• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 79
  • 2
  • Tagged with
  • 81
  • 27
  • 24
  • 21
  • 17
  • 15
  • 15
  • 14
  • 12
  • 12
  • 11
  • 10
  • 10
  • 10
  • 9
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
41

Naturvetenskap och Bilderböcker : Naturvetenskaplig Begreppsbildning och Grundläggande Naturvetenskapliga Matoder / Science and Picture Books : Science Concepts and Basic Science Skills

Skanse, Maria January 2010 (has links)
Preschool has a long tradition of using picture books, both as entertainment and as a resource for educational activities. In science there are two main application areas. The first one is science concepts and the second is to teach basic science process skills. These skills, observing, communicating, inferring, classifying, measuring and predicting reflects the methods used by scientists. Picture books potential to put science concepts and activities that promote the use of science process skills in a meaningful context, recommends using picture books for this purpose. However there is an issue about finding an appropriate selection of books, mainly when used for science concept formation. This study focuses on fictional picture books and discusses potentials and limitations of using them as a resource for preschool science. / I förskolan finns en lång tradition av att använda bilderböcker, både som underhållning och underlag för pedagogiska aktiviteter. Inom det naturvetenskapliga området finns två huvudsakliga användningsområden. Det första är naturvetenskaplig begreppsbildning och det andra är att använda bilderboken som utgångspunkt för att lära ut grundläggande naturvetenskapliga förmågor. Dessa förmågor, att observera, kommunicera, dra slutsats, klassificera, mäta och att förutspå, reflekterar det arbetssätt som används av forskare. Bilderbokens möjlighet att sätta naturvetenskapliga begrepp respektive aktiviteter som uppmuntrar barnen att använda naturvetenskapliga metoder i ett för barnen meningsfullt sammanhang, talar för att bilderboken används som utgångspunkt för detta. Ett problem som finns är att det är svårt att ta fram ett lämpligt urval. Detta gäller framförallt när bilderboken används som utgångspunkt för begreppsbildning. Denna studie är fokuserad på ett skönlitterärt urval, och diskuterar de möjligheter och begränsningar som finns med att använda skönlitterära bilderböcker som utgångspunkt för naturvetenskap i förskolan.
42

Det stora steget : Om elevers syn på hur förberedda de är att möta gymnasieskolans naturvetenskap

Lindberg, Veronica, Fridh, Sofie January 2009 (has links)
Övergången från grundskolan till gymnasieskolan är en stor händelse för många elever. Detställs högre och fler krav på eleverna när de börjar gymnasiet och deras förkunskaper harbetydelse för hur väl de klarar av utbildningen. I denna undersökning fick elever i årskurs ettpå det naturvetenskapliga programmet svara på frågor om de anser att de hade tillräckligakunskaper i de naturvetenskapliga ämnena från högstadiet. Undersökningen visar att de flestatycker att de hade tillräckliga kunskaper i biologi, kemi och matematik men inte i fysik.Kursplanen för fysik på gymnasiet skiljer sig från de andra kursplanerna, genom att det intestår lika tydligt att undervisningen ska bygga på elevernas kunskaper i grundskolan.Respondenterna i undersökningen fick även svara på frågor om vilket ämne som var svårt,roligt och om de läste i NO-block eller i separata ämnen på högstadiet. Undersökningen visaratt det finns en skillnad mellan flickor och pojkar när det gäller deras attityder och intresse.
43

Språkmedvetenhetens betydelse för inlärning av de naturvetenskapliga begreppen / The importance of language awareness in the process of learning concepts of science

Larsson, Ulla January 2008 (has links)
Avsikten med detta examensarbete är att få en uppfattning om hur elevers läsvanor på fritiden påverkar deras betyg, naturvetenskapliga begreppsförståelse och språkbehandling. En grupp om 75 elever i år 8 fick skriftligt redogöra för sina läsvanor och förmodade höstterminsbetyg i svenska samt i de naturvetenskapliga ämnena. De ombads även förklara några vetenskapliga begrepp och sätta de naturvetenskapliga ämnenas svårighetsgrad i förhållande till övriga ämnen i skolan samt gradera sitt intresse för de olika naturvetenskapliga ämnena. Undersökningen visar en varierande kvalitet beträffande elevernas skriftspråk utan egentlig koppling till läsvanor. En majoritet har svårt att förklara de angivna begreppen ens ur vardaglig synvinkel. De elever som inte läser alls eller endast seriemagasin har dock till övervägande delen svaga prestationer i undersökningen och låga betyg, medan kopplingen är tydlig mellan goda läsvanor och höga betyg. I fråga om begreppsförståelse och språkbehandling tycks det inte spela så stor roll om eleven läser ofta eller ibland. Den tyngst vägande förutsättningen verkar istället vara intresse. / The purpose of this diploma work is to investigate how leisure time reading habits of students affect their grades, understanding of concepts of science and language handling. A group of 75 pupils in the 8th grade gave written answers to questions about their reading habits and presumed autumn grades in the subjects Swedish and Science. They were also asked to explain some scientific concepts, compare the difficulty level of science to that of other school subjects and rate their interest in science The survey shows a variation in writing skills that has no actual connection to reading habits. The majority fails to explain the given concepts even from an everyday point of view. Students who don’t read at all or only read comic books achieves poor results in the survey as well as low grades and students who read every day achieves high grades. In the matter of understanding of concepts of science and language handling it doesn’t seem to matter whether a student is reading every day or more seldom. It appears that the most important factor in this case is the student’s interest in science.
44

Från frö till planta : En studie om hur elever i årskurs ett och fyra tänker om fröet och dess utveckling till planta

Fjellman, Ulrika January 2009 (has links)
Abstract   The aim of this study was to explore and describe the pupils' thoughts on seed and its development into seedling. Twenty nine Swedish pupils at the age of 7 and 10 years old were interviewed about their knowledge of seeds. It turned out that pupils often have so-called everyday belief to describe the natural science phenomenon by connecting their explanations to phenomena in everyday life to which they are familiar. To describe the process of seed developing into seedling is something that most of the pupils believe to be difficult and this resulted mostly in the answer ‘it is growing.’ Children have some knowledge about what seeds need in order to germinate but they do not mention the importance of oxygen as a component of seed to be able to germinate and grow. They mean instead that it is sufficient with soil, water and sun. The older pupils, however, are more often than the younger pupils able to connect their reflections to a more scientifically correct description based on terms belonging to the phenomena, though these terms sometimes are wrongly used.    The conclusion is that pupils have lots of thoughts about science phenomena, and in this case about seed these conceptions are not entirely scientifically accurate, but instead often based upon experiences from their everyday life or their conceptual world. In addition they often use elements of anthropomorphic, animistic and teleological interpretations in their explanations of natural science phenomena.
45

Hur ser elevens intresse ut i naturvetenskapliga ämnen och teknik utifrån ett genus - och lärarperspektiv?

michelson, tina January 2012 (has links)
Studien hade som syfte att lyfta fram och utröna förekomsten av genusperspektiv i forskningen samt hur det speglas från lärare inom naturvetenskapliga ämnen och teknik i deras undervisning. En intervjustudie och en litteraturstudie betraktades parallellt. Undersökningen sågs från ett intersektionellt perspektiv med tonvikt på genus men beakta specifikt klass och etnicitet. Fokuseringen i intervjuerna var att försöka nå lärarnas egna lösningar runt de föreställningar de har av genusproblematiken utifrån problemfrågorna. Resultatet av litteraturstudien visar att det har hänt mycket under de senaste åren inom de aktuella problemområdena både nationellt och internationellt. Flickorna visar ett bättre resultat teoretiskt och har generellt högre betyg än pojkar i naturvetenskapliga ämnen. När det gäller intervjustudierna framgick genusmedvetenhet inte lika klart. I den verklighet som läraren befinner sig är det svårare att få läroplansmålen kring jämställdhet förankrade i deras undervisning. En lydelse är att gamla mönster präglar skolmiljön om att flickor är på ett visst sätt och pojkar är på ett annat sätt. Generellt har lärarna en likstämmig lösning om flickornas situation i skolan som att ha mindre grupper där flickorna kan höras och synas mer. En viktig aspekt i studien som saknas är perspektivet från kvinnliga lärare. Resultatet hade då kanske sett annorlunda ut.
46

Utbildningskapital, ekonomiskt kapital och utbildningsstrategi : En deskriptiv utbildningssociologisk studie om gymnasieleverna som antagits till det naturvetenskapliga programmet i Botkyrka kommun

Åslund, Christina January 2011 (has links)
Secondary schools have for decades debated whether they promote social reproduction which is considered to generate the homogeneous student compositions. The gap between the academic programs and vocational education programs is considered to increase. What in recent years has appeared in research is that the gap is increasing most tend to be in the specific academic program, particularly in science. This paper's intention is to describe the science program at a local level and the pupils who were admitted to the science program autumn 2009 on the basis of an educational sociological perspective. The survey consisted of a census in which all students were given the opportunity to answer a questionnaire. The survey was compiled by the analytical program SPSS for capturing a multidimensional perspective of students' reasoning. The survey shows that students possess a lot of educational capital which had been examined from three aspects, however, in hierarchical order. Students who attend the scientific program, the municipality believes that the program is the program that gives students the best possible education in several respects. In particular, it appears that students think that the program prepares them for future higher studies paving the way for a future career.
47

Hur introduceras begrepp inom naturvetenskapen? : En studie om hur lärare arbetar med att introducera nya naturvetenskapliga begrepp för elever.

Örnered, Anna January 2018 (has links)
Syftet med denna studie är att synliggöra hur lärare arbetar med att introducera naturvetenskapliga begrepp samt hur lärare beskriver sin utformning av denna undervisning. Detta undersöks med hjälp av en kvalitativ studie med observationer i årskurs 4, 5 och 6 samt genom intervjuer med lärare som undervisat på de lektioner som observerats. För att elever ska kunna utveckla sin begreppsliga förståelse krävs att elever lär sig innebörden av ett naturvetenskapligt begrepp samt hur dessa begrepp kan knytas till ett sammanhang. För att hjälpa elever utveckla sin begreppsförståelse krävs att eleverna exponeras för dessa begrepp och får en fördjupad förståelse för begreppet. Arbetet med att introducera de naturvetenskapliga begreppen blir således en viktig del i en lärares arbete inom naturvetenskapliga ämnen. Resultaten visar att de två lärare som deltagit i studien till största del undervisar på ett sätt som forskning visat vara gynnsamt för elevernas utveckling av förståelsen för naturvetenskapliga begrepp. Det framkom att lärarna i huvudsak var eniga om att det sociala samspelet i klassrummet är viktigt för elevernas inlärning samt att eleverna måste få möjlighet att exponeras för de naturvetenskapliga begreppen med hjälp av olika medier.
48

Formativ bedömning i naturvetenskapligundervisning i grundskolan : En systematisk litteraturstudie om elevers lärande genomformativ bedömning / Students´ learning in science education through formativeassessment in primary school

Larsson, Lisa January 2017 (has links)
Syftet med denna studie var att undersöka vad tidigare forskning säger om vad som är betydelsefullt för att stödja och främja elevers lärande i de naturvetenskapliga ämnena genom formativ bedömning. För att besvara studiens frågeställning har en systematisk litteraturstudie utförts där resultat har sammanställts utifrån tidigare forskning. Databaser som har använts under sökprocessen är Avhandlingar.se, NorDiNa, ERIC (Education Resources Information Centre) samt Summon. All litteratur har genomgått peer-review och kvalitetsgranskats. Studiens resultat visar att flera faktorer har betydelse för elevers lärande i naturvetenskap genom formativ bedömning. Studien visar att kvalitativa, relevanta och tydliga lärandemål utgör grunden för formativ bedömning och främjar elevers lärande. Andra faktorer som studien visar är av betydelse är interaktionen och kommunikationen mellan aktörerna i skolan, då dessa synliggör elevers kunskaper och stödjer den feedback som ges till och av elever. Studiens resultat visar vidare att ämneskunskaper i naturvetenskap och lärarens didaktiska kompetens påverkar kvaliteten och effektiviteten för hur formativ bedömning främjar elevers lärande. Lärarens förhållningssätt till ämnet, syn på lärande och principerna för formativ bedömning har betydelse för hur väl eleverna främjas i sitt lärande inom de naturvetenskapliga ämnena. / <p>Naturvetenskap</p>
49

En studie om elevers språkbruk i årskurs sex i det naturvetenskapliga klassrummet : ”Vi har ju hud eftersom hjärtat inte ska trilla ut liksom” / A study about students’ language use in the sixth grade in the science classroom : ”We have skin because the heart shouldn’t fall out you know”

Kirschner, Sabina, Nilsson, Hanna January 2022 (has links)
Syftet med studien är att studera mellanstadieelevers språkbruk i naturvetenskapliga klassrum för att synliggöra hur eleverna vardags- och ämnesspråkar samt hur de rör sig mellan dessa språkdiskurser. Studiens teoretiska referensram består av sociokulturell teori som en övergripande teoretiskutgångspunkt och teorier om ämnes- och vardagsspråk samt diskursiv rörlighet tillämpas för attanalysera elevernas språkbruk. Empirin har samlats in genom mikroetnografi som bestått av observationer. Datainsamlingenhar skett med hjälp av ljudupptagning och fältanteckningar. Ljudupptagningarna har transkriberats vilket utgjort det empiriska materialet som analyserats utifrån förutbestämda kategorier som vardagsord, ämnesord, skolord och diskursiv rörlighet. Ett medvetet val avrespondenter och observationsskolor har gjorts utifrån flertalet aspekter. I resultatet framkommer det att eleverna tillämpar vardagsspråkande och ämnesspråkande för att förstå och göra sig förstådda kring ett ämnesspecifikt innehåll. Resultatet antyder att elever använder vardagsspråkandet i större utsträckning än ämnesspråkande. Däremot visas en bred diskursiv rörlighet mellan den vardagliga och ämnesspecifika diskursen när eleverna ska förklara ett ämnesbegrepp eller ämnesinnehåll. En samlad slutsats är att den diskursiva rörligheten har en central och betydelsefull roll vid tillägnandet av naturvetenskapliga ämneskunskaper. Det innebär att elevernas vardagsspråkande behöver uppmuntras och att ämnesspråkandet behöver stöttas.
50

Att undervisa abstrakta begrepp i naturvetenskap : En kvalitativ undersökning utifrån lärarperspektiv i att undervisa NO-begrepp

Hantoft, Malin, Ringbrant, Marielle January 2022 (has links)
Syftet med detta examensarbete är att genom en kvalitativ undersökningsmetod ta reda på hur lärare lär ut naturorienterande begrepp till sina elever. Arbetets mål är att få en bild av NO-lärares perspektiv på sin undervisning i förhållande till forskning. För att ta reda på relevant information inom detta område genomfördes en kvalitativ undersökning där lärare intervjuades om deras undervisning bl. a av begreppen fotosyntes och friktion. Resultatet utgår från empiri anknutit till utförda lärarintervjuer för att ge läsaren förståelse och kunskap om olika problem som kan uppstå vid undervisning av naturorienterande begrepp. En tydlig svårighet som alla de deltagande lärarna upplyste om, är att få eleverna att förstå innebörden av ett begrepp och sedan att få dem att använda sig av ett mer naturvetenskapligt språkbruk. Alla de deltagande lärarna anser att de svårigheter som elever har inom de naturorienterande ämnena beror främst på grund av att det naturvetenskapliga språket skiljer sig enormt från elevernas vardagliga språkbruk. Det gör att ämnesspråket som används i naturorienterad undervisning kan uppfattats vara komplext och främmande. Det är lärarens ansvar att lära ut alla dessa abstrakta begrepp genom att göra dem gripbara och kända för eleverna. Det är många elever som har svårt att beskriva och förstå ämnesinnehållet i biologi, fysik och kemi, vilket kan sammankopplas till att en stor andel elever inte når upp till ämnenas kunskapskrav. En stor orsak till detta är på grund av att undervisningen inte anses vara tillräcklig konkret i att lära ut begrepp. Materialet från intervjuerna analyseras utifrån det teoretiska perspektivet - Pedagogical Content Knowledge som kommer här efter förkortas till PCK. Vår analys utgår från PCK för att undersöka och analysera lärarens ämneskunskaper och pedagogiska kunskaper utifrån deras erfarenhet inom läraryrket. Resultatet från studien visar att de deltagande lärarna försöker att ge eleverna förståelse om olika begrepp såsom fotosyntes och friktion genom att använda sig av ett korrekt naturvetenskapligt språk när de undervisar. Lärarna beskriver att deras elever behöver arbeta flitigt med naturorienterande begrepp i olika sammanhang för att kunna lägga till begreppen i sitt ordförråd och att de har som lärare en ledande roll i elevernas lärande. Utifrån deras resonemang diskutera denna studie om lärarnas val av strategier för att lära ut begrepp i undervisningssammanhang och vilken komplexitet det innebär för läraren.

Page generated in 0.0572 seconds