This study aims to research five teachers’ teaching practices regarding teaching terminology in the genetics module in the biology course at the compulsory level in Sweden. Another aim of the study is to research whether the teachers differ in practices when teaching students with Swedish as a second language and what kind of resources the teachers feel they need to support second-language students in a better way. The study was conducted through qualitative interviews and analysed through the method of Content Analysis. The results show that numerous activities that the teachers claim they use while teaching support learning and expand students’ vocabulary. The results also show that the teachers describe similar challenges regarding teaching second-language students. The study finds that the teachers can achieve more inclusive teaching through simple means and that they need support from the school and colleagues when teaching terminology to second-language students.

Studien fokuserar på språksvårigheter som högstadieelever med utländsk bakgrund möter i att lära sig de naturvetenskapliga ämnena. Dessutom utforskar studien faktorer som kan underlätta inlärningen för dessa elever. Studien tittar även närmare på vilka anpassningar som skolan tillämpar för att förenkla förståelsen av naturvetenskapliga ämnena för dessa elever. Metoden som användes i denna studie är kvalitativa intervjuer som genomfördes med sex utländska elever i åk 7 och 9. Eleverna fick berätta om de svårigheter som de upplever med att lära sig naturvetenskapliga ämnen samt hur de uppfattar att dessa svårigheter kan påverka deras lärande. Dessutom genomfördes intervjuer med två NO-lärare för att utforska vilka utmaningar som lärare möter i undervisningen av naturvetenskapliga ämnena med elever med utländsk bakgrund och vilka anpassningar som lärarna tillämpar i sina lektioner för att stötta elevers lärande. Intervjuerna visade att språket utgör en stor utmaning för elever med utländsk bakgrund i att lära sig naturvetenskapliga ämnen. Eleverna önskade att skolan skulle använda ytterligare anpassningar som kan underlätta lärandet. Exempel på de anpassningar som eleverna föreslog är: Att läraren försöker förenkla naturvetenskapliga begrepp och använda korta meningar i förklaringen och att utöka användningen av digitala verktyg och anpassat material. Lärarna berättade att de genomför många anpassningar för att underlätta inlärningen för dessa elever, bland annat: att använda kroppsspråk för att underlätta förklaringar och att alla genomgångar under de naturvetenskapliga lektionerna laddas upp på Google classroom. Det gör att genomgångarna blir tillgängliga efter lektionen och att eleverna kan läsa och översätta lektionerna hemma.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur mellan- och högstadielärare arbetar mednaturvetenskaplig litteracitet, med fokus på den skrivna texten, på mellanstadiet och högstadietmed fokus på elever i lässvårigheter. För att besvara syftet genomfördes två delstudier därkvalitativ intervju användes. Sammanlagt intervjuades tio lärare, fem på respektive stadie.Forskningsöversikten behandlar naturvetenskaplig litteracitet, läsförståelsestrategier och detnaturvetenskapliga läromedelsspråket. Som analysverktyg används teorierna the Simple view ofreading samt teorin om undervisningsaktiviteter som ska främja utvecklandet avnaturvetenskaplig litteracitet, Vision I, Vision IIa och Vision IIb. De olika aktiviteterna fokuserarpå läsning, praktiska moment och att kunna använda naturvetenskap i vardagen. I uppsatsen görsäven en distinktion mellan fundamental och härledd naturvetenskaplig litteracitet. Resultatet visaratt de intervjuade lärarna i båda delstudierna utgår från ett härlett perspektiv på naturvetenskapliglitteracitet där undervisningsaktiviteterna syftar till språkutveckling och förmåga att användanaturvetenskapliga kunskaper utanför klassrummet. Mellanstadielärarna arbetar medspråkförståelse i form av begreppsutveckling och i diskussioner kring texten, medanhögstadielärarna arbetar med språkförståelse i form av, framförallt, begreppsutveckling. Lärarna på båda stadierna arbetar främst med härledd litteracitet och samtliga undervisningsaktivitetermen huvudsakligen med att lära ut begrepp och använda dessa i vardagen. För att arbetabegreppsutvecklande använder lärarna på båda stadierna förutom texter även bilder och filmer. Mellanstadielärarna efterfrågar ett omfattande stöd från speciallärare medan högstadielärarna intehar reflekterat över hur speciallärare kan stötta den naturvetenskapliga undervisningen

Undersökande arbetssätt har visat sig vara en bidragande faktor till ett ökat intresse för naturvetenskap bland elever. Trots fördelarna framhålls svårigheten att implementera undersökande arbetssätt i undervisningen. Tidigare forskning betonar lärares motvilja att planera laborationer, till skillnad från lärare som använder NTA och uppvisar istället sin uppskattning för de färdiggjorda laborationerna. I detta arbete om undersökande arbetssätt med stöd av NTA (Naturvetenskap och Teknik för Alla) undersöks hur lärare i mellanstadiet arbetar med materialet i sin undervisning. Syftet är att belysa lärares didaktiska val med NTA-lådan samt de möjligheter och begränsningar som uppstår i arbetet med materialet. Studien genomfördes genom en kombination av klassrumsobservation och intervju som metod. Observationen fokuserade på lärarens didaktiska val och intervjun fokuserade på lärarens åsikter och erfarenheter. Resultaten visar att elevernas intresse och motivation ökar vid implementeringen av NTA-lådan i ett undersökande arbetssätt. Eleverna var självgående samt självsäkra under grupparbetet och deltog aktivt i laborationen. Läraren uttryckte sin uppskattning för NTA-lådan och påstod att elevernas lärande främjas genom detta tillvägagångssätt även om det fanns utmaningar. Den största utmaningen i lärarens praktik var att förbereda det omfattande NTA-materialet vilket ansågs som tidskrävande.

Forskning visar att läroböcker spelar en viktig roll i de naturvetenskapliga ämnena. Samtidigt riktas kritik mot lärobokens utformning där samverkan mellan människans organsystem inte visas tydligt i texter och bilder. I denna studie undersöks hur blodomloppets samverkan med andningen samt med matspjälkningen skildras i läroböckernas texter och bilder som används i grundskolans årskurs 4-6. Intervjuer med fem lärare har genomförts för att undersöka hur text och bild från läroböckerna används i undervisningen. Analyserna av läroböckerna visade att skildringen av hur blodomloppet samverkar med matspjälkningen är tydliga i lärobokens texter medan det saknas bilder på denna samverkan. Den samverkan som sker mellan blodomloppet och andningen är tydlig i både bilder och text. Intervjuerna pekade på att användandet av läroböcker är lågt i de naturvetenskapliga ämnena i grundskolans årskurs 4-6. / Research shows that the textbook plays an important role in science education. However, textbooks has been criticized because of the poor descriptions of the interaction between the human circulatory, respiratory and digestive systems. This study shows how the relationship between the circulatory system, respiratory and digestive system is described in primary school science textbooks in both texts and images. Five teachers have been interviewed to examine how they use the texts and the images from the textbooks in the classroom. Analyzes of the textbooks show that the interaction between the circulatory system and the digestive system is clearly described in texts though there is a lack of illustrative images. The interaction between the circulatory system and the respiration is clear in both images and text. The interviews showed that the use of science textbooks is scarce in primary school year 4-6.

Taking an analytical perspective founded on ethnomethodology and conversation analysis, the four studies presented in this thesis provide detailed analyses of video recorded lab work in mechanics at secondary and university level. The investigated activities all build on educational design afforded by a technology called probeware. The aim of the thesis is to investigate how teachers, task formulations, and technology make mechanics visible and learnable, and how students and teachers witnessably orient towards the practical achievement of understanding in the setting. The first study investigates how students use the technology in the interpretation and production of graphs: how they produce increasingly precise interpretations, how they fluently switch between different modes of meaning, and how the interpretations are both prospectively and retrospectively oriented. With a starting point in the analysis, the relevance of technology and task structure for the students’ interaction and learning are discussed. In the second study, the use of probeware is contrasted with the use of a simulation software. The study shows that some important differences between the local enactment of the two technologies are to be found in the practical work of the students; more specifically, in the ways that students orient to the subject matter content. The third study demonstrates an intimate interplay between how students display their problems and understandings and how instructors try to make the subject matter content visible and learnable. The analyzed episodes are illuminating with regard to the analytical notion of disciplined perception as applied to graph interpretation, the cognitive and practical competencies involved in producing, recognizing, and understanding graphs in mechanics, and the interactive work by which these competencies are made into objects of learning and instruction. The fourth study investigates episodes where explicit references to students’ understanding are made through formulations such as, “I don’t understand” or “do you get it?” The analysis focuses on the use, reference, interactional significance, and positioning of these formulations, and is followed by a discussion on the relation between the many and varied ways references to understanding are used and the concrete conditions of lab work. In sum, all four studies contribute to a detailed understanding of lab work as an educational practice and how learning and instruction are practically achieved. / Avhandlingen baseras på fyra empiriska studier av laborationsarbete i mekanik. Den analytiska utgångspunkten hämtas från etnometodologi och angränsande ansatser. Materialet består av videoinspelad interaktion från en tematisk lärarutbildning, en teknisk gymnasieutbildning samt en högskoleingenjörsutbildning. I laborationerna använder studenterna en specifik teknologi kallad probeware, som består av kraft- och rörelsedetektorer kopplade till en dator. Gemensamt för laborationerna är också att uppgifterna bygger på ett likartat pedagogiskt upplägg, vilket i korthet innebär att studenterna först ska ställa upp en hypotes, sedan genomföra ett experiment och slutligen diskutera relationen mellan hypotes och resultat. Avhandlingens övergripande syfte är att undersöka lärandets konkreta villkor i laborationsarbetet: hur studenternas arbete, tillsammans med teknologi, uppgiftsformuleringar och lärarstöd, skapar vissa möjligheter för lärande och förståelse. Detta syfte specificeras i de fyra delstudierna. I den första studien undersöks hur två studenter, genom verbala tolkningar, gester och rörelser, gradvis får en större förståelse av en graf som representerar tid och hastighet. I artikeln diskuteras teknologins och uppgiftsformuleringens roll för sättet som studenterna interagerar och lär. Den andra studien jämför studenters användning av probeware med användningen av en simulering. Ett syfte med studien är att visa hur två aktiviteter som vid första anblick kan verka vara lika, samtidigt kan vara väldigt olika om man i detalj studerar vad studenterna gör och hur de angriper ämnesinnehållet. I den tredje studien analyseras interaktionen mellan två studenter och en lärare. Artikeln fokuserar på det täta samspelet mellan de sätt studenterna visar sina problem, i detta fall oförmågan att se något relevant i en graf, och de sätt som läraren försöker lösa dessa problem genom att visa vad och hur man kan se något i grafen. I den avslutande artikeln analyseras ett större antal sekvenser som innehåller explicita referenser till studenternas förståelse, såsom ”vi fattar inte”, ”förstår du?” och ”jag förstår den men inte den”. Analysen används sedan som utgångspunkt för en diskussion av relationen mellan de många och varierade sätt som förståelse refereras och laborationens praktiska villkor.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om på vilka olika sätt lärare i grundskolans tidigare år bedömer elevers kunskaper i de naturvetenskapliga ämnena i årskurs 1–3. På vilka kvalitativt olika sätt lärare bedömer elevers naturvetenskapliga kunskaper i relation till kunskapskraven samt vad lärare betonar som särskild central kunskap i NO var de frågeställningar som låg till grund för studien. Hela studien grundade sig i den fenomenografiska ansatsen där datainsamlingen utfördes i två steg. I studiens första steg intervjuades sju elever om ett naturvetenskapligt fenomen och i studiens andra steg fick fem lärare, med utgångspunkt i de transkriberade intervjuerna, bedöma dessa elevers kunskaper. Resultatet visade att lärarna gör olika former av bedömningar. Bedömningarna fokuserade på det naturvetenskapliga innehållet, elevens förmåga att uttrycka sina kunskaper men också vad undervisningen gett för möjligheter för eleverna att utveckla sina kunskaper. Resultatet visade vidare att lärarna i studien upplever att elevernas helhetsförståelse är det grundläggande och att naturvetenskaplig kunskap gynnar eleverna på olika sätt.

Syftet med denna studie är att få en bild av vilken omfattning lärare i förskoleklass till årskurs 3 känner säkerhet i sin naturvetenskapliga undervisning. I studien undersöks även om känsla av säkerhet påverkar vilket arbetssätt och läromedel som används i undervisningen. Frågorna som studien utgår ifrån är: I vilken omfattning känner lärare i förskoleklass till årskurs 3 säkerhet i sin naturvetenskapliga undervisning och vilka skillnader i känsla av säkerhet finns i relation till de olika naturvetenskapliga ämnena? Vilket samband har känslan av säkerhet till vilket läromedel som används i undervisningen? Metoden som används vid studien är den kvantitativa metoden enkät. Resultatet som visas i studien är att den största delen av respondenterna känner sig mer eller mindre säkra i den naturvetenskapliga undervisningen. Resultatet visar även att läromedlet som används mest är fakta- och läroböcker. De flesta respondenterna arbetar mest med ett praktiskt arbetssätt i den naturvetenskapliga undervisningen. Viss skillnad förekommer mellan de olika naturvetenskapliga ämnena. Exempelvis känner fler respondenter säkerhet i sin biologiundervisning än i sin kemi- och fysikundervisning. Respondenterna arbetar även mestadels praktiskt i större utsträckning i kemi- och fysikundervisningen än respondenterna gör i biologiundervisningen.

Utomhuspedagogik har under de senaste åren fått en allt mer framträdande roll i utbildningen för grundlärare. Det nämns ofta att det är positivt att utomhuspedagogiken inkluderas i en lärares naturvetenskapliga undervisning. Trots detta visar forskningen och erfarenheter från yrkesverksamheten att utomhuspedagogiken inte används i särskilt stor utsträckning. Denna kunskapsöversikt har tre syften som alla grundar sig i utomhuspedagogik i det naturvetenskapliga ämnena. Det första syftet var att synliggöra faktorer som forskningen menar påverkar lärarnas användande av utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena. Andra syftet med denna kunskapsöversikt var att undersöka och synliggöra de effekter som forskningen lyfter att utomhuspedagogiken har på elevernas lärande. Avslutningsvis finns syftet att identifiera svårigheter och hinder som utomhuspedagogik som undervisningsform medför. För att kunna möta kunskapsöversiktens syften ställdes följande forskningsfrågorupp: Hur tillämpas utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena? Vilka effekter av utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena visar forskningen på elevers lärande? Vilka svårigheter beskriver forskningen om utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena för åldrarna 6 - 10 år? Under kapitlet metoder presenteras de databaser som används, de urvalskriterier som satts upp och hur vi i arbetet gått tillväga i urvalsprocessen. En presentation av de inkluderingar och exkluderingar av forskningsartiklar som gjorts finns också redovisat. Sammanlagt resulterade urvalsprocessen i tio artiklar som kunde används för att kartlägga forskning till denna kunskapsöversikt. Samtliga hade fokus på utomhuspedagogik som undervisningsform i det naturvetenskapliga ämnena. Kunskapsöversiktens resultat visar på att det finns en osäkerhet hos lärarna när det kommer till utomhuspedagogik. Denna osäkerhet leder till att utomhuspedagogik som undervisningsform ofta väljs bort av lärarna. I flera av forskningsstudierna tar skolorna in extern hjälp för att lära och stötta lärarna till att börja använda utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena. Resultatet visar också att utomhuspedagogik gynnar elevernas förståelse och inlärning när det kommer till de naturvetenskapliga ämnena. I denna kunskapsöversikt delas forskningen ner i mindre delar för att synliggöra forskningens olika syften, metoder och resultat. Med detta synliggörs också likheter och skillnader i forskningen om utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena världen över.

Denna studie grundades dels i observationer i klasser i Naturvetenskapsprogrammet (NA) och teknikprogrammet (TE) där oväntade och oförklarliga skillnader mellan grupperna av studenter märktes, och dels i skillnader i statistiken som täcker dessa två program. Könsfördelningen är den mest uttalade skillnaden, där det är ungefär jämn fördelning på NA men med en betydande manlig överrepresentation på TE. Men det finns också skillnader i kulturell och utbildningsmässig bakgrund mellan de två grupperna av elever. Det är uppenbart att dessa skillnader inte uppstår under gymnasieskolan utan då eleverna väljer sitt program. Syftet med denna studie är därför att undersöka orsakerna till varför elever väljer som de gör, mellan dessa två program. De uppställda forskningsfrågorna är "På vad baserar sig elevernas val av natur/teknik?", "Vilken inställning har elever på de båda programmen till dessa när de väljer?" och "Finns det skillnader i hur elever på de två programmen fattar och motiverar sitt val?". Dessa frågor undersöks genom en intervjustudie där några studenter som just börjat på gymnasieskolan har fått berätta om sin erfarenhet från att välja program. Intervjuerna genomfördes under de första två veckorna på gymnasiet och inkluderade fem elever från NA och sex elever från TE. Eleverna intervjuades individuellt, vardera i ungefär en halvtimme, i ett semistrukturerat upplägg. Intervjuerna delades upp i två delar, där den första fokuserade på deras val och det valda programmet, och den andra tog upp det program som inte valdes. Intervjuerna analyserades utifrån en bred teoribas, inom områdena valprocess och motivering, begränsande zoner, och valteori. Resultaten av intervjuerna visar att eleverna i första hand väljer program baserat på vilka ämnen de är mest intresserade av, där eleverna på NA föredrar biologi och eleverna på TE föredrar teknik. Studien visar emellertid också att det finns skillnader mellan personligheten hos de elever som väljer de två programmen. Studien pekar på att elever som väljer NA generellt sett är bestämda i sitt val, de överväger endast i låg grad andra alternativ och bedömdes vara socialt starkare. Eleverna som väljer TE är, generellt, mer analyserande i sitt val och har tänkt igenom sitt val grundligt men bedömdes vara mindre socialt starka. / This study was motivated by both observations in upper secondary school classes in the Swedish programs natural science programme (NA) and technology programme (TE), where unexpected and unexplained differences between the groups of students were seen, and by differences found in statistics covering these two programs. The gender distribution is the most pronounced difference, where this is about equal in NA but with a significant male overrepresentation in TE, but there are differences also in cultural and educational backgrounds among the two groups of students. It is obvious that these differences do not occur during education in upper secondary school but is established at the point when the students choose their program. The purpose of this study is therefore to investigate the causes and rationale for why students choose as they do, among these two programs. The scientific questions formed are 'On what are the students choice of NA/TE based?', 'What attitude do students have toward the programs when they choose?' and 'Are there any differences in how students at the two programs make and motivate their decisions?'. These questions are investigated through an interview study where some students who had just started at their upper secondary studies were asked to recount their experience from choosing program. The interviews were conducted during the first two weeks after the start of the semester and included five students from NA and six students from TE. The students were interviewed individually, each for about half an hour, according to a semi-structured scheme. The interviews were split into two parts, where the first focused on their choice and their selected program and the second brought up the program which was not selected. The interviews were analyzed according to several scientific theories, in the areas of processes and motifs, comfort zones and choice theory. The results of the interviews indicate that the students primarily choose programs based on the subjects they are most interested in, where the students at NA prefer biology and the students at TE prefer technology. However, the study also shows that there are differences between the personalities of the students who choose the two programs. The study shows that, in general, NA students are determined in their choice, they only make a limited consideration of other options and are considered to be socially stronger. The students at TE are more analytical in their selection and have thought their choices through thoroughly but were considered to be less socially competent.