• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 10
  • Tagged with
  • 10
  • 10
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Vad tycker gymnasieelever i det naturvetenskapliga programmet i Sverige om vaccin? : Avgörande faktorer och de didaktiska följderna. / What do upper secondary students in the natural science program in Sweden think about vaccines? : The determining factors and the didactic consequences.

Hjorth, Axel January 2024 (has links)
Vaccintvivel finns runt om i världen. Detta tvivel kan beskrivas som en rädsla och osäkerhet för vaccin eller att man inte accepterar vaccin som ett pålitligt läkemedel. Hos elever har vaccintvivel visat sig vara kopplat till bland annat nålfobi eller en rädsla för biverkningar. Andra avgörande faktorer för elevers negativa attityd mot vaccin är låg ålder och att de studerar på en yrkesförberedande skola. Ett antal undersökningar har även visat att en stor andel av eleverna saknar både erfarenhet av sådana sjukdomar som vaccin förebygger och en förståelse för vaccintillverkningsprocessen.  Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur gymnasieelever i det naturvetenskapliga programmet i Sverige uppfattar vaccin, vilka faktorer som kan ligga bakom deras uppfattningar och de didaktiska följderna. Undersökningen genomfördes genom en kombination av en enkät och intervjuer där data från båda redskap sammanställdes och jämfördes för att ge undersökningens resultat. Sammanlagt deltog 56 elever från tre klasser i södra Sverige i enkäten, och 8 av dem intervjuades. Resultatet visade att gymnasieelever i Sverige som läser det naturvetenskapliga programmet har en positiv inställning till vaccin och att få av deltagarna trodde på konspirationsteorier. Troligtvis berodde elevernas positiva inställning till vaccin både på programmet de läste och deras höga ålder (18 år). En känsla av obehag, nålfobi eller rädsla för biverkningar fanns hos eleverna, oavsett om de var kritiska eller positiva till vaccin. När det kom till obligatorisk vaccination ställt mot fritt val var elevernas åsikter delade. Det visade sig även att eleverna var osäkra på om vaccin innehåller tungmetaller och om vaccin fungerar på bakterier. Några deltagare tyckte även att vaccinet för Covid-19 hade använts för snabbt på allmänheten.  Utifrån undersökningens resultat är en rekommendation att lärare i undervisningen pratar om biverkningar, nålfobi, tungmetaller och bakteriesjukdomar som vaccin förebygger. Elever bör även få undervisning om vaccintillverkningsprocessen, eftersom några tyckte att vaccinet för Covid-19 hade använts för snabbt. Antagligen hade de tyckt annorlunda om de hade känt till hur omfattande och noggrann utvecklingsprocessen av detta vaccin i själv verket var. Avslutningsvis är en rekommendation utifrån denna undersökning att eleverna utför en klassdebatt i frågan om vaccination ska vara ett fritt val eller obligatoriskt. Syftet med detta är att eleverna ska förstå konsekvenserna av de två alternativen.
2

”Men typ hoppa plint, det ger ju inte så mycket” : En studie om pojkar från NIU och naturvetenskapliga programmets inställning till skola, vidare utbildning samt idrott och hälsa utifrån ett motivationsperspektiv

Peolsson, Victor, Blücker Bäckström, Viktor January 2016 (has links)
Syftet med denna uppsats var att utifrån ett motivationsperspektiv undersöka pojkars inställning till skola, vidare utbildning samt idrott och hälsa. Studien  undersökte detta hos en grupp pojkar som studerade på ett nationellt idrottsutbildningprogram samt pojkar på ett naturvetenskapligt program. Med hjälp av en kvalitativ intervjumetod utgjorde svaren från tolv gymnasieelever i södra Sverige empirin för studiens resultat. Elevernas svar analyserades utifrån Weinberg och Goulds (2010) motivationsteori om inre och yttre motivation samt Deci och Ryans (2008) self-determination theory. Resultatet visade att pojkarna från båda grupperna överlag hade en god inställning till skolan och ansåg att idrott och hälsa var ett viktigt ämne. I studien framkom det att inställningen till idrott och hälsa delvis berodde på ämnesinnehållet och huruvida de ansåg sig ha användning av det i framtiden. Resultatet visade skilda tankar kring ambitionen att läsa vidare. För pojkarna på naturvetenskapliga programmet ansågs vidare utbildning vara en självklarhet medan pojkarna på NIU istället värderade sin elitidrottssatsning högre.
3

Valet av gymnasieprogram : med speciell inriktning på det Naturvetenskapliga programmet / The choise of programme for the swedish gymnasium : with focus on the Naturalscience programme

Löwdahl, Owe January 2002 (has links)
Anledningen till att jag valde att skriva om valet till gymnasiet är att jag blev nyfiken på vad som påverkar elevernas beslut och vad det är som tilll slut gör att de väljer som de gör. Nyfikenheten uppkom efter att jag själv varit i valet och kvalet när jag skulle välja program på gymnasiet. Mitt syfte är att genom en enkätundersökning och efterföljande intervjuer försöka få vetskap om vad som påverkar elevernas val till gymnasiet. Jag vill även försöka undersöka överhuvudtaget varför man väljer som man väljer. Jag har valt att koncentrera mig extra på det Naturvetenskapliga programmet och är därmed nyfiken på vad högstadieeleverna tror krävs av dem som väljer detta program.Jag vill även ta reda på vad för slags information om detta program man fått och från vem denna har kommit. Mina övergripande är: - Vad eller vem påverkar valet till gymnasiet? - Varför väljer eller inte väljer man det Naturvetenskapliga programmet? - Vad tror eleverna krävs av den som väljer det Naturvetenskapliga programmet? - Vilken information har man fått om det Naturvetenskapliga programmet och av vem? Resultatet i korthet är att det är föräldrarna och eleverna själva som påverkar mest. Man väljer det Naturvetenskapliga programmet för att man vill ha en bred utbildning, man har goda kunskaper i matematik och NO och man är villig att studera vidare efter gymnasiet. Man väljer inte det Naturvetenskapliga programmet för man gillar inte ämnena eller vill göra något mer praktiskt. Det krävs att man är duktig i matematik och NO-ämnena och att man är beredd att lägga ner mycket tid på skolan både på gymnasiet och efterföljande studier. Informationen kommer främst från kompisar och äldre syskon som går eller har gått det Naturvetenskapliga programmet.
4

Självförtroende och motivation : Hur gymnasieelever upplever förhållandet mellan sitt eget självförtroende och motivationen till skolarbetet

Franzén Ekendahl, Carina January 2006 (has links)
Syftet med denna studie är dels att analysera hur gymnasieelever upplever förhållandet mellan sitt eget självförtroende och motivationen till skolarbetet, dels att ta reda på hur de anser att skolans personal ska arbeta för att stärka elevernas självförtroende. Ett antal intervjuer har genomförts med tolv elever på två olika gymnasieprogram, det individuella och det naturvetenskapliga. Det som har framkommit av undersökningen är att elevers självförtroende och motivation till skolarbetet är mycket beroende av kamraternas inställning. Om de närmaste kamraterna struntar i att arbeta, smittar det lätt av sig på eleven som faller in i samma mönster. Om kamraterna lägger ner mycket arbete, kan det antingen sporra till ytterligare prestationer för övriga klasskamrater eller göra att de inte orkar hålla samma takt. Hur lärarna bemöter och ger respons till eleverna i dessa situationer är av stor vikt för både deras självförtroende och motivation. I denna studie har det visat sig att eleverna från det naturvetenskapliga programmet är i större behov av lärarens bekräftelse än eleverna på det individuella programmet.
5

Valet av gymnasieprogram : med speciell inriktning på det Naturvetenskapliga programmet / The choise of programme for the swedish gymnasium : with focus on the Naturalscience programme

Löwdahl, Owe January 2002 (has links)
<p>Anledningen till att jag valde att skriva om valet till gymnasiet är att jag blev nyfiken på vad som påverkar elevernas beslut och vad det är som tilll slut gör att de väljer som de gör. Nyfikenheten uppkom efter att jag själv varit i valet och kvalet när jag skulle välja program på gymnasiet. </p><p>Mitt syfte är att genom en enkätundersökning och efterföljande intervjuer försöka få vetskap om vad som påverkar elevernas val till gymnasiet. Jag vill även försöka undersöka överhuvudtaget varför man väljer som man väljer. Jag har valt att koncentrera mig extra på det Naturvetenskapliga programmet och är därmed nyfiken på vad högstadieeleverna tror krävs av dem som väljer detta program.Jag vill även ta reda på vad för slags information om detta program man fått och från vem denna har kommit. Mina övergripande är: </p><p>- Vad eller vem påverkar valet till gymnasiet? </p><p>- Varför väljer eller inte väljer man det Naturvetenskapliga programmet? </p><p>- Vad tror eleverna krävs av den som väljer det Naturvetenskapliga programmet? </p><p>- Vilken information har man fått om det Naturvetenskapliga programmet och av vem? </p><p>Resultatet i korthet är att det är föräldrarna och eleverna själva som påverkar mest. Man väljer det Naturvetenskapliga programmet för att man vill ha en bred utbildning, man har goda kunskaper i matematik och NO och man är villig att studera vidare efter gymnasiet. Man väljer inte det Naturvetenskapliga programmet för man gillar inte ämnena eller vill göra något mer praktiskt. Det krävs att man är duktig i matematik och NO-ämnena och att man är beredd att lägga ner mycket tid på skolan både på gymnasiet och efterföljande studier. Informationen kommer främst från kompisar och äldre syskon som går eller har gått det Naturvetenskapliga programmet.</p>
6

Självförtroende och motivation : Hur gymnasieelever upplever förhållandet mellan sitt eget självförtroende och motivationen till skolarbetet

Franzén Ekendahl, Carina January 2006 (has links)
<p>Syftet med denna studie är dels att analysera hur gymnasieelever upplever förhållandet mellan sitt eget självförtroende och motivationen till skolarbetet, dels att ta reda på hur de anser att skolans personal ska arbeta för att stärka elevernas självförtroende. Ett antal intervjuer har genomförts med tolv elever på två olika gymnasieprogram, det individuella och det naturvetenskapliga.</p><p>Det som har framkommit av undersökningen är att elevers självförtroende och motivation till skolarbetet är mycket beroende av kamraternas inställning. Om de närmaste kamraterna struntar i att arbeta, smittar det lätt av sig på eleven som faller in i samma mönster. Om kamraterna lägger ner mycket arbete, kan det antingen sporra till ytterligare prestationer för övriga klasskamrater eller göra att de inte orkar hålla samma takt. Hur lärarna bemöter och ger respons till eleverna i dessa situationer är av stor vikt för både deras självförtroende och motivation. I denna studie har det visat sig att eleverna från det naturvetenskapliga programmet är i större behov av lärarens bekräftelse än eleverna på det individuella programmet.</p>
7

En studie av elevtexter i svenska som andraspråk baserad på processbarhetsteorin / A study of student texts in Swedish as a second language based on the processability theory

Lizama, Victoria January 2019 (has links)
Processbarhetsteorin har sin utgångspunkt i de kognitiva processerna som förutsäger den hierarkiska ordningen i vilken en inlärare i ett L2 tillägnar sig den grammatiska kunskapen på sin väg mot målspråket. Teorin utgör därför en tillförlitlig bedömningsmetod för lärare i svenska som andraspråk när det kommer till att granska sina elevers muntliga och skriftliga språkutveckling.Syftet med uppsatsen är att med hjälp av processbarhetsteorin (Pienemann 1998) analysera texter skrivna av elever med svenska som andraspråk. Informationen skaffades genom litteraturstudier och intervjuer. Avsikten med intervjuerna var att erhålla bakgrundsinformation om elevernas erfarenheter som andraspråksinlärare; detta för att belysa elevernas språkutveckling från olika synvinklar.Resultatet i uppsatsen ligger i linje med vad processbarhetsteorin förutsäger, nämligen att eleverna bearbetar sina grammatiska kunskaper i en strikt sekventiell ordning och att den femte nivån vilken inkluderar negerade bisatser är den svåraste nivån att bemästra.
8

Läraråterkoppling ur ett elevperspektiv : En studie om högpresterande gymnasieelevers syn på läraråterkoppling / Feedback from teachers through students' point of view : A study about teacher feedback through high performing students' point of view in upper secondary school

Larsson, Emilia January 2019 (has links)
Återkoppling ska syfta till att erbjuda alla elever oavsett kunskapsnivå utvecklingsmöjligheter och utmana dem i deras skrivande. Denna studie var ett försök till att kartlägga om läraråterkoppling på texter var föredömlig för högpresterande elever. Studiens syfte var att undersöka vad elever på det naturvetenskapliga programmet som läser svenska 3 ansåg om återkopplingen de fick på sina texter och om utsagorna överensstämde med formativ bedömning. Insamlingen av empirin skedde genom en metodkombination med kvantitativa och kvalitativa data med en webbaserad enkät. Resultatet visade att eleverna ansåg att de fick återkoppling som stöttade dem att utveckla sitt skrivande. De uppgav även att de tyckte om att få veta betyg i samband med texten men att det var mest föredömligt om det skedde i en kunskapsmatris. Utsagorna pekade även på att bristerna i texten uttrycktes viktiga för utvecklandet av texten, vilket innebär en paradox i jämförelse med tidigare forskning. Utifrån analys av elevsvaren kunde återkopplingen anses överensstämma med formativ bedömning.
9

Utbildningskapital, ekonomiskt kapital och utbildningsstrategi : En deskriptiv utbildningssociologisk studie om gymnasieleverna som antagits till det naturvetenskapliga programmet i Botkyrka kommun

Åslund, Christina January 2011 (has links)
Secondary schools have for decades debated whether they promote social reproduction which is considered to generate the homogeneous student compositions. The gap between the academic programs and vocational education programs is considered to increase. What in recent years has appeared in research is that the gap is increasing most tend to be in the specific academic program, particularly in science. This paper's intention is to describe the science program at a local level and the pupils who were admitted to the science program autumn 2009 on the basis of an educational sociological perspective. The survey consisted of a census in which all students were given the opportunity to answer a questionnaire. The survey was compiled by the analytical program SPSS for capturing a multidimensional perspective of students' reasoning. The survey shows that students possess a lot of educational capital which had been examined from three aspects, however, in hierarchical order. Students who attend the scientific program, the municipality believes that the program is the program that gives students the best possible education in several respects. In particular, it appears that students think that the program prepares them for future higher studies paving the way for a future career.
10

Kommer du att välja natur ellerteknik? : om vad som styr elevers val av gymnasieprogram / Will you chose nature or technology? : What controls students' choice of upper secondary education program

Nilsson, Tomas January 2018 (has links)
Denna studie grundades dels i observationer i klasser i Naturvetenskapsprogrammet (NA) och teknikprogrammet (TE) där oväntade och oförklarliga skillnader mellan grupperna av studenter märktes, och dels i skillnader i statistiken som täcker dessa två program. Könsfördelningen är den mest uttalade skillnaden, där det är ungefär jämn fördelning på NA men med en betydande manlig överrepresentation på TE. Men det finns också skillnader i kulturell och utbildningsmässig bakgrund mellan de två grupperna av elever. Det är uppenbart att dessa skillnader inte uppstår under gymnasieskolan utan då eleverna väljer sitt program. Syftet med denna studie är därför att undersöka orsakerna till varför elever väljer som de gör, mellan dessa två program. De uppställda forskningsfrågorna är "På vad baserar sig elevernas val av natur/teknik?", "Vilken inställning har elever på de båda programmen till dessa när de väljer?" och "Finns det skillnader i hur elever på de två programmen fattar och motiverar sitt val?". Dessa frågor undersöks genom en intervjustudie där några studenter som just börjat på gymnasieskolan har fått berätta om sin erfarenhet från att välja program. Intervjuerna genomfördes under de första två veckorna på gymnasiet och inkluderade fem elever från NA och sex elever från TE. Eleverna intervjuades individuellt, vardera i ungefär en halvtimme, i ett semistrukturerat upplägg. Intervjuerna delades upp i två delar, där den första fokuserade på deras val och det valda programmet, och den andra tog upp det program som inte valdes. Intervjuerna analyserades utifrån en bred teoribas, inom områdena valprocess och motivering, begränsande zoner, och valteori. Resultaten av intervjuerna visar att eleverna i första hand väljer program baserat på vilka ämnen de är mest intresserade av, där eleverna på NA föredrar biologi och eleverna på TE föredrar teknik. Studien visar emellertid också att det finns skillnader mellan personligheten hos de elever som väljer de två programmen. Studien pekar på att elever som väljer NA generellt sett är bestämda i sitt val, de överväger endast i låg grad andra alternativ och bedömdes vara socialt starkare. Eleverna som väljer TE är, generellt, mer analyserande i sitt val och har tänkt igenom sitt val grundligt men bedömdes vara mindre socialt starka. / This study was motivated by both observations in upper secondary school classes in the Swedish programs natural science programme (NA) and technology programme (TE), where unexpected and unexplained differences between the groups of students were seen, and by differences found in statistics covering these two programs. The gender distribution is the most pronounced difference, where this is about equal in NA but with a significant male overrepresentation in TE, but there are differences also in cultural and educational backgrounds among the two groups of students. It is obvious that these differences do not occur during education in upper secondary school but is established at the point when the students choose their program. The purpose of this study is therefore to investigate the causes and rationale for why students choose as they do, among these two programs. The scientific questions formed are 'On what are the students choice of NA/TE based?', 'What attitude do students have toward the programs when they choose?' and 'Are there any differences in how students at the two programs make and motivate their decisions?'. These questions are investigated through an interview study where some students who had just started at their upper secondary studies were asked to recount their experience from choosing program. The interviews were conducted during the first two weeks after the start of the semester and included five students from NA and six students from TE. The students were interviewed individually, each for about half an hour, according to a semi-structured scheme. The interviews were split into two parts, where the first focused on their choice and their selected program and the second brought up the program which was not selected. The interviews were analyzed according to several scientific theories, in the areas of processes and motifs, comfort zones and choice theory. The results of the interviews indicate that the students primarily choose programs based on the subjects they are most interested in, where the students at NA prefer biology and the students at TE prefer technology. However, the study also shows that there are differences between the personalities of the students who choose the two programs. The study shows that, in general, NA students are determined in their choice, they only make a limited consideration of other options and are considered to be socially stronger. The students at TE are more analytical in their selection and have thought their choices through thoroughly but were considered to be less socially competent.

Page generated in 0.1151 seconds