Vaccintvivel finns runt om i världen. Detta tvivel kan beskrivas som en rädsla och osäkerhet för vaccin eller att man inte accepterar vaccin som ett pålitligt läkemedel. Hos elever har vaccintvivel visat sig vara kopplat till bland annat nålfobi eller en rädsla för biverkningar. Andra avgörande faktorer för elevers negativa attityd mot vaccin är låg ålder och att de studerar på en yrkesförberedande skola. Ett antal undersökningar har även visat att en stor andel av eleverna saknar både erfarenhet av sådana sjukdomar som vaccin förebygger och en förståelse för vaccintillverkningsprocessen.  Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur gymnasieelever i det naturvetenskapliga programmet i Sverige uppfattar vaccin, vilka faktorer som kan ligga bakom deras uppfattningar och de didaktiska följderna. Undersökningen genomfördes genom en kombination av en enkät och intervjuer där data från båda redskap sammanställdes och jämfördes för att ge undersökningens resultat. Sammanlagt deltog 56 elever från tre klasser i södra Sverige i enkäten, och 8 av dem intervjuades. Resultatet visade att gymnasieelever i Sverige som läser det naturvetenskapliga programmet har en positiv inställning till vaccin och att få av deltagarna trodde på konspirationsteorier. Troligtvis berodde elevernas positiva inställning till vaccin både på programmet de läste och deras höga ålder (18 år). En känsla av obehag, nålfobi eller rädsla för biverkningar fanns hos eleverna, oavsett om de var kritiska eller positiva till vaccin. När det kom till obligatorisk vaccination ställt mot fritt val var elevernas åsikter delade. Det visade sig även att eleverna var osäkra på om vaccin innehåller tungmetaller och om vaccin fungerar på bakterier. Några deltagare tyckte även att vaccinet för Covid-19 hade använts för snabbt på allmänheten.  Utifrån undersökningens resultat är en rekommendation att lärare i undervisningen pratar om biverkningar, nålfobi, tungmetaller och bakteriesjukdomar som vaccin förebygger. Elever bör även få undervisning om vaccintillverkningsprocessen, eftersom några tyckte att vaccinet för Covid-19 hade använts för snabbt. Antagligen hade de tyckt annorlunda om de hade känt till hur omfattande och noggrann utvecklingsprocessen av detta vaccin i själv verket var. Avslutningsvis är en rekommendation utifrån denna undersökning att eleverna utför en klassdebatt i frågan om vaccination ska vara ett fritt val eller obligatoriskt. Syftet med detta är att eleverna ska förstå konsekvenserna av de två alternativen.

Syftet var att undersöka olika förskollärares syn på naturvetenskap, samt om de ansåg att deras kunskaper inom ämnet hade någon betydelse för barngruppens lärande/intresse för ämnena. Genom personliga intervjuer och bearbetning av respondenternas svar framkom att det fanns en relativt stor osäkerhet samt okunskap inför tex planering och utförande av naturvetenskapliga aktiviteter inom förskoleverksamheten. Samtliga respondenter, oavsett ålder, yrkeserfarenhet eller utbildning ansåg att mer utbildning/kompetenshöjning inom naturvetenskap vore positivt och viktigt att få tillgång till. För att kunna erbjuda barnen en bred grund att stå på och forska utifrån ställs det idag allt högre krav på att deras lärare faktiskt har adekvata kunskaper inom de olika ämnesområdena.

Syftet med denna uppsats var att utifrån ett motivationsperspektiv undersöka pojkars inställning till skola, vidare utbildning samt idrott och hälsa. Studien  undersökte detta hos en grupp pojkar som studerade på ett nationellt idrottsutbildningprogram samt pojkar på ett naturvetenskapligt program. Med hjälp av en kvalitativ intervjumetod utgjorde svaren från tolv gymnasieelever i södra Sverige empirin för studiens resultat. Elevernas svar analyserades utifrån Weinberg och Goulds (2010) motivationsteori om inre och yttre motivation samt Deci och Ryans (2008) self-determination theory. Resultatet visade att pojkarna från båda grupperna överlag hade en god inställning till skolan och ansåg att idrott och hälsa var ett viktigt ämne. I studien framkom det att inställningen till idrott och hälsa delvis berodde på ämnesinnehållet och huruvida de ansåg sig ha användning av det i framtiden. Resultatet visade skilda tankar kring ambitionen att läsa vidare. För pojkarna på naturvetenskapliga programmet ansågs vidare utbildning vara en självklarhet medan pojkarna på NIU istället värderade sin elitidrottssatsning högre.

I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11 2016) anges bland annat för biologi att ämnet syftar till att utveckla elevers kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. Eleverna ska få möjlighet att ställa frågor om människan och naturen utifrån egna upplevelser och aktuella händelser; dessutom anges i syftestexten för fysik, att undervisningen ska ge eleverna möjlighet att ställa frågor om fysikaliska företeelser och sammanhang utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Genom utomhusundervisning ges möjlighet för eleverna att skapa autentiska situationer och därigenom upplevelser och erfarenheter. Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka, vad som karaktäriserar forskningen om utom-husundervisning i de naturvetenskapliga ämnena. Studien har avgränsats till att gälla undervisning anpassad till elever i åldrarna sex till nio år. Med hjälp av sökord och urvalskriterier gjordes en litteratursökning i databasen Primo, där tio vetenskapligt granskade artiklar slutligen valdes ut. Därefter gjordes en kartläggning av de utvalda artiklarna för att få fram en övergripande bild av innehållet. Kunskapsöversikten visar både att elever har en positiv inställning till utomhusundervisning och att elevernas förmåga att sätta kunskap i ett sammanhang ökar genom undervisningen. Resultatet visar även att det finns brister i lärarutbildningen, med följden att verksamma lärare upplever en osäkerhet och bristande kunskaper inför att bedriva utomhusundervisning. Lärar-studenter har en positiv attityd till utomhusundervisning, men menar bland annat, att antalet tillfällen att själva få pröva på och leda utomhusaktiviteter är för få i utbildningen.

<p>Syftet med studien var att undersöka om man kan undervisa med hjälp av utomhuspedagogik även i de högre årskurserna i de naturvetenskapliga ämnena. Genom intervjuer försökte jag ta reda på vad tre lärare hade för syn på utomhuspedagogik. Jag intervjuade också en adjunkt på Linköpings universitet som arbetar med utomhuspedagogik och har skrivit litteratur om utomhuspedagogik. Jag kompletterade detta med litteraturstudier. Min studie ledde fram till slutsatsen att det går att undervisa på ett utomhuspedagogiskt sätt men att det är inte så vanligt i de högre årskurserna. Jag har i min reflektion över utomhuspedagogik givit förslag på hur man kan öka förutsättningarna för att kunna variera sin teoretiska undervisning med utomhuspedagogik samt gett några lektionsförslag.</p>

No description available.

Anledningen till att jag valde att skriva om valet till gymnasiet är att jag blev nyfiken på vad som påverkar elevernas beslut och vad det är som tilll slut gör att de väljer som de gör. Nyfikenheten uppkom efter att jag själv varit i valet och kvalet när jag skulle välja program på gymnasiet. Mitt syfte är att genom en enkätundersökning och efterföljande intervjuer försöka få vetskap om vad som påverkar elevernas val till gymnasiet. Jag vill även försöka undersöka överhuvudtaget varför man väljer som man väljer. Jag har valt att koncentrera mig extra på det Naturvetenskapliga programmet och är därmed nyfiken på vad högstadieeleverna tror krävs av dem som väljer detta program.Jag vill även ta reda på vad för slags information om detta program man fått och från vem denna har kommit. Mina övergripande är: - Vad eller vem påverkar valet till gymnasiet? - Varför väljer eller inte väljer man det Naturvetenskapliga programmet? - Vad tror eleverna krävs av den som väljer det Naturvetenskapliga programmet? - Vilken information har man fått om det Naturvetenskapliga programmet och av vem? Resultatet i korthet är att det är föräldrarna och eleverna själva som påverkar mest. Man väljer det Naturvetenskapliga programmet för att man vill ha en bred utbildning, man har goda kunskaper i matematik och NO och man är villig att studera vidare efter gymnasiet. Man väljer inte det Naturvetenskapliga programmet för man gillar inte ämnena eller vill göra något mer praktiskt. Det krävs att man är duktig i matematik och NO-ämnena och att man är beredd att lägga ner mycket tid på skolan både på gymnasiet och efterföljande studier. Informationen kommer främst från kompisar och äldre syskon som går eller har gått det Naturvetenskapliga programmet.

Syftet med studien var att undersöka om man kan undervisa med hjälp av utomhuspedagogik även i de högre årskurserna i de naturvetenskapliga ämnena. Genom intervjuer försökte jag ta reda på vad tre lärare hade för syn på utomhuspedagogik. Jag intervjuade också en adjunkt på Linköpings universitet som arbetar med utomhuspedagogik och har skrivit litteratur om utomhuspedagogik. Jag kompletterade detta med litteraturstudier. Min studie ledde fram till slutsatsen att det går att undervisa på ett utomhuspedagogiskt sätt men att det är inte så vanligt i de högre årskurserna. Jag har i min reflektion över utomhuspedagogik givit förslag på hur man kan öka förutsättningarna för att kunna variera sin teoretiska undervisning med utomhuspedagogik samt gett några lektionsförslag.

No description available.

Människors val och beslut har alltid fascinerat mig. Hur är det möjligt att vissa beslut och val kan te sig fullständigt ologiska och oförväntade medans andra val och beslut kan man nästan säga är förutsägbara? Vad är det jag känner igen och inte känner igen och varför?  Är det för att jag tillhör samma kön? Eller är det för att jag är från en annan kultur med andra värderingar och normer? Har vi samma genetiska bas med identiska uttryck och förhållande? De dogmer och förklaringar som finns och existerar i vår närvaro rörande varför vi gör våra val och beslut har länge för mig känts som ett distanserat och främmande sätt att se mänskligheten. Därför har jag beslutat att försöka fördjupa mig i ämnet genom att titta på och jämföra några av de religiösa, filosofiska och naturvetenskapliga teorierna och där hitta en möjlig förklaring som kan ge mig en större insikt i varför jag väljer som jag gör och du väljer som du gör. Är det en allvetande agent som har betydelse inför våra val? Är det samhället och kulturen vi lever i som spelar roll? Är det mitt genetiska arv? / People´s different ways of taking decisions and making choices has always intrigued me.  Some people´s choices seems perfectly logic to me and others choices makes no sense at all. In this essay I will look upon some of the theories of theology, philosophy and natural science about how and why we make our choices. Are our choices based on nature or nurture? Are we always free to choose? Is there a free will? Or are we actually controlled by something greater?