftet är att beskriva anhörigas upplevelser av att ha en närstående som lider av hjärtsvikt. Metod: Den metod som har använts för arbetet är en systematisk litteraturöversikt. Litteratursökningen genomfördes i Cinahl och PubMed. Artiklarna granskades genom användning av en granskningsmall med kvalitetskriterier. Sammanfattning av resultatet gjordes sedan genom en metasyntes enligt Andersson & Hellström (2023).  Resultat: 8 artiklar från USA, Sverige, Taiwan, Tanzania, Danmark och Iran användes. Resultatet bestod av fyra kategorier: Vikten av information från vårdpersonal, påverkan på de anhörigas psykiska hälsa, upplevelsen av livsstilsförändringar och hur familjen och relationer påverkas.  Slutsats: Anhörigas upplevelser av att ha en närstående som lider hjärtsvikt skiljer sig åt och beskrevs som både negativa och positiva. Anhöriga erfor såväl fysiska som psykiska påfrestningar av att ha en sjuk närstående. Att som sjuksköterska besitta kunskap gällande hur en anhörig kan påverkas i en sådan situation är av stor vikt i sjuksköterskans yrkesroll.

Bakgrund: Demens är en folkhälsosjukdom som drabbar uppemot 25 000 personer i Sverigevarje år. Symptomen vid en demenssjukdom varierar från person till person och symptom kanvisas kognitivt, beteendemässigt och motoriskt. Vid demenssjukdom blir dagliga aktivitetersuccessivt svårare att utföra, vilket leder till att personer med demenssjukdom ofta behöverstöd och hjälp av sina närstående. För att underlätta vardagen för både personer meddemenssjukdom och deras närstående kan arbetsterapeuter behöva samverka med närstående.Enligt vår kännedom saknas fördjupad förståelse för hur arbetsterapeuter samverkar mednärstående till personer med demenssjukdom.Syfte: Att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att samverka med närstående tillpersoner med demenssjukdom inskrivna inom hemsjukvård.Metod: En intervjustudie med kvalitativ-design där data samlats in med semistruktureradeintervjuer med åtta arbetsterapeuter verksamma inom hemsjukvård. Data har analyserats medkvalitativ innehållsanalys.Resultat: Resultatet resulterade i tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier:Bemötande till närstående är betydelsefullt, Optimal samverkan med närstående harbetydelse och Närståendes delaktighet påverkar arbetsterapeutiska insatser.Slutsats: Sammanfattningsvis visade resultatet att samverkan mellan arbetsterapeuter ochnärstående är viktigt. Resultatet visar att ha ett empatisk förhållningssätt och ge närstående tidhar betydelse för genomförandet av arbetsterapeutiska insatser. Det visar även på attnärståendes delaktighet framförallt kan gynna men i vissa situationer försvåra dearbetsterapeutiska insatserna.

Bakgrund: År 2021 avled 92 085 människor folkbokförda i Sverige. Benämningen plötslig död innebär dödsfall som sker utan förvarning vilket leder till inre smärta, chock och sorg hos närstående. Närstående uppger att omgivning och miljö samt bemötande från sjuksköterskor är av vikt relaterat till optimal trygghetskänsla och sorgebearbetning. Sjuksköterskans roll är att bemöta lidande, vara hänsynstagande och ha god kommunikativ förmåga. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta närstående till plötsligt avlidna patienter. Metod: En beskrivande litteraturstudie där 12 kvalitativa originalstudier inkluderades. Huvudresultat: Sjuksköterskor upplevde sina egna och närståendes känsloreaktioner som starkare vid plötsliga dödsfall jämfört med de dödsfall som var väntade. Möten med närstående och rädslor över deras reaktioner upplevdes av sjuksköterskor som utmanande, därefter upplevelser av osäkerhet gällande egen kompetens och bemötande samt visande av egna känslor. Genom att sjuksköterskor erbjöd insatser för att möjliggöra en lugnare miljö för närstående upplevdes ökad medkänsla. Slutsats: Att bevittna plötslig död och sorgereaktioner hos närstående upplevdes som utmanande och vikten av kommunikation lyftes fram. Upplevelser av rädsla kring bemötandet av närstående efter plötslig död uppkom, då sjuksköterskorna inte visste vilken typ av reaktion de kunde vänta sig. Om sjuksköterskan hade tidigare erfarenhet gällande plötslig död upplevdes mötet med närstående mindre svårt att hantera, då erfarenheten bidrog till underlättande av både den närståendes samt den egna hanteringen av känslor. / Background: 92 085 people registered in Sweden died in the year 2021. The term sudden death means death that occurs without warning which leads to inner pain, shock and grief in relatives. Relatives state that the environment and the care from nurses is important related to optimal safeness and processing of grief. The nurse's role is to respond to suffering, be considerate and have good communicative ability. Aim: The aim was to describe nurse’s experiences of meeting relatives of suddenly deceased patients. Method: A descriptive literature review where 12 original qualitative studies were included. Results: Nurses experienced their own and relatives' emotional reactions stronger in sudden deaths compared to expected deaths. Meetings with relatives and fear of their reactions were perceived by nurses as challenging, also experiences of uncertainty regarding their own competence, treatment and showing their own feelings. Nurses felt compassion related to the efforts of creating a calmer environment for relatives. By offering efforts to enable calmer environment for relatives, nurses’experiences increased compassion. Conclusion: Witnessing sudden death and griefreactions in relatives was perceived as challenging and the importance of communication was highlighted. Experiences of fear about the treatment of relatives after sudden death arose as the nurses didn´t know what kind of reaction to expect. If the nurse had previous experience of sudden death, the meeting with relatives was perceived as less difficult to handle, the experience contributed to the facilitation of both the relatives and their own handling of emotions.

Bakgrund: Hemsjukvård är en växande vårdform såväl i Sverige som i övriga Europa. Då befolkningen blir allt äldre leder det i många fall till ökade vårdbehov. Hemsjukvårdens utveckling innebär mer avancerade insatser. Detta ställer krav på såväl den grundutbildade sjuksköterskan som på individens närstående, vilka inkluderas och påverkas av hemsjukvården. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en person med allvarlig sjukdom och med hemsjukvård som insats. Metod: Uppsatsen genomfördes som en kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats, baserad på tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades från CINAHL och PubMed och analyserades utifrån Fribergs metod. Resultat: Analysen resulterade i tre teman och nio subteman. Temat “Närståendes ansvar” beskriver närståendes upplevelse av skyldigheten att övervaka vården samt att arbeta för att bibehålla integriteten. Temat “Betydelsefulla förhållningssätt i hemsjukvården” beskriver kontinuitetens och tillgänglighetens betydelse samt önskan om det familjefokuserade förhållningssättet. Öppen kommunikation beskrivs som en förutsättning för att möjliggöra en god vårdrelation. Det tredje temat “organisatoriska utmaningar” belyser närståendes upplevelse av att förväntas vara våden behjälplig. Brist på kompetens och tid belyses samt närståendes upplevelse av oklar ansvarsfördelning inom hemsjukvården. Slutsats: Hemsjukvården inverkade på de närstående både psykiskt och socialt, varpå belastning och tillfredsställelse var emotioner som påverkade tillvaron. Sjuksköterskans kunskaper om närståendes behov kan vara vägledande för att balansera insatser och stöd för närstående i relation till hemsjukvård. För att möjliggöra en förbättring krävs också att det sker en förändring på organisatorisk nivå.

Bakgrund: Hjärtstopp är ett livshotande tillstånd som leder till döden om det inte behandlas omedelbart. 2022 rapporterades 897 lyckade återupplivningsförsök i Sverige. Sjuksköterskor ska ge adekvat vård och arbeta utifrån personcentrerat förhållningssätt. Både svenska och europeiska riktlinjer säger att närstående ska få möjligheten att närvara under HLR då det kan gynna närståendes sorgeprocess, likväl är det inte vedertaget kliniskt Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors erfarenhet av att utföra HLR i närståendes närvaro Metod: Litteraturstudie har fritt följt Roséns (2017) design under granskningen. Granskning av de sju inkluderade artiklarnas lämplighet utgick från Forsberg & Wengströms (2016) granskningsmallar. Resultat: Resultatet indikerar att det är sjuksköterskors yrkeserfarenhet som ligger till grund för deras inställning till att låta närstående närvara under HLR. Sjuksköterskornas erfarenhet var att de upplevde sig tudelade inför den komplexa situationen. En välvilja att låta närstående närvara samtidigt som det kan ge ökad stress och känsla av övervakande för sjuksköterskorna Slutsats: Det är en komplex situation för sjuksköterskor, närståendes närvaro väcker emotionella känslor samtidigt som sjuksköterskornas måste fokusera på utförandet av HLR. Närståendes emotionella yttringar och låg erfarenhet är komponenter som kan leda till en försämrad HLR. En person som tar hand om närstående under HLR är en nödvändighet för att sjuksköterskor ska kunna fokusera på HLR utan bekostnad på den familjecentrerade vården. Yrkeserfarenhet samt utbildning tenderar underlätta för sjuksköterskorna att inkludera närstående att närvara under HLR

Bakgrund: ALS är en sjukdom som påverkar både patienter och närstående. Sjukdomenpåverkar kroppens motoriska funktion vilket innebär att stöd från både sjuksköterska ochnärstående behövs. Närstående ger den största delen av omsorgen och behöver därförvägledning från sjuksköterskor som ingår i vårdteamet. Närstående behöver hjälpa sinfamiljemedlem att upprätthålla egenvården genom att ge omsorg. Syfte: Att belysa närståendes upplevelse av att ge omsorg till en familjemedlem med ALS. Metod: En integrerad sammanställning av kvalitativ forskning inspirerad av metasyntesbaserat på nio artiklar med kvalitativ metod. En induktiv ansats. Analysen i studien utgickfrån Fribergs analysmodell, en integrerad sammanställning av kvalitativ forskning inspireradav metasyntes. En beskrivande syntes har gjorts. Resultat: Av dataanalysen framkom sex huvudkategorier och fem underkategorier avnärståendes upplevelse av att ge omsorg till en familjemedlem med ALS. Huvudkategoriernavar Bristande kunskap om ALS, Nya roller med underkategorierna Att sätta sig själv åt sidan,Intimiteten förändras och Att ta svåra beslut åt någon annan, Bristande förtroende, Stöd medunderkategorierna Stöd från omgivningen och Stöd från vården, Känslor och Att gå vidare. Slutsats: Flertalet upplevelser av att ge omsorg hittades. Sjuksköterskor behöver finnas därför närstående och ge dem stöd för att närstående ska kunna ha ett förtroende för vården ochför att de ska kunna ge omsorg till sin familjemedlem.

Bakgrund: Behovet av vård för psykiatriska tillstånd ökar i samhället. I och med det ökarockså behovet av tvångsvård, och allt fler närstående drabbas genom deras anhörigas psykiskaohälsa. Att som närstående till en person som vårdas under tvång stå vid sidan av kan medförautmaningar. Närståendes upplevelser av psykiatrisk tvångsvård hos anhöriga är också ettrelativt outforskat område.Syfte: Att beskriva närståendes upplevelser av psykiatrisk tvångsvård hos vuxna.Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med systematisk sökning och integreradanalys. Tretton artiklar har inkluderats i resultatet, som sökts fram genom databaserna Cinahl,Medline och PsycInfo.Resultat: Närståendes upplevelser av psykiatrisk tvångsvård av en vuxen anhörig belysteutmaningar inom ett flertal områden. Att värna om relationen med den anhörige innebar ettdilemma, och relationerna närstående emellan utsattes för påfrestning. Närstående påtalade enstark önskan om att få vara delaktiga i vården, samt ett behov av avlastning från ansvar. Storabrister i kommunikation lyftes, med olika konsekvenser som följd. Den anhöriges rätt att blihörd, men också att det finns en balansgång mellan att få information om vården samtidigtsom sekretess och integritet ska värnas belystes. Tvångsvården medförde dock även fördelar,för både närstående och de anhöriga, även om de närstående kände en oro för sin anhörigaunder den pågående tvångsvården. Blandade känslor beskrevs, så som lättnad och trygghetsamtidigt som skam, skuld och trauma uppgavs.Sammanfattning: Det är en stor kamp för de närstående, med många blandade känslor, närde har en anhörig som tvångsvårdas inom psykiatrin. När de närstående fick känna sigdelaktiga i vården och när kommunikationen med vårdpersonalen var god förbättrades denärståendes upplevelse. Närstående är i behov av bättre förutsättningar, genom att i störreutsträckning inkluderas samt genom att få tillgång till anhörigstöd. För att möjliggöra enförbättrad upplevelse för de närstående behöver sjuksköterskor därför ha kunskap om denärståendes perspektiv och behov.