Bakgrund: Att ta hand om de efterlevande efter ett dödsfall är en svår och komplicerad uppgift för sjuksköterskan, speciellt om dödsfallet sker oväntat. Vid ett oväntat dödsfall blir sorgearbetet mycket svårare för de efterlevande jämfört med väntade dödsfall. Livet tar en drastisk vändning och ingen tid för emotionell förberedelse har funnits. Syfte: Syftet var att beskriva efterlevandes erfarenheter vid ett oväntat dödsfall av en närstående. Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie med sammanställd forskning utifrån artiklar som involverar efterlevandes erfarenheter och upplevelser vid ett oväntat dödsfall. Forsberg och Wengström (2013) har använts som inspiration under analysprocessen. Resultat: Sju olika kategorier arbetades fram och kom till att bli: Lidandets olika former, Efterlevandes erfarenheter av information och omhändertagandet, Att bli lämnad i ovisshet, Att ta farväl, Att gå vidare och bearbeta sorgen, Att få tala ut och Ökad risk för psykisk och fysisk ohälsa. Tre övergripande teman framkom: Efterlevandes kris- och sorgeupplevelser, Erfarenheten av omhändertagandet samt Erfarenheten av livet efter dödsfallet.  Slutsats: Efterlevande reagerar olika på sorg och lidande. För att lindra det lidande som uppstår vid ett oväntat dödsfall krävs det att information ges till de efterlevande. Bearbetningen av sorgen tar tid för de efterlevande och den närståendes plats kan aldrig ersättas. Det är av stor vikt att de efterlevande får tala ut kring sina känslor och upplevelser kring dödsfallet för att minska risken för psykisk-och fysisk ohälsa.

Bakgrund: I Sverige drabbas mer än 50000 personer av cancer varje år, men det är inte bara patienten som drabbas utan även alla närstående. Ca 35 % av all cancer går inte att bota och vården blir palliativ, vilken syftar till att förebygga och lindra lidandet för patienten och dennes familj. Att vara närstående i denna situation framkallar många olika känslor. Syfte: Syftet med studien är att belysa upplevelsen av att vara närstående till en palliativ patient med cancer. Metod: Studien är utförd utifrån en kvalitativ ansats och är baserad på sex biografier där resultatet har bearbetats med stöd av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Upplevelsen av att vara närstående till en patient med cancer tar fram många motstridiga känslor såsom oro, hopp, vanmakt och frid. Vikten av att som närstående få bekräftelse från såväl den sjuke som från vården belyses, liksom vikten av att få stöd och hjälp från vården för att orka vara den starka som alltid finns där. Betydelsen av familj och vänner belyses också. Slutsats: Studien visar tydligt att vården måste bli bättre att i ett tidigt skede möta upp de närstående och även se deras behov. Hur viktigt det är med information, att få veta vad som kommer att hända, vad som kan förväntas och vilken hjälp man kan få. Många upplever att man får den hjälp och stöd man behöver först när den palliativa vården kopplas in. / Background: In Sweden, more than 50,000 people is affected of cancer every year, but it's not just patients who are affected it is also next-of-kin. About 35 % of all cancers cannot be cured and the treatment is palliative, which seeks to prevent and alleviate the suffering of the patient and their family. To be next-of-kin in this situation evokes many feelings.Purpose: The aim of this study is to illuminate the experience of being next-of-kin to a palliative patient with cancer.Method: The study was conducted based on a qualitative approach and is based on six biographies where the results have been processed by means of a qualitative content analysis.Results: The experience of being next-of-kin to a patient with cancer brings out many feelings such as anxiety, hope, despair, and peace. The importance as a next-of-kin to be confirmed from the patient and the healthcare is elucidated, as well as the importance of getting help and support from the health care system to cope and to be the strong one who is always there for the patient. The importance of family and friends is also highlighted.Conclusion: This study clearly shows that healthcare must be much better at an early phase to see the family and also to see their needs. The importance of information, to know what will happen, what can be expected and what help you can get. Many feel that they first receive the help and support they need when palliative care is a reality.

<p>Av Sveriges befolkning är det 20 till 40 procent som lider av någon form av allvarlig psykisk störning. Tidigare forskning har studerat närståendes upplevelser av att leva med en person som lider av allvarlig psykisk störning. I vissa av dessa studier framkommer även att stöd från vårdpersonal till dessa närstående är viktigt. Det har dock inte framkommit forskning som specifikt inriktar sig på vilka former av stöd som närstående är i behov av. Syftet med denna studie var att utifrån tidigare forskning sammanställa och beskriva olika former av stöd som närstående till allvarligt psykiskt störda är i behov av. Denna studie utfördes i form av en litteraturstudie. De 12 artiklar som valdes ut och analyserades beskrev närståendes upplevelser samt deras behov av stöd. Resultatet i studien visar att närstående är i behov av olika former av stöd från vårdpersonalen. Sex former av stöd framkom; att alltid ha tillgång till kontakt med vårdpersonal, att få information av vårdpersonal, att bli uppmärksammad och få samtala, att kunna ingå i stödgrupper, att få vara delaktig i vården och att få överlämna ansvaret. Resultatet kan användas av sjuksköterskor inom alla vårdsektorer när de kommer i kontakt med personer som lider av allvarlig psykisk störning och deras närstående.</p> / <p>There are 20 to 40 percent of the Swedish population who suffer from mental illness. Former research has studied the experience of living with a person suffering from mental illness. In some of this studies it emerged that need for support from care staff to this relatives are important. Research specifically concentrating on the relatives need for different types of support has not emerged. The purpose of this study was to compile and describe different needs for support to relatives of persons suffering from severe mental illness from former research. This study was made as a literature review. 12 articles about experiences in relatives and their need for support was selected and analysed. The result shows that relatives are in need for different types of support from care staff. Six types of support was classified in this study; to always have the possibilities to contact care staff, to gain information from care staff, to get attention and have conversations, to participate in support groups, to participate in the care and to hand over the responsibility. The results in this study can be applied by nurses in all care institutions in their care for persons suffering from severe mental illness and their relatives.</p>

I Sverige drabbas cirka 5000 personer av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus varje år. Tiden är en viktig faktor för patientens överlevnad och irreversibla skador på kroppen sker redan efter cirka 5 minuter. Chansen att överleva ett plötsligt hjärtstopp är helt beroende av tidigt utförd hjärt-lungräddning (HLR) samt tidig behandling med en hjärtstartare. Ambulansens framkörningstid har ökat de senaste åren. Tidigare studie visar tidsvinsterna med att en hjärtstartare skickas med drönare i väntan på att ambulans anländer. Det finns dock inga studier som undersöker närståendes upplevelser och hur de interagerar med en drönare som kommer med en hjärtstartare. För att få kunskap om vilket emotionellt och praktiskt stöd de närstående behöver och hur bästa möjliga handlingsberedskap kan skapas vid dessa hjärtstoppssituationer bör en sådan studie utföras. Syftet med studien var att beskriva och förstå närståendes upplevelser och handlingsförmåga i en prehospital HLR-situation där hjärtstartare levereras med en drönare, samt hur situationen påverkas av att vara en eller två närstående på plats. Den metod som användes var ett kvasiexperiment med två jämförande grupper. Åtta studiedeltagare genomförde två olika typer av simuleringar där de hittade sin anhöriga medvetslös på golvet i hemmet. 112 larmades och en hjärtstartare levererades med drönare. Simuleringarna filmades och deltagarnas intervjuades. Resultatet redovisas med hjälp av tre generiska kategorier: Teknik och handlingsberedskap; Stöd från samtalet med larmoperatören samt Hjälpen och beslutsfattande. De mest framträdande slutsatserna av resultatet var att stress har en negativ inverkan på följsamheten samt att ”hands-off” tiden (den tiden ingen närstående befinner sig bredvid patienten och kan utföra kompressioner) skiljer sig markant om det är en eller två närstående på plats.

No description available.

Bakgrund: Stroke är en stor dödsorsak i Sverige, men fler och fler överlever tack vare den vård och kunskap som finns i landet. Stroke drabbar ofta någon både fysiskt och psykiskt. De flesta strokedrabbade får en funktionsnedsättning och behöver stöd från andra vilket gör att närstående ofta får en betydande roll. Syfte: Syftet var att belysa närståendes upplevelse av att vårda och leva nära en vuxen person som drabbats av en stroke. Metod: Arbetet är en litteraturöversikt baserad på 14 vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet presenteras i fem kategorier. Hur närstående upplever den förändrade livssituationen, hur deras egen hälsa påverkas av oro och ångest, osäkerheten kring mediciner och omvårdnaden, upplevelsen av brist på egentid samt hur närstående ser det positiva i situationen. Diskussion: Många negativa och betungande upplevelser framkom hos närstående i litteraturöversikten. Detta tyder på att närstående är i ett besvärligt läge och behöver all stöd och hjälp de kan få. Travelbee förklarar i sin omvårdnadsteori hur sjuksköterskan kan hjälpa närstående och den strokedrabbade i den nya livssituationen.Slutsats: Studien visar att det som hänt den strokedrabbade påverkar även den närstående. Därför är det viktigt för sjuksköterskan att ge stöd till hela familjen. / <p>Godkännande datum: 2017-11-06</p>

No description available.

Bakgrund: I Sverige lever idag ca 150 000 personer med demenssjukdom vilken räknas som en av de stora folksjukdomarna. Då ett ökat antal äldre bor kvar i hemmet är det även fler närstående som vårdar personer med demenssjukdom, vilket kan leda till negativa konsekvenser för den som vårdar. Syfte: Att beskriva närståendes erfarenheter av att vårda en person med demenssjukdom i hemmet. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på 15 vetenskapliga artiklar, varav 14 kvalitativa och en kvantitativ. Textanalys utfördes på materialet. Resultat: Det övergripande temat var Livet förändrades när närstående började vårda personen med demenssjukdom - “It´s not husband-wife anymore it`s carer-caree...”. Huvudkategorierna var Relationer förändrades – “Change of roles”, Hantera situationen - “It changed and yet I tried to be positive...”, Upplevelser av formell vård - ”Spider in the net” och Upplevelser av informell vård – ”We’re like family”. Diskussion: Tre huvudfynd diskuterades utifrån familjefokuserad omvårdnad. Fynden var Könsskillnader i rollerna inom familjen, Närstående upplever sorg och förlust samt Brist på kontinuitet i vården. Slutsats: Det är viktigt att uppmärksamma närståendes behov och bemöta hela familjen ur ett familjefokuserat omvårdnadsperspektiv. Sjuksköterskan har ett ansvar för att utveckla arbetssätt och riktlinjer för att på ett bättre sätt stödja den närstående i vården av personen med demenssjukdom.

Vid ett hjärtstopp förloras medvetandet inom bara några sekunder. Ett hjärtstopp påverkar alla inblandade såväl patienten som närstående och sjukvårdspersonal. Sjuksköterskor har en central roll vid hjärt- och lungräddning (HLR). Den centrala rollen kräver goda kunskaper i utövandet av HLR samt i att kunna ge en personcentrad vård både till patient och närstående. Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att låta närstående bevittna pågående hjärt- och lungräddning i sjukhusmiljö. Metod: Studien utformades som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Resultatet utgick från 14 vetenskapliga artiklar som resulterade i fyra rubriker: att känna ansvar, att känna sig övervakad, att få avlastning och att skapa en relation. Slutsats: Stressig arbetsmiljö, personalbrist, otillräckliga kunskaper, avsaknaden av riktlinjer och trånga utrymmen i patientsalen bidrog till att sjuksköterskor kände sig osäkra i bemötandet av närstående under pågående HLR. / At a cardiac arrest, consciousness is lost within just a few seconds. A cardiac arrest affects the patient, the family and the healthcare professionals. Nurses have a central role in cardiopulmonary resuscitation (CPR). The central role requires good knowledge of CPR and to provide person-centered care to both patient and family. The aim of this study was to examine the nurses’ experience of allowing to familywitness ongoing cardiopulmonary resuscitation in the hospital environment. Method: The study was designed as a structured literature review with an inductive approach. The result was created from 14 scientific articles compiled in four categories: feeling responsible, feeling observed, being relieved, creating a relationship. Conclusion: Stressful working environment, lack of staff, insufficient knowledge, lack of guidelines and narrow spaces in the patient room, contributed to nurses feeling insecure in dealing with family during CPR.

Trenden i Sverige och västvärlden är att vården flyttas från slutenvården och boenden till öppenvård och hemmet, detta gäller framförallt vid livets slut. Hur närstående till patienter i behov av palliativ vård påverkas av detta är ett område av intresse. Att bli anhörigvårdare kan ses som en transition, övergång från en tillvaro till en annan. Närstående till en patient i behov av palliativ vård kan uppleva att ge omvårdnad som en tung börda. Upplevelsen av att inte ha tillfredställande stöd eller tillräckligt med kunskap i omvårdnad är en betydande stressfaktor. Ångest är när kroppens försvarssystem aktiverar en reaktion på̊ någonting som uppfattas som ett hot. Närstående kan uppleva ångest över deras anhörigas sjukdom, annalkande bortgång samt livet efteråt. De kan även uppleva ångest då de undrar över om de själva kommer att klara av att ge omvårdnad, stödja samt trösta deras anhöriga. Beredskap är ett läge där man är förberedd innan en kris för att bättra på resultatet. Det har framställts som ett villkor eller en aktivitet för att på förhand inse eventuella problem, tänka ut möjliga lösningar samt omfattar uppbyggnad av dugligheter. Syftet var att beskriva och studera stöd- och utbildningsinterventioner, för närstående som ger omvårdnad till anhörig i livets slut och interventionens effekt på ångest och beredskap. Metoden är en litteraturöversikt där sökningar utfördes i databaserna CINAHL, PubMed samt PsycINFO. I studien analyseras 15 stycken vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2006 och 2018. Artiklar med kvantitativ eller mixad metod är inkluderade i litteraturöversikten. Resultatet visar fyra typer av stöd samt utbildningsinterventioner: psykopedagogisk, kognitiv beteende terapi, utbildande samt stödgivande där majoriteten av interventionerna visade en signifikant ökning av närståendes beredskap i att ge omvårdnad. Dock visar endast ett fåtal av studierna signifikant förbättring av ångest. Slutsatsen är att litteraturöversikten belyser att stöd samt utbildningsinterventioner ökar närståendes beredskap att ge omvårdnad till anhörig, vilket gav dem trygghet i att fortsätta. Dock framkom det att interventioner inte alltid slutade i signifikant förbättring av ångest. Fortsatt forskning behövs angående lämpligt sätt att implementera intervention, via gruppmöten, enskilda möten, via videotelefon eller information broschyr eller andra sätt. Vidare forskning behövs i ämnet samt vilken typ av intervention som är lämpligast genom att utföra flera Randomiserad kontrollerad studie (RCT).