Denna studie syftar till att undersöka hur naturvetenskapliga begreppskort kan hjälpa elever att appropriera nya begrepp inom ämnet biologi. I studien deltog tolv elever i årskurs åtta i en skola i södra Sverige. De medverkande eleverna delades in i två grupper där den ena gruppen fick tillgång till begreppskort under arbetets gång medan den andra gruppen fick vara referensgrupp utan begreppskort. Data analyserades med metodkombinationen kvalitativ textanalys tillsammans med en grundläggande statistisk analys.Undersökningsresultat visade en signifikant skillnad vad gäller antalet approprierade naturvetenskapliga begrepp mellan elevgrupperna där elevgruppen som använde begreppskort var den grupp som approprierat flest naturvetenskapliga begrepp. Denna förhållandevis lilla studie kan ses som ett avstamp till fler och större studier gällande naturvetenskapliga begreppskorts signifikanta roll i lärandet av naturvetenskapliga begrepp.

Evolutionsteorin är att betrakta på samma sätt som gravitationsteorin eller Einsteins relativitetsteori – ett naturvetenskapligt faktum och en utgångspunkt i biologins kunskapsanspråk. Den har därför en särskilt stark status i den svenska skolans styrdokument och centrala innehåll för både grund- och gymnasieskolan. Trots detta visar flertalet undersökningar att elever, såväl som lärare, har stora svårigheter med evolutionsteorin. Därtill framgår också att elever har svårt att urskilja fakta, eller teorier, från åsikter – en kritisk del för att förstå naturvetenskapliga teorier. Syftet med detta arbete var därför att skapa en fördjupad förståelse för gymnasieelevers kunskaper i evolutionsteori och kunskap om naturvetenskapliga teorier, samt sambandet däremellan. Arbetet genomfördes med en kvantitativt innehållsanalytisk ansats med en skriftlig enkätundersökning. I denna enkätundersökning deltog 89 elever vid de naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga gymnasieprogrammen, fördelade på 4 skolor i Växjö kommun. Av undersökningens resultat framkom att elever bristande har kunskaper, både om evolutionsteorin och vad som utgör en naturvetenskaplig teori. Resultaten antyder också att det finns ett starkt positivt samband mellan elevers kunskaper om evolutionsteorin och kunskaper om naturvetenskaplig teoribildning. I stort bekräftar dessa resultat det fåtal studier som tidigare genomförts i en svensk gymnasial kontext, men bidrar också med förnyad insikt i elevers kunskaper om naturvetenskaplig teoribildning och sambandet med evolutionsteorin. Detta kan komma att vägleda framtida didaktisk praktik och öppna nya dörrar för naturvetenskaplig ämnesdidaktisk forskning kring evolution, naturvetenskaplig teoribildning och elevers förmågor att uttrycka dessa kunskaper. Arbetet bör emellertid ses som en tidig introduktion till sagda områden.

Denna studie syftar till att undersöka hur barn talar om naturvetenskapliga fenomen ochvad som framstår som centralt i barnens tal om naturvetenskapliga fenomen. Studienssyfte är också att undersöka vilken syn på kunskap och lärande som kommer till uttrycknär barnen talar om sitt lärande. Vår studie är kvalitativ vilket innebär att vi har använtkvalitativa intervjuer när vi samlat in studiens empiri.Eftersom vi valt att framförallt analysera vårt material ur ett sociokulturellt perspektivpresenterar vi det i vår litteraturgenomgång. I vår litteraturgenomgång lyfter vi även frambarns perspektiv vilket också utgör en grund i studien. Begreppen metaforer,antropomorfism, animism och artificialism lyfts också fram i litteraturgenomgången föratt sedan utgöra en grund i analysdelen.I vår studie kan vi dra flera slutsatser. Studien visar bland annat att barnens uttryck avnaturvetenskapliga fenomen kan förklaras och beskrivas med hjälp av begreppenantropomorfism, animism, artificialism och metaforer. Vår studie visar även att barnenstal om sitt lärande går att sammanfatta genom tre teman: barn lär tillsammans, miljön talaroch vägledning för lärandet. Barns tal om sitt lärande ger uttryck för att de har lärt sig påett sätt som bekräftar det sociokulturella perspektivet på lärande. / This study aims to examine how children talk about scientific phenomena and what appears to be central to children's speech about scientific phenomena. This study also aims to examine the view of knowledge and learning as expressed when children talk about their learning. Our study is qualitative which means that we have usedqualitative interviews when we gathered empirical study . Since we have chosen to primarily analyze our material from a socio -cultural perspectivewe present it in our literature review . In our literature review we highlight in the futurechild's perspective, which also provides a foundation in the study. The concepts of metaphors, anthropomorphism , animism and artificialism are also highlighted in the literature review for then form the basis of the analysis part .In our study , we can draw several conclusions . The study shows that the children's expressions of scientific phenomena can be explained and described by means of the concepts anthropomorphism , animism , artificialism and metaphors . Our study also shows that childrens speaking about their learning can be summed up by three themes: children learn together, environment speaks and guidance for learning. Children's speech about their learning reflects the fact that they have learned ina way that confirms the socio-cultural perspective on learning .

I detta arbete undersöker vi vilka bedömningsmetoder och arbetssätt som används i de naturvetenskapliga ämnena i årskurserna F-6. Vi undersöker även om det finns några skillnader och likheter i bedömningen och arbetssätten mellan årskurserna F-3 och 4-6 och vilka dessa är. Arbetet grundar sig på enkäter som lärare i årskurserna F-6 har besvarat. Utgångspunkten för arbetet är ett formativt synsätt. Efter att vi läst den nationella utvärderingen som Skolverket (2007) genomförde så fick vi en syn på att man bör arbeta formativt i skolan. Vi har även efter fyra år på högskolan har upplevt att högskolan har förespråkat användandet av formativ bedömning i skolan. Detta har vi uppmärksammat och funderat över om det stämmer i praktiken. Efter att den nya läroplanen började användas i verksamheten har det skett förändringar ute i skolorna. Fler lärare går fortbildningar om hur de ska bedöma elever samt eleverna har nya mål att uppnå i skolan. Att elever i årskurs 6 ska medverka i de nationella proven för de naturvetenskapliga ämnena är något som sätter press på att lärarna ska utforma en undervisning som tillför att eleverna blir vana vid provsituationer. Något som även lärare i årskurserna 4-6 behöver tänka på idag är att eleverna ska få betyg. I vårt resultat fick vi fram att det skiljer sig åt i bedömningen och till viss del valet av arbetssätt i de olika årskurserna. Vårt resultat visar att lärare i årskurserna 4-6 både undervisar och bedömer eleverna oftare än lärare i F-3. Arbetsätten som lärare väljer till de olika årskurserna är liknande och laborativt arbete eller grupparbete är vanligast. Ni kommer även kunna läsa om hur lärare i 4-6 och F-3 använder sig av olika bedömningsmetoder, i årskurserna 4-6 använder man sig av självbedömning, prov och bedömningsmatris och lärare i F-3 använder sig av kamratbedömning och självbedömning.

Syftet med denna uppsats är att studera och undersöka modersmålets betydelse för NO-undervisningen. Jag har tittat närmare på vilken roll modersmålsundervisningen har vid inlärning av naturvetenskapliga begrepp. Det togs även upp hur lärarna betraktar modersmålsundervisningen samt hur man som pedagog kan underlätta inlärningen för invandrarbarn. Jag har utfört kvalitativa intervjuer med lärare och elever på en skola i södra Sverige där 65 procent av eleverna har en annan bakgrund. Denna del redovisade jag i min resultatdel. Genom litteratur kom jag i kontakt med teorier rörande mina frågeställningar och dessa samlades i min litteraturgenomgång. I arbetet framkom de svar som jag eftersökte. / The significance of mother tongue in the science teaching

Processbarhetsteorin har sin utgångspunkt i de kognitiva processerna som förutsäger den hierarkiska ordningen i vilken en inlärare i ett L2 tillägnar sig den grammatiska kunskapen på sin väg mot målspråket. Teorin utgör därför en tillförlitlig bedömningsmetod för lärare i svenska som andraspråk när det kommer till att granska sina elevers muntliga och skriftliga språkutveckling.Syftet med uppsatsen är att med hjälp av processbarhetsteorin (Pienemann 1998) analysera texter skrivna av elever med svenska som andraspråk. Informationen skaffades genom litteraturstudier och intervjuer. Avsikten med intervjuerna var att erhålla bakgrundsinformation om elevernas erfarenheter som andraspråksinlärare; detta för att belysa elevernas språkutveckling från olika synvinklar.Resultatet i uppsatsen ligger i linje med vad processbarhetsteorin förutsäger, nämligen att eleverna bearbetar sina grammatiska kunskaper i en strikt sekventiell ordning och att den femte nivån vilken inkluderar negerade bisatser är den svåraste nivån att bemästra.

Återkoppling ska syfta till att erbjuda alla elever oavsett kunskapsnivå utvecklingsmöjligheter och utmana dem i deras skrivande. Denna studie var ett försök till att kartlägga om läraråterkoppling på texter var föredömlig för högpresterande elever. Studiens syfte var att undersöka vad elever på det naturvetenskapliga programmet som läser svenska 3 ansåg om återkopplingen de fick på sina texter och om utsagorna överensstämde med formativ bedömning. Insamlingen av empirin skedde genom en metodkombination med kvantitativa och kvalitativa data med en webbaserad enkät. Resultatet visade att eleverna ansåg att de fick återkoppling som stöttade dem att utveckla sitt skrivande. De uppgav även att de tyckte om att få veta betyg i samband med texten men att det var mest föredömligt om det skedde i en kunskapsmatris. Utsagorna pekade även på att bristerna i texten uttrycktes viktiga för utvecklandet av texten, vilket innebär en paradox i jämförelse med tidigare forskning. Utifrån analys av elevsvaren kunde återkopplingen anses överensstämma med formativ bedömning.

<p>Övergången från grundskolan till gymnasieskolan är en stor händelse för många elever. Detställs högre och fler krav på eleverna när de börjar gymnasiet och deras förkunskaper harbetydelse för hur väl de klarar av utbildningen. I denna undersökning fick elever i årskurs ettpå det naturvetenskapliga programmet svara på frågor om de anser att de hade tillräckligakunskaper i de naturvetenskapliga ämnena från högstadiet. Undersökningen visar att de flestatycker att de hade tillräckliga kunskaper i biologi, kemi och matematik men inte i fysik.Kursplanen för fysik på gymnasiet skiljer sig från de andra kursplanerna, genom att det intestår lika tydligt att undervisningen ska bygga på elevernas kunskaper i grundskolan.Respondenterna i undersökningen fick även svara på frågor om vilket ämne som var svårt,roligt och om de läste i NO-block eller i separata ämnen på högstadiet. Undersökningen visaratt det finns en skillnad mellan flickor och pojkar när det gäller deras attityder och intresse.</p>

<p>Avsikten med detta examensarbete är att få en uppfattning om hur elevers läsvanor på fritiden påverkar deras betyg, naturvetenskapliga begreppsförståelse och språkbehandling. En grupp om 75 elever i år 8 fick skriftligt redogöra för sina läsvanor och förmodade höstterminsbetyg i svenska samt i de naturvetenskapliga ämnena. De ombads även förklara några vetenskapliga begrepp och sätta de naturvetenskapliga ämnenas svårighetsgrad i förhållande till övriga ämnen i skolan samt gradera sitt intresse för de olika naturvetenskapliga ämnena.</p><p>Undersökningen visar en varierande kvalitet beträffande elevernas skriftspråk utan egentlig koppling till läsvanor. En majoritet har svårt att förklara de angivna begreppen ens ur vardaglig synvinkel. De elever som inte läser alls eller endast seriemagasin har dock till övervägande delen svaga prestationer i undersökningen och låga betyg, medan kopplingen är tydlig mellan goda läsvanor och höga betyg. I fråga om begreppsförståelse och språkbehandling tycks det inte spela så stor roll om eleven läser ofta eller ibland. Den tyngst vägande förutsättningen verkar istället vara intresse.</p> / <p>The purpose of this diploma work is to investigate how leisure time reading habits of students affect their grades, understanding of concepts of science and language handling. A group of 75 pupils in the 8th grade gave written answers to questions about their reading habits and presumed autumn grades in the subjects Swedish and Science. They were also asked to explain some scientific concepts, compare the difficulty level of science to that of other school subjects and rate their interest in science</p><p>The survey shows a variation in writing skills that has no actual connection to reading habits. The majority fails to explain the given concepts even from an everyday point of view. Students who don’t read at all or only read comic books achieves poor results in the survey as well as low grades and students who read every day achieves high grades. In the matter of understanding of concepts of science and language handling it doesn’t seem to matter whether a student is reading every day or more seldom. It appears that the most important factor in this case is the student’s interest in science.</p>

<p>Abstract</p><p> </p><p>The aim of this study was to explore and describe the pupils' thoughts on seed and its development into seedling. Twenty nine Swedish pupils at the age of 7 and 10 years old were interviewed about their knowledge of seeds.</p><p>It turned out that pupils often have so-called everyday belief to describe the natural science phenomenon by connecting their explanations to phenomena in everyday life to which they are familiar. To describe the process of seed developing into seedling is something that most of the pupils believe to be difficult and this resulted mostly in the answer ‘it is growing.’ Children have some knowledge about what seeds need in order to germinate but they do not mention the importance of oxygen as a component of seed to be able to germinate and grow. They mean instead that it is sufficient with soil, water and sun.</p><p>The older pupils, however, are more often than the younger pupils able to connect their reflections to a more scientifically correct description based on terms belonging to the phenomena, though these terms sometimes are wrongly used.    The conclusion is that pupils have lots of thoughts about science phenomena, and in this case about seed these conceptions are not entirely scientifically accurate, but instead often based upon experiences from their everyday life or their conceptual world. In addition they often use elements of anthropomorphic, animistic and teleological interpretations in their explanations of natural science phenomena.</p>