Bakgrund: Bara i Sverige lever cirka 600–700 personer med Amyotrofisk lateralskleros, ALS, i dagsläget och ungefär 200 personer får diagnosen varje år. ALS som innebär ett nedbrytande av de motor neuroner som styr musklerna i kroppen resulterar i komplexa omvårdnadsbehov. Dessa behov kräver omfattande insatser från sjukvårdens olika professioner. Sjukdomsförloppet innefattar omfattande förlamningssymtom som utesluter bland annat rörelseförmågan. En ALS patient lever i genomsnitt två till tre år efter diagnostisering. Syfte: Syftet var att beskriva patienter med ALS och deras närståendes upplevelser av professionell omvårdnad. Metod: Artiklarna analyserades med integrerad innehållsanalys beskriven av Whittemore och Knafl (2005). Studien innehöll 2 kvantitativa artiklar och 11 kvalitativa. Resultat: Analysen av litteraturen fann följande upplevelser. Att vara beroende av andra, att sjukdomen blir ett hot mot autonomi och integritet, att vara beroende av hjälpmedel, att känna trygghet och att inte bli bra bemött. Studien beskriver upplevelser av omvårdnad, utifrån dessa fem kategorierna och baseras på summeringar av patienters och närståendes positiva och negativa erfarenheter. Slutsats: Patienter med diagnosen ALS och deras närstående var överlag nöjda med omvårdnaden de upplevt. Dock önskades det en ökad förståelse för deras beroendeställning gentemot sjukvården och vikten av en fungerande relation till sjuksköterskan. Sjukvårdspersonal överlag upplevdes sakna kunskap om diagnosen ALS, symtom och vilka omvårdnadsbehov som fanns vilket ledde till missnöje. I framtida studier kan det vara intressant att studera vilka faktorer som påverkat upplevelserna mer ingående i syfte att förbättra vården av patienter med ALS på ett internationellt perspektiv.

I denna uppsats utreder jag hur upphovsrätten ser ut i teorin för innehavare av närstående rättigheter – speciellt utövade artister – och hur dessa rättigheter efterlevs i praktiken. Framför allt utreds vilka rättigheter som aktualiseras när verk tillgängliggörs för allmänheten on demand.   Genom en kort översikt av den svenska upphovsrättsregleringen presenteras de rättigheter som upphovsmän och utövande konstnärer besitter. Den ensamrätt som båda grupperna innehar när det gäller överföring respektive tillgängliggörande till allmänheten innebär i teorin ett starkt skydd, men som i praktiken inte alltid efterlevs. Det förekommer ofta att utövande konstnärers rätt åsidosätts genom avtal, och att ersättning helt uteblir när deras verk spelas on demand.   En utvidgning av den tvångslicens som träder in när utövande konstnärers ensamrätt åsidosätts när deras verk spelas i radio och TV, så att den även omfattar on demandöverföringar, skulle innebära att artister får en rättvis ersättning när deras verk utnyttjas, oavsett om det sker i radio, på TV eller on demand.   Vidare utreds frågan vad begreppet on demand innebär i samband med ljudöverföring. I dagsläget saknas en juridisk definition för begreppet, vilket leder till frågetecken i musikbranschen. Begreppet analyseras istället med grund i icke-juridiska definitioner, samt den bestämmelse om begreppet grundar sig i. Framför allt diskuteras frågan om hur mycket interaktion som krävs från den enskildas sida för att det ska anses vara fråga om ett förfogande on demand. Ett förslag på lösning presenteras, vilken går ut på att lagstiftning som berör en liknande situation, nämligen audiovisuella överföringar, bör ligga till grund för en lagstiftning även för ljudöverföring. / In this thesis I analyze how Swedish copyright law in theory protects the rights of holders of neighboring rights - especially performers - and how these rights are honored in practice. Focus is on what rights are realized when works are made available to the public on demand.   In a brief overview of the Swedish copyright regulation, the rights copyright holders and holders of neighboring rights hold is presented. The exclusive rights both right holders have when it comes to broadcasting and making available to the public is in theory a valid and strong right. In practice, however, these rights are often disregarded. It is too often the practice that performers rights are disregarded when deals are made, or a one-time compensation payment is made. This means no reimbursement when their works are made available on demand.   An expansion of the compulsory compensation, which enters into practice when performers works are played on radio and television without consent from the performer, would mean an equitable remuneration for performers.   Furthermore, the definition on demand in relation to audio transmission is discussed. As of right now, there is no legal definition of the concept on demand audio transmissions, which presents questions in the music industry. The concept on demand is analyzed based on non-legal definitions, as well as the concept it is derived from. The amount of interaction from the single consumers is discussed.   A suggestion is presented: legislation that concern a similar situation, audiovisual transmissions, can be used as a foundation for legislation for audio transmissions as well.

Många påverkas runt om personen som överkonsumerar alkohol, men forskningen gällande målgruppen är begränsad. Syftet med studien var att fånga upplevelsen av att vara anhörig till en närstående som överkonsumerar alkohol. Frågeställningar: 1) Vilka former av belastning upplever den anhöriga? 2) Vilka känslor är förknippade med den belastning den anhöriga upplever? 3) Hur mycket upplever den anhöriga att den kan påverka alkoholkonsumtionen? 4) Hur mycket upplever den anhöriga att den kan påverka sin belastning? Forskningsansatsen var kvalitativ, fenomenologisk. Sju semistrukturerade djupintervjuer analyserades genom tematisk analys. Resultaten visade att anhöriga upplevde flera stressorer, t ex relationssvårigheter, försämrad hälsa och känslomässig belastning. Coping-strategier användes i försök att minska alkoholkonsumtionen, samt för att hantera belastningen. Varierad upplevelse av framgång rapporterades. Studien bekräftade resultat från tidigare forskning att socialt stöd är viktigt för anhöriga men skam blir ett hinder att söka socialt stöd. Centralt blir därför ett respektfullt och icke-dömande bemötande från omgivningen och fråga för framtida forskning är om anhörigstöd bör innehålla interventioner riktade mot hantering av skam.

Abstrakt Bakgrund: I Sverige dör mellan 90 000 och 100 000 personer varje år och de flesta har erhållit någon form av palliativ vård. Många av dessa personer vårdas i hemmet vid sidan av sina närstående. Då allt fler vårdas i hemmet blir de närstående allt mer involverade i den palliativa vården. Då populationen växer och vi blir äldre kommer nyttjandet av den palliativa vården att öka i både Sverige och övriga världen. Syfte: Belysa närståendes erfarenheter av palliativ vård i hemmet. Metod: Studien är en litteraturstudie med induktiv ansats. Den baseras på nio vetenskapliga originalartiklar som utvärderats och granskats enligt Kristensson (2014). Resultat: I resultatet framkom det fyra kategorier vilka var kommunikationens betydelse, delaktighet, övergivenhet och trygghet.   Slutsats: Resultatet visade på att närståendes upplevelser av den palliativa vården överlag är bra men att det finns förbättringsmöjligheter till exempel bättre utbildning till de närstående som hjälper till att vårda den sjuke.

Hjärtstopp innebär en stor förändring i livet och medför många frågor och funderingar för de drabbade och de närstående. Syftet med denna litteraturstudie var därför att beskriva upplevelsen av att ha överlevt ett hjärtstopp ur de drabbades och deras närståendes perspektiv. I analysen ingick nio vetenskapliga studier som analyserades med metoden kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. Resultatet av litteraturstudien presenteras sedan i fyra kategorier som skapats utifrån analysen; Den första tiden är svår, Upplevelser av vården, Kroppen och sinnet begränsar, samt Händelsen väcker existentiella frågor. I resultatet framkom att sociala relationer och mötet med vården var av stor betydelse för känslor och upplevelser av tiden efter hjärtstoppet. Det framkom också att de drabbade efter hjärtstoppet fick fysiska och kognitiva svårigheter och de svåraste att acceptera var minnessvårigheterna. Hjärtstoppet väckte också många existentiella frågor, tankar om framtiden och hopp om en god framtid. Ett hjärtstopp påverkar inte bara de som drabbats utan även de närstående påverkas i hög grad, därför kan det också behövas mer forskning på området eftersom det finns begränsat antal vetenskapliga studier inom ämnet. Det framkom även att det finns utvecklingspotential gällande det stöd och informationsunderlag som idag används.

Bakgrund: Sjuksköterskan har en central roll i den palliativa vården. När en patient vårdas palliativt i livets slutskede omfattas vården även av att se till närståendes behov. Sjuksköterskan bör skapa en vårdande relation med närstående för att kunna se till deras behov av stöd på bästa sätt. Målet är att förhindra ohälsa, öka livskvaliteten och få närstående att hantera situationen. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att ge stöd till närstående vid vård av vuxna i livets slutskede. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie och baseras på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Tre huvudteman identifierades; sjuksköterskans förhållningssätt, den vårdande relationen och när tiden inte räcker till. Vidare identifierades fem subteman relaterat till sjuksköterskans upplevelse av att ge stöd till närstående vid vård av vuxna i livets slutskede; att ha fokus på närstående, att kunna kommunicera, känslomässigt engagemang, att bli bekräftad och återkopplad samt känslan av otillräcklighet. Slutsats: Sjuksköterskan upplever att det är viktigt att ge stöd till närstående i deras sorg då det främjar deras välbefinnande, däremot kan sjuksköterskan uppleva en utmaning i det. Sjuksköterskan upplever att det finns stödjande strategier som underlättar stödet till närstående där bland annat kommunikation, information och att ha fokus på närstående är några av dem. Slutligen upplevde sjuksköterskan sig känslomässigt engagerad då hen blev involverad i närståendes situation vid vård i livets slutskede.

Idag är det cirka 20 000 personer som lider av Parkinsons sjukdom i Sverige. Vanligtvis drabbar sjukdomen de som är över 55 år. De är en kronisk neurologisk sjukdom som påverkar den viljestyrda kontrollen i musklerna genom att celler i hjärnan slutar att producera dopamin. Dopamin är en signalsubstans som förmedlar kontakt mellan hjärnans alla celler vilket behövs för att kunna röra sig normalt. Sjukdomen har en rad olika symtom som kan se lite olika ut beroende på i vilket stadie av sjukdomen den drabbade befinner sig i. Exempel på symtom kan vara stelhet och skakningar. Det finns idag ingenting som botar sjukdomen, men en rad av olika läkemedel lindrar symtomen. De flest som lider av Parkinsons sjukdom lever i hemmet, ofta med en närstående som vårdar, vilket medför att även de påverkas av sjukdomen. Syftet med studien är att beskriva upplevelsen hos den drabbade och dess närstående av att leva med Parkinsons sjukdom och hur det påverkar det dagliga livet. Nio kvalitativa artiklar bearbetades enligt Fribergs (2017, ss. 141-151) analysmetod genom en litteraturöversikt. Resultatet visade att patienterna upplevde stor livsförändring i samband med sjukdomen, vilket även påverkade närstående. Patienterna beskrev känslor av skam, ensamhet och oro. Parkinsons sjukdom innebär ett större lidande än vad bara symtomen medför. Ett existentiellt lidande förekommer då det är svårt att anpassa sig till sjukdomen eftersom den är progressiv och förvärras kontinuerligt. Resultatet av detta examensarbete kan vara till hjälp för  sjukvården, men även den enskilde individen att förstå hur  den drabbade upplever sin livssituation i samband med sjukdomen.

På en intensivvårdsavdelning vårdas patienter som har drabbats av svikt i vitala organ, akut försämring av en kronisk sjukdom eller utsatts för ett trauma. De närstående har en viktig roll i stödet av den kritiskt sjuka patienten. Kommunikation inom vården är komplex och mycket ansvar ligger på intensivvårdssjuksköterskan. I teorin bygger en god relation mellan intensivvårdssjuksköterskan och de närstående på bra kommunikation. Studier på hur intensivvårdssjuksköterskan upplever det första mötet i praktiken är sparsam. Syftet med studien var att utforska intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av det första mötet med närstående. För att uppnå syftet har en kvalitativ studie gjorts med livsvärldsteoretisk grund. Intervjuer med intensivvårdssjuksköterskor har genomförts. En innebördsanalys av datan har gjorts och nya innebörder har framträtt. Intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av det första mötet är att varje möte är unikt och behöver anpassas efter varje individ. Det första mötet upplevs vara grunden till att bygga en tillitsfull och trygg relation mellan intensivvårdssjuksköterskan och de närstående. Faktorer hos de närstående som gör mötet unikt kan vara bland annat generationstillhörighet, tidigare erfarenheter, sinnesstämning och språkförståelse. Intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av att inte räcka till på grund av tidsbrist diskuteras. I diskussionen lyfts även motsägelsen av att använda de närstående som tolkar trots vetskapen om tolkningens brister. Att motverka ohälsa hos de närstående belyses ur perspektivet hållbar utveckling.

Bakgrund:. Genom att behovet av tekniska stöd ökar kraftigt i takt med att befolkningen blir allt äldre. Kravet på sjuksköterskor som rådgivare och vägledare i relation till en patients strävan efter att uppnå och upprätthålla hälsa kommer att öka i framtiden. Genom att veta hur patienter och närstående upplever ehälsa i hemmet kommer sjuksköterskor och annan vårdpersonal bättre kunna upplysa och förbereda patienter om vad de finns för möjligheter för de som behöver och vill ha vård i hemmet. Syfte: Syftet med studien var att belysa patienter och närståendes erfarenheter av e-hälsa i hemmet.   Metod: För att besvara syftet gjordes en litteraturstudie med en kvalitativ ansats baserat på vetenskapliga artiklar. Kvalitativa studier går ut på att man finner kategorier, beskrivningar eller egenskaper hos någon eller någonting. Forskaren strävar efter att få en helhetsbild av förhållanden och på så sätt få en fullständig bild av en situation. Resultat: Resultatet visade på 5 huvudkategorier med 11 underkategorier. Resultatet visade på att patienters och närståendes erfarenheter av e-hälsa var både positiva och negativa. Många patienter tyckte om att e-hälsa stärkte deras hälsa och att de fick en ökad tillgång till vård. Slutsats: Studien visade på att patienter och närstående upplever ehälsa som både positivt och negativt att ha i hemmet. De övervägande erfarenheterna är dock positiva och många patienter uttryckte att tack vare ehälsohjälpmedel upplevde de en förbättring av sin hälsa något som många gånger var kopplat till att hjälpmedlen främjade en bättre egenvård. Flera patienter poängterade att ehälsa gav dem möjligheten till att bo kvar hemma trots att de hade ett växande behov av vård.

Antalet platser på barnintensivvårdsavdelningar är begränsade och när de inte räcker till innebär det att barn emellanåt vårdas på allmänna intensivvårdsavdelningar. Tidigare forskning har visat att intensivvårdssjuksköterskor som arbetar på allmänna intensivvårdsavdelningar upplever att det kan vara utmanande att vårda barn och deras närstående. Syftet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors möte med vuxna närstående till barn som vårdas på en allmän intensivvårdsavdelning. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes som metod. Åtta intensivvårdssjuksköterskor intervjuades, och intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras i två huvudkategorier och totalt sju subkategorier. Kategorierna är En vårdande relation och Förutsättningar att möta närstående. Intensivvårdsjuksköterskans kommunikation, delaktighet, professionalitet, medmänsklighet och erfarenheter identifieras som viktiga faktorer. Möten som tar kraft och energi, familjesammansättningen, konflikter och möjligheten till arbetsro är fyra förutsättningar som påverkar mötet med närstående. I metoddiskussionen diskuteras urvalet, analysen och varför begreppet närstående användes. Resultatdiskussionen är uppbyggd utifrån det som anses vara en utmaning och det som främjar mötet med anhöriga.  Slutsatsen är att ett möte med vuxna närstående till barn som vårdas på en allmän intensivvårdsavdelning är det av stor vikt att intensivvårdssjuksköterskan skapar en trygghet hos de närstående. Genom att informera, låta närstående vara delaktiga och genom att personalen har gemensamt förhållningsätt som präglas av en vilja att göra närstående delaktiga i vården lägger det grunden till en bra relation.