Bakgrund: Fetma definieras av WHO som en kronisk sjukdom där behandlingen är långvarig. Fetma är ett ökande problem hos barn och ungdomar i västvärlden. Barn med övervikt löper en större risk att i framtiden drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes typ 2. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans, familjens samt barn och ungdomars perspektiv i förebyggandet av övervikt och fetma hos barn och ungdomar. Metod: Artiklarna har sökts i databaserna PubMed, Chinahl och Blackwell Sunergy som sedan granskats, klassificerats och analyserats. Resultat: Sjuksköterskorna ansåg att övervikt och fetma hos barn var ett familjeproblem. Ur ett familjeperspektiv syns heriditet som en riskfaktor för övervikt och fetma. Ur barn och ungdomsperspektiv syns att barnens egna uppfattning av deras vikt inte överensstämer med verkligheten. Diskussion: Föräldrar och anhöriga har en stor betydelse i det preventiva arbetet. Sjuksköterskorna ser samtal om barnens övervikt med föräldrarna som ett hinder. Slutsats: Vårdpersonalen skall se vikten av att inrikta sitt preventionsarbete på hela familjen och inte endast den enskilda individen (barnet).

Bakgrund: Varje år dör många personer i Sverige i akuta och oväntade dödsfall och de lämnar därmed ofta nära sörjande efter sig. De närstående till den döde hamnar i en situation i livet då de behöver stöd och hjälp. Sjuksköterskans omhändertagande är oftast av stor vikt för att hjälpa de närstående i sin sorgeprocess. Syftet: Syftet var att beskriva sjuksköterskans och närståendes syn på omhändertagandet av närstående vid akuta dödsfall på sjukhuset. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie baserade på vetenskapliga artiklar. Efter analysen framkom fem huvudkategorier med tillhörande underkategorier. Resultat: De fem kategorierna med tillhörande underkategorier var, information med underkategorierna: Närståendes önskan om information, information från sjuksköterskan och skriftlig information till närstående. Omhändertagande med underkategorierna: Närståendes behov av omhändertagande, sjuksköterskans möte med de närstående, möta den avlidne och praktiska detaljer. Närstående med i behandlingsrummet med underkategorierna: Att närvara i behandlingsrummet och sjuksköterskans syn på närstående med i behandlingsrummet. Uppföljning med underkategorierna: Uppföljning av närstående och uppföljning av sjuksköterskorna samt utbildning av sjuksköterskorna. Slutsats: Studien påvisar att de närstående har ett stort behov av omhändertagande vid akuta dödsfall och att sjuksköterskan har en central roll i omhändertagandet av de närstående. Dessvärre påvisar studien att sjuksköterskan inte alltid har tillräcklig kunskap och utbildning inom ämnet. Därför vore det önskvärt med riktade utbildningar för att öka kunskapen om omhändertagandet av närstående vid akuta dödsfall.

No description available.

Vikten av att som närstående uppleva stöd och hjälp av distriktssköterskan beskrevs vara mycket positivt både för den närstående och av den sjuke, vilket också krävde nya kunskaper inom området. Syfte: Syftet var att belysa närståendes upplevelser vid palliativ vård i hemmet av en familjemedlem. Metod: Studien är en litteraturstudie och utförandet har varit att följa de nio stegen enligt Polit och Becks tillvägagångssätt för genomförandet av litteraturstudie. Utifrån nyckelord identifierades sökord som kombinerades vid sökning i databaserna Academic Search Elite, PubMed och CINAHL. Materialet analyserades genom traditionell innehållsanalys. Resultat: Resultatet baseras på tolv vetenskapliga artiklar och analysen resulterade i fyra huvudkategorier: välbefinnande, relationen till den döende, en förändrad livssituation samt den palliativa vården. Resultatet visar att närståendes uppfattningar har ett brett spektrum. Social isolering uppfattas då all tid får läggas på hemmets sysslor istället för på socialt umgänge och andra fritidsaktiviteter. Då makt- och hjälplöshet upplevs leder det till att närstående och den döende grälar med varandra. Det uppfattas som betydelsefullt när personalen har tid att ägna sig åt den närstående och den döende. Slutsats: Resultatet visar att hur den närstående mår har betydelse, då en familjemedlem vårdas palliativt i hemmet. Resultatet kan användas som en kunskapskälla för distriktssköterskan i dennes kontakt och möten med närstående. / The sense of support and help from the district nurse was described as a positive impact both from the next of kin and the sick person which also demanded new knowledge about the subject area. Aim: The aim was to illuminate next of kin´s experiences at palliative care in the home of a family member. Method: The study is a literature review and the performing was to follow the nine steps according to Polit and Beck’s procedure to achieve a literature review. On the basis of the keywords, words were identified and combined for search in the databases: Academic Search Elite, PubMed and CINAHL. The material was analysed according to traditional content analysis. Result: The result bases on twelve scientific articles and the analysis results in four main categories: wellbeing, the relation to the dying person, a changed life situation and the palliative care. The result shows that the next of kin’s apprehensions have a wide spectrum. Feelings of social isolation perceive when all tasks in the home have to be taken care of instead of social interactions and other leisure activities. The power- and helplessness experiences will lead to quarrelling between next of kin’s and the dying person. It feels important when the staff has time to spend with the next of kin and the dying person. Conclusion: The result shows that the next of kin’s feelings of content have a meaning, when a family member receives palliative home care. Hence can the result be used as a source of knowledge when the district nurse encounters next of kin’s.

Bakgrund: Vårdpersonalen har en viktig funktion i omvårdnaden av närstående till palliativt sjuka patienter. Den palliativa vårdsituationen var ofta en ny upplevelse för de närstående. Vårdpersonalens uppgift var därmed att ge aktuell information samt se till att närstående blev delaktiga i vården. Syftet: Med litteraturstudien var att belysa vårdpersonalens stöd till närstående samt beskriva vilka behov närstående hade i palliativ vård. Metod: Femton vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod analyserades enligt innehållsanalys och låg till grund för litteraturstudien. Resultat: Det framkom att vårdpersonal och närstående ansåg att de viktigaste funktionerna var att ge och få stöd. Närstående önskade information och kunskap om den svårt sjukes tillstånd samt sjukdomsförlopp. Slutligen visade resultatet att det var viktigt när personalen tog sig tid att lyssna och tala med de närstående samt att alla parter var delaktiga i de beslut som togs. Diskussion: Genom stöd från vårdpersonalen blev den svåra situationen för de närstående hanterbar. Den viktiga informationen ledde till begriplighet över den nya situationen, där delaktigheten i vården av den svårt sjuke skapade en meningsfullhet för de närstående. Konklusion: Vårdpersonal borde få mer kunskap och träning i att ge information och omvårdnad till närstående för att kunna tillgodose deras behov.

Syfte: Att beskriva de upplevelser av vården som närstående till barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd har haft.Metod: Litteraturstudie med beskrivande design. Data samlades in från databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. Resultatet baserades på 14 artiklar.Resultat: Närståendes generella upplevelse av vården var till en stor del negativ.Diagnosprocessen upplevdes ta för lång tid samt vara för svår. Närstående upplevde också att tillgängligheten av information inte var tillräcklig och att vårdpersonalen inte besatt tillräckligt med kunskap. De upplevde även att det var svårt att få tillgång till hjälp och stöd samt att många kände ett utanförskap utan tillräcklig förståelse för deras livssituation och sorg.Närstående fick en mer positiv upplevelse av vården när diagnosen sattes tidigt och när de upplevde en personlig kontakt med vårdförmedlaren. Vårdpersonal som upplevdes som insatt och kompetent bidrog också till en positiv upplevelseSlutsats: Resultatet av denna litteraturstudie påvisar att det finns brister inom hälso- och sjukvården speciellt bland vårdpersonal som saknar specialistutbildning som till exempel allmänsjuksköterskan. Dessa brister visade sig vara okunskap kring AST och hur detta påverkar närstående samt informationsförmedling till närstående.Svårigheten att få en diagnos då vårdpersonal upplevdes att inte ta närståendes farhågor på allvar var även en brist.En grundläggande utbildning kring AST för allmänsjuksköterskor och läkare skulle sannolikt öka kvaliteten på omvårdnaden för denna grupp.

Syfte: Studiens syfte var att beskriva och jämföra livskvalitet hos närstående till patienter med kronisk hjärtsvikt (CHF) respektive multipel skleros (MS) samt hur demografiska bakgrundsvariabler är relaterade till livskvalitet i undersökningsgruppen. Detta är en delstudie ur ett större forskningsprojekt.Metod: Frågeformuläret SF-36 användes för att mäta livskvalitet hos närstående till patienter med CHF (n = 28) samt närstående till patienter med MS (n = 19). De närstående valdes ut av patienter.Resultat: Det fanns signifikanta skillnader mellan närstående till patienter med CHF respektive MS gällande fysisk hälsa, där närstående till patienter med MS har skattat högre fysisk hälsa. Närstående till patienter med CHF skattade lägst på Vitalitet och högst på Social funktion och närstående till patienter med MS skattade lägst på Vitalitet och högst på Social funktion och Emotionell rollfunktion. Slutsats: Närstående till patienter med CHF skattade signifikant lägre än närstående till patienter med MS gällande fysisk hälsa. Resultatet av studien indikerar att andra faktorer än sjukdom inverkar på närståendes livskvalitet.

Bakgrund: Synen på närståendes betydelse för den sjukes välmående har radikalt förändras under de senaste århundraden, till en allt mer holistisk syn på den sjuke och dennes behov. Patienter vårdandes på en intensivvårdsavdelning riskerar eller är försatta i ett livshotande tillstånd där specialiserad vård krävs. Det är därför av vikt att veta hur närstående upplever en intensivvårdsavdelning för att kunna erbjuda både den sjuke och dess närstående bästa möjliga vård. Syftet är att beskriva erfarenheter av att vara närstående till en person som vårdats på en intensivvårdsavdelning i Norden. Metoden som användes är en systematisk litteraturstudie av vetenskapliga artiklar, som inhämtades via sökningar i Cinahl, PubMed och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades och resultaten analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att närstående upplever en kaotisk tillvaro i och med deras anhörigas insjuknande. De uttrycker behov av att få information både angående den sjukes medicinska status, men även om den medicintekniska miljön patienten omges av. Närstående erfar även att sjuksköterskans agerande är avgörande för om de själva involverar sig i omvårdnaden av den sjuke, och uttrycker ett behov av att få stöd och tröst från sjuksköterskan. Kommunikationen mellan närstående och sjuksköterskan är stundtals bristfällig, vilket närstående upplevde som svårt. Slutsatsen av studien är att närstående behöver stöd från sjuksköterskan för att kunna minska stress och kunna skapa balans i tillvaron. Korrekt och kontinuerlig information samt att sjuksköterskan säkerställer att närstående uppfattar informationen korrekt kan hjälpa närstående att hantera situationen. Nyckelord: Kritiskt sjuk, Intensivsjukvård, Närstående, Närståendes erfarenheter, besökare till patienter

Syftet med studien är att se om och i sådana fall hur 10§ kap5 SoL har påverkat stödet för anhöriga till människor med missbruksproblematik samt att se hur samverkan mellan organisationer används för att underlätta för de anhöriga. I och med att dessa anhöriga är en tyst målgrupp krävs det samverkan för att nå dem då alla inte är i kontakt med socialtjänst eller andra myndigheter.  Fem kvalitativa halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sex personer som arbetar med anhörigstöd på olika sätt. Materialet transkriberades och analyserades sedan genom analysmodellen grounded theory genom att jag hittade olika kategorier delvis utifrån vad informanterna sade och delvis utifrån studiens syfte, efter det hittade jag underkategorier. Resultatet analyserades med stöd utav samverkansteori och implementeringsteori, och visar att så länge samverkan används för den anhöriges bästa fungerar den bra då stödet blir individuellt anpassat efter dennes behov. Det är inte många utav informanterna som har kunnat uttala sig om någon nackdel med samverkan. Flera av informanterna har inte påverkats av lagen fast alla arbetar med anhörigstöd. Den skillnaden som kan ses är att vissa kommuner skapat en ny tjänst efter att lagen kom, men det visar ändå att implementeringen inte har lyckats helt. Resultaten visar också att det kan finnas ett samband mellan samverkan och implementering, för om fler professioner s vet om lagen desto bättre går samverkan mellan verksamheterna, då alla vet vad lagen innebär och kan samverka utifrån den.

År 2005 dog 21000 svenskar i cancer. Det är den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige efter hjärt- och kärlsjukdomar. De senaste åren har därför den palliativa sjukvården utvecklats allt mer. Den palliativa vården är en aktiv helhetsvård för patienten och dennes familj som syftar till att skapa förutsättningar till bästa möjliga vård och livskvalitet när sjukdomen inte längre är botbar. Syftet med den här studien var att med ett närstående perspektiv belysa upplevelsen av att vara närstående till cancerpatienter i palliativ vård. Metoden för studien var en kvalitativ litteraturstudie. Elva kvalitativa artiklar och en avhandling lästes, granskades och sammanställdes med hjälp av en manifest analys. Ur analysen framkom fem huvudkategorier; Informationens betydelse, Kommunikationens betydelse för de närståendes delaktighet, Att hantera den nya situationen, De närståendes sårbarhet och behov av skydd och Att se framåt. I resultatet framkom att de närstående upplevde informationsbehovet som något viktigt för att de skulle kunna känna sig delaktiga i vården. De uppgav även att stödet de inhämtat från hälso- och sjukvårdspersonalen i många fall varit otillräckligt. De närstående var i behov av såväl emotionellt som informativt stöd. Lidandet hos de närstående ökade i takt med att sjukvårdspersonalen inte gav dem det stöd som de behövde. Resultatet kan öka hälso- och sjukvårdspersonalens medvetenhet för vikten av de närstående i vården av palliativt sjuka.