Bakgrund:     En närstående till någon som plötsligt och oväntat dör upplever oftast ett stort lidande och hela dennes livsvärld kan raseras. Denna krissituation kan utvecklas till en psykisk ohälsa för individen men även för dess omgivning och kan medföra stora kostnader för samhället. Syfte: Litteraturstudiens syfte är att belysa vilka omvårdnadsinterventioner sjuksköterskan kan använda sig av för att underlätta och lindra för de närstående som drabbats av ett plötsligt och oväntat dödsfall. Metod: Litteraturstudie med sökning i databaserna Cinahl, PsycINFO, PubMed och Elin@Kalmar. Sammanlagt inkluderades tolv artiklar som har granskats och kvalitetsbedömts utifrån. Resultatet: Studien resulterade i åtta teman; information, kommunikation, dödsbevis, stödjande åtgärder, empati, närståenderum, kulturella och religiösa seder samt personalutbildning. Slutsats: Vi har genomfört en litteraturstudie som ledde fram till åtta omvårdnadsinterventioner. Omvårdnadsinterventionerna kommunikation, information och empati framkom som mest betydelsefulla för de närstående. Vidare framkom det att sjuksköterskorna själva upplevde att deras kunskaper inom detta område var bristfälliga. Vår studie visar att detta är ett ämne som inte är tillräckligt uppmärksammat.

No description available.

Syfte: Beskriva närståendes upplevelser av delaktighet i den somatiska vården. Bakgrund:När en människa drabbas av sjukdom blir även de närstående påverkade. Sjuksköterskans rollär att identifiera de närståendes behov och göra dem delaktiga i samband med att patientendrabbats av ohälsa. Sjuksköterskan kan göra detta bland annat genom att ge information,rådgivning och handledning. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie.Resultat: Sjukvårdspersonalens bemötande hade inverkan på de närståendes upplevelser avdelaktighet. De närstående ville bli respekterade och uppmuntrade av sjukvårdspersonalen.Flera kände ett missnöje med den information de fick, och på det sätt de fick den. De villehjälpa sjukvårdspersonalen, som verkade stressad, och medverkade därför iomvårdnadsarbetet. De närstående ville hjälpa till dels för att känna sig tillfredsställda, menäven för att kunna kontrollera att patienten fick rätt vård. Diskussion: Sjuksköterskan kanarbeta utifrån Calgarymodellen för att få förståelse för de närståendes behov av att få varadelaktiga och vilken roll de kan spela i omvårdnaden. Genom samtal och information kandetta åstadkommas. Konklusion: Det kan antas att närstående, oavsett vart de befinner sigoch oberoende av vårdverksamhet, har behov av information och delaktighet. / The aim of this literature study was to describe relatives’ experience of participation insomatic care. Background: When a person gets struck by disease, the family will alsobecome affected. The nurses roll is to identify the relatives’ needs and make them a part of thepatients care. The nurse can do this in form of information, counselling and coaching.Method: This study was made as a general literature review. Result: The staffs’ treatmenthad influence on the relatives’ participation experience. The relatives wanted to beencouraged and respected by the staff. Many felt dissatisfied with the information they got,and in what way they got the information. The relatives wanted to help the staff with thenursing job, partly for their own satisfaction, but also to make sure that the patient got theproper care. Discussion: The nurse could follow the Calgary model. This would make iteasier understanding the relatives need for participation, and their part of the caring process.This can be achieved by conversation and information. Conclusion: It is assumable thatrelatives, regardless of where they are located or in what practice, have need of informationand participation.

SAMMANFATTNING   Sjukdom hos en familjemedlem drabbar hela familjen. Om närståendes behov i vårdsituationen inte uppmärksammas av sjuksköterskan kan ett lidande uppstå. Studiens syfte var att belysa sjuksköterskans upplevelser av relationen med närstående för att på så sätt få en ökad insikt om faktorer som kan påverka relationen. Metoden var en intervjustudie med kvalitativ ansats. Sex sjuksköterskor som arbetade på olika medicinska avdelningar intervjuades. Resultatet visade att informanterna hade en positiv attityd till relationen. Både sjuksköterskor och närstående hade behov av relationen för att lindra lidande hos patient och närstående. Närståendes delaktighet i patientens vård ansågs som positiv och det var viktigt att ta sig tid för närstående och att vara tillgänglig. Skillnader fanns i mötet med närstående från andra kulturer men det var viktig att lära sig att bemöta dem och acceptera skillnaderna. Språket var ett hinder i relationen och ibland kändes det osäkert i mötet. Öppna personligheter och engagerade närstående var faktorer som främjade relationen liksom en öppen dialog mellan sjuksköterska, patient och närstående. Hinder i relationen var främst om personkemin inte stämde och inbundna och tysta närstående. Ont om tid kunde vara ett hinder i relationen men det handlade om att prioritera. Miljön var ett hinder på grund av de stora salarna och att lugna samtalsutrymmen saknades. Genom att belysa upplevelsen av relationen mellan sjuksköterska och närstående ur sjuksköterskans perspektiv har faktorer framkommit som kan påverka relationen och som är viktiga för sjuksköterskor att ha i åtanke i mötet med närstående.

Bakgrund: Närståendes närvaro har betydelse för omvårdnadskvaliteten och därför är samarbetet mellan dem och vårdpersonalen betydelsefullt. Närståendes erfarenheter av den palliativa vården behöver beskrivas då insikt i närståendes livsvärld är avgörande när vården ska formges tillsammans med dem. Syfte: Att beskriva närståendes erfarenheter av den palliativa vården. Metod: Genom en systematisk litteraturstudie utgående från Cinahl, PubMed och PsycInfo identifierades 24 kvalitetsgranskade artiklar som analyserades. Resultat: Sex teman framkom i form av Närståendes erfarenheter av mottagen omvårdnad, Närståendes erfarenheter av påfrestningar, Närståendes erfarenheter av vårdtagarens omvårdnad, Närståendes erfarenheter av kommunikation med vårdpersonal, Närståendes erfarenheter av information från vårdpersonal och Närståendes erfarenheter av vårdpersonal. Merparten av dessa teman indelades i subteman vilka förehöll sig i kontrast till varandra. Slutsats: När vårdpersonal tillämpade ett familjefokuserat förhållningssätt erfor närstående att de inkluderades i omvårdnaden, bekräftades och att samtligas behov tillgodosågs. Detta gjorde att samarbetet med vårdpersonalen förbättrades. Utebliven omvårdnad, bristande kontakt med vårdpersonalen och kränkande bemötande erfors när vården inte var familjefokuserad. Första steget till en förbättring av den palliativa vården är att erhålla kunskap om de närståendes erfarenheter av den.

Bakgrund: Demenssjukdom orsakar sänkt kognitiv förmåga och den sjukes personlighet förändras. Att låta närstående vara delaktiga i omvårdnaden och att vårdpersonal tar sig tid att lyssna på deras åsikter skapar goda chanser för att båda parterska bli nöjda med omvårdnaden som ges till den sjuke. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka närståendes behov i omvårdnad av personer med demenssjukdom. Metod: Studien gjordes som en litteraturöversikt (n=15) med systematiskt tillvägagångssätt. Resultat: Studiens resultat visade att närstående hade egna behov som behövde tillgodoses, att få möjlighet att skapa en relation till vårdpersonal, att få tid att prata, att få delta i omvårdnaden samt att få information. Närstående hade även behov av att den sjukes behov blev tillgodosedda. För att detta skulle ske krävdes det att vårdpersonal skapade en god relation till den sjuke, att han/hon fick tillräckligt med tid och en god omvårdnad. Slutsats: Närståendes behov av att den sjuke får en fungerande relation med vårdpersonal blev inte tillfredställt. Närstående önskade att både de själva och den sjuke får mer tid och kontakt med vårdpersonal. Calgarymodellen kan användas av vårdpersonal för kartläggning av närståendes behov i omvårdnaden. / Background: The illness of dementia causes decreased cognitive capacity and the personality of the person who is ill changes. To let the relatives be a part of the care and that nursing staff make time to listen to relatives opinions will make good chances for that both parts will be satisfied with the care that is given to the ill person. Aim: Examine relative´s needs in the care of the illness of Dementia. Method: The literature review (n=15) was executed by a systematic procedure. Result: The result of the study showed that relatives had their own needs that had to be satisfied, to get the possibility to create a relation to the nursing staff, to get time to talk, to take part of the care and to get information. Relatives had also needs of that the ill person needs were satisfied. For this to happen it demanded that the nursing staff created a good relation to the ill person, that he/she got enough of time and a good care. Conclusion: Relatives needs ofthat the ill person gets a good relationship with the nursing staff were not satisfied. Relative wished more time and contact with the nursing staff. The model of Calgary can be used by the nursing staff to make a survey of relatives needs in the care.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva sjuksköterskors, patienters och närståendes upplevelser och erfarenheter kring beslutsfattandet om återupplivning. Vidare var syftet att beskriva hur och i vilken utsträckning patienter och deras närstående gavs möjlighet till delaktighet i beslutet om återupplivning. Resultatet av denna systematiska litteraturstudie visade att sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter kring beslutsfattandet om hjärt-lung räddning har utforskats av flera forskare. Trots att både Hälso- och sjukvårdslagen i Sverige samt lagar och förordningar i andra länder anger att patienten har rätt till delaktighet och självbestämmande kring beslutsfattandet om sin vård och behandling, så engagerades patienten och dess närstående sällan eller inte alls. Majoriteten av respondenterna/informanterna i flertalet studier ansåg att hänsyn skulle tas till patientens egna önskemål och vara delaktiga i beslutet kring isättande av hjärt- lungräddning eller ej, men i realiteten fattades besluten oftast utan patienten eller de närståendes medverkan. Flera studiers resultat visade vidare att sjuksköterskor upplevde en rad etiska dilemman när det gäller beslutsprocessen kring återupplivning. Vad gäller patienters och närståendes möjlighet till delaktighet var det betydligt färre studier genomförda som belyste frågan ur deras perspektiv. De studier som fanns visade att patienter och närstående har en önskan om möjlighet till delaktighet, att få ta del av information och fatta egna beslut. Patienternas uppfattning stämde väl överens med hur deras närstående resonerade.

<p>Bakgrund: Vid palliativ vård ligger fokuset på patienten, medan anhöriga kommer i andrahand. Det är viktigt att de inte åsidosätts eftersom de utgör ett stort stöd och ger trygghetoch kärlek till den sjuke. I Sverige har det blivit vanligt att familjen tar hand om den döende i hemmet med stöd från hälso- och sjukvård. För många är detta en självklarhet,medan det för andra kan innebära stora uppoffringar. Syfte: Syftet med studien var att belysa anhörigvårdarens upplevelser av att vårda en närstående med cancer i livetsslutskede i hemmet. Metod: Metoden var en litteraturstudie. Studien resulterade i femhuvudkategorier: (1) Vill vara närvarande, (2) Osäkerhet och rädsla en del av vardagen, (3)Otillräcklig information, (4) Stöd från vårdpersonalen är betydelsefullt och (5) Upplevelser av psykisk och fysisk påfrestning. Resultat: Resultatet visar att anhörigvårdare i allmänhetär outbildade inom området, vilket kan leda till att de känner sig osäkra och rädda för att göra fel. Anhörigvårdarna upplever att informationen som ges angående den sjukessjukdom och behandling som otillräcklig. Information och stöd från vårdpersonalenuppfattas som mycket viktig.</p> / <p>Background: In palliative care the focus is on the patient, while relatives are perceived as being of secondary importance. It is, however, important that they are not set aside as they are a great support and provide security and love for the sick. In Sweden, it has become common for the family to take care of the terminally ill at home with support of health care services. For many, this is a natural choice, while for others it can mean big sacrifices. Aim: The aim of this study was to illustrate the experience that the carers have in caring for terminal cancer patients in the final stages of their illness in the home. Method: The method was a qualitative literature review. The study resulted in five main categories: (1)Want to be present, (2) Uncertainty and fear in day to day work, (3) Insufficient information, (4) Support from health professionals is important and (5) Experiences of mental and physical stress. Result: The result shows that carers are generally uneducated in the field, which can lead to feelings of insecurity and fear of making mistakes. Carers often feel that the information provided about the relatives’ illness and treatment is inadequate and that the information and support from health professionals is perceived as very important.</p>

<p>År 2005 dog 21000 svenskar i cancer. Det är den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige efter hjärt- och kärlsjukdomar. De senaste åren har därför den palliativa sjukvården utvecklats allt mer. Den palliativa vården är en aktiv helhetsvård för patienten och dennes familj som syftar till att skapa förutsättningar till bästa möjliga vård och livskvalitet när sjukdomen inte längre är botbar. Syftet med den här studien var att med ett närstående perspektiv belysa upplevelsen av att vara närstående till cancerpatienter i palliativ vård. Metoden för studien var en kvalitativ litteraturstudie. Elva kvalitativa artiklar och en avhandling lästes, granskades och sammanställdes med hjälp av en manifest analys. Ur analysen framkom fem huvudkategorier; Informationens betydelse, Kommunikationens betydelse för de närståendes delaktighet, Att hantera den nya situationen, De närståendes sårbarhet och behov av skydd och Att se framåt. I resultatet framkom att de närstående upplevde informationsbehovet som något viktigt för att de skulle kunna känna sig delaktiga i vården. De uppgav även att stödet de inhämtat från hälso- och sjukvårdspersonalen i många fall varit otillräckligt. De närstående var i behov av såväl emotionellt som informativt stöd. Lidandet hos de närstående ökade i takt med att sjukvårdspersonalen inte gav dem det stöd som de behövde. Resultatet kan öka hälso- och sjukvårdspersonalens medvetenhet för vikten av de närstående i vården av palliativt sjuka.</p>

No description available.