Syftet med denna studie är att lyfta fram hur förskolepersonal beskriver och uppfattningar om barns spontana nyfikenhet på naturvetenskapliga fenomen. Kvalitativa enkäter och semistrukturerade intervjuer användes som undersökningsmetod för att lyfta fram förskolepersonalens beskrivningar och uppfattningar. Totalt har tio anställda från tio olika förskolor svarat på enkäten och tre av respondenterna har ställt upp på en mer djupgående intervju. Respondenterna svarar att de ofta möter barns spontana nyfikenhet. Genom de tre fördjupade intervjuerna i denna studie, beskrivs hur barns spontana nyfikenhet bidragit till långa utvecklade naturvetenskapliga projekt. Studien visar att nyfikenhet kan ses genom barns frågor och kroppsspråk och tycks vara grunden till allt lärande. Genom ett positivt förhållningssätt och en närvaro som förskolepersonal kan de möta, lyfta och utveckla barns frågor och nyfikenhet. Enkätsvaren visar att biologi fortfarande är det dominerande naturvetenskapliga ämnet i förskolan även om skillnaderna var mindre än vad tidigare forskning visat. Något alla tre intervjupersoner lyfter kopplat till barns nyfikenhet är förskolepersonalensförhållningssätt, miljö och material samt användandet av naturvetenskapligabegrepp i undervisningen. / The purpose of this study is to highlight how preschool personnel describe and comprehend children's spontaneous curiosity about natural science phenomena. Qualitative survey and semi-structured interviews were used as research methods to obtain the preschool personnel's descriptions and perceptions. In total, ten employees from ten different preschools answered the survey and three of the respondents agreed to a more in-depth interview. The respondents answer that they often encounter children's spontaneous curiosity. Through the three in-depth interviews in this study, it is described how children's spontaneous curiosity contributed to long, developed natural science projects. The study shows that curiosity can be seen through children's questions and body language and seems to be the foundation of all learning. Through positive approach and preschool personnel that is present, they can meet, raise and develop children's questions and curiosity. The survey results show that biology is still the dominant science subject in preschool, although the differences were smaller than previous research had shown. Something all three interviewees mention in connection with children's curiosity is the preschool staff's approach, environment and materials as well as the use of scientific concepts in teaching.

Using materials in preschool is nothing new, however, the preschool teachers' choice of material can result in different possibilities. The purpose of the study is to gain a deeper knowledge of preschool teachers' perceptions of using different materials in the work with chemistry in the preschool learning environment, to make visible the purposes behind the preschool teachers' choices. Our theoretical starting points are phenomenography as a methodological approach and the didactic model of scientific knowledge interests. The result is based on data collected using semi-structured interviews with 10 preschool teachers. The results of the study show that the preschool teachers' use of materials is varied in the work with chemistry in preschool and they have different purposes for their use. The results also show how preschool teachers view their role is of importance, for what purpose they have behind the choice of materials and how they choose to work with chemistry.  Based on this, conclusions are drawn that materials are used in different ways where educators have different purposes for this. Something that affects is how the educators see themselves and what role they take. The study shows that regardless of the purpose behind the teachers' use of materials, knowledge acquisition about chemistry can be experienced. The recommendations are to use materials that are available in the preschool learning environment. And that the interests of scientific knowledge can lead to an understanding that knowledge in the natural sciences can be experienced, based on different interests. / Att använda material i förskolan är inget nytt, däremot kan förskollärarnas val av material resultera i olika möjligheter. Studiens syfte är att få en djupare kunskap angående förskollärares uppfattningar av att använda olika material i arbetet med kemi i förskolans lärmiljö, detta för att synliggöra vilka syften som ligger bakom förskollärarnas val. Våra teoretiska utgångspunkter är fenomenografi som metodansats samt den didaktiska modellen naturvetenskapliga kunskapsintressen. Resultatet bygger på data som är insamlat med hjälp av semistrukturerade intervjuer med 10 förskollärare. Resultatet i studien visar på att förskollärarnas användande av material varieras i arbetet med kemi i förskolan och de har olika syften med användandet. Resultatet visar också på hur förskollärarna ser på sin roll är av betydelse, för vilket syfte de har bakom materialvalet samt hur de väljer att arbeta med kemi. Utifrån detta dras slutsatser att material används på varierande sätt där pedagoger har olika syften med detta. Något som påverkar är hur pedagogerna ser på sig själva och vilken roll de tar. Studien visar på att oavsett syfte bakom pedagogernas användning av material kan kunskapsinhämtning om kemi erfaras. Rekommendationer för verksamheten är att använda material som finns tillgängliga i förskolans lärmiljö. Samt att de naturvetenskapliga kunskapsintressena kan leda till en förståelse för att kunskap inom naturvetenskap kan erfaras, utifrån olika intressen.

Avsikten med detta arbete var att samla information om lärarnas erfarenheter om hur de upplever att Coronapandemin påverkan på undervisningen och elevers lika möjligheter att ta till sig undervisningen, med specifikt fokus på No-klassrummet. I arbetet har det tagits med begrepp som klass, social klass samt socioekonomisk status för att senare kunna diskutera den insamlade empirin. Arbetet har en viss grad sociologisk inriktning där bland annat aktörer och samhällsstrukturer inom naturkunskap i skolan diskuteras. Det har samlats in empiri genom kvalitativa intervjuer. Totalt deltog fyra lärare. Varje lärare har fått dela med sig av sina erfarenheter som de upplevat under Coronapandemin. Vidare har det gjorts analys utifrån den samlade empirin och till slut har resultatet diskuterats.

Syftet med denna studie var att utforska hur elever i årskurs 5 utvecklar naturvetenskapliga kunskaper om hur gräs omvandlas till mjölk, där särskilt fokus läggs på sambandet mellan fotosyntes och idisslande djurs matspjälkningssystem. Studiens frågeställningar var följande: Vilka naturvetenskapliga kritiska aspekter behöver elever i årskurs 5 få möjlighet att urskilja för att förstå hur gräs kan omvandlas till mjölk. Hur kan undervisning organiseras för att elever i årskurs 5 ska förstå hur gräs kan omvandlas till mjölk? Denna studie är kvalitativ och har en variationsteoretisk och sociokulturell utgångspunkt. Dessa två teorier presenterar vad undervisningen måste handla om för att skapa bästa förutsättningar till lärande. I denna studie har variationsteorin utgångspunkt i lärandeobjektet, vilka variationsmönster som erbjudits i undervisningen samt de kritiska aspekterna av hur gräs omvandlas till mjölk. Det sociokulturella perspektivet har i denna studie bland annat fokuserat på samspelet mellan eleverna, användning av artefakter och den proximala utvecklingszonen. Resultatet i studien visar att med hjälp av en variationsteoretisk utgångspunkt går det att främja elevers lärande i de naturorienterande ämnen och skapa en variation som bidrar till att elever utvecklar naturvetenskapliga kunskaper om hur gräs omvandlas till mjölk.