No description available.

Bakgrund och problem: Införandet av IFRS innebar stora förändringar med många nyheter för de företag som kom att redovisa enligt IFRS. Många bolag hade underskattat både den tid och de resurser som krävs vid redovisning och tillämpning enligt IFRS. Första åren med IFRS visade att det fanns en rad olika områden där företag kunde göra förbättringar i sin redovisning gällande IAS 36 punkt 134. Problemformulering: Redovisar börsnoterade företag i enlighet med kraven som anges i IAS 36 punkt 134? Syfte: Huvudsyftet är att undersöka i vilken utsträckning företag på Stockholmsbörsen uppfyller kraven som anges i IAS 36 punkt 134 gällande goodwill. Delsyftet är att undersöka om företagens omsättning, val av revisionsbyrå samt storlek på goodwillpost har betydelse för hur företagen uppfyller upplysningskraven. Metod: I studien har en kvantitativ metod använts då företags årsredovisningar har undersökts för att samla in information. Undersökningen omfattar totalt 90 börsnoterade företag på Stockholmsbörsen OMX. Urvalet består av 30 företag vardera från listorna Large Cap, Mid Cap och Small Cap. Resultat och slutsats: Resultatet visar att de 90 granskade årsredovisningarna tillsammans uppfyller upplysningskraven IAS 36 punkt 134 till 79 %. Resultatet visar även att det inte går att styrka ett samband mellan hur väl företagen uppfyller standarden för två av de oberoende variablerna; omsättning och revisionsbyrå. Undersökningen visar däremot att det går att styrka ett samband mellan den beroende variabeln och den oberoende variabeln goodwillpostens storlek.

Bakgrund och problemformulering: Införandet av IFRS innebar en stor förändring av redovisningsnormer för de noterade företagens koncernredovisning. Vid IASB:s publicering av redovisningsstandard, IFRS 3 Rörelseförvärv, år 2004, reviderades även standarden IAS 36 Nedskrivningar och IAS 38 Immateriella tillgångar. I samband med denna uppdatering av IAS 36 infördes en ny syn på förvärvad Goodwill. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur väl svenska och brittiska börsnoterade bolag följer upplysningskraven vid nedskrivningsprövning av goodwill samt undersöka huruvida uppfyllandet skiljer sig mellan länderna. Metod:Studien utförs i linje med den deduktiva forskningsansats och med en kvantitativ metod där börsnoterade bolag på Stockholmsbörsen, Large Cap och London stock exchange, FTSE 100 ingår. Data har hämtats utifrån bolagens årsredovisningar som sedan har granskats och sammanställts. Referensram: Referensramen i studien utgörs av teorier och redovisningsstandarden som behandlar upplysningskraven. Empiri: De upplysningskrav som uppfylldes mest och utförligt var redovisat goodwillvärde och hur denna värde var fördelat på olika KGE samt kraven om grunden för beräkning av återvinningsvärde. I de flest fall saknades information bland de företag som fastställde sitt återvinningsvärde på nyttjandevärde. Både svenska och brittiska företag hade bristfällig information gällande upplyskraven vid nedskrivningsprövning av goodwill. Slutsats: Vid sammanställning av empiri framgår att båda länderna inte har angett utförliga upplysningar vid nedskrivningsprövning av goodwill. Det som kan konstateras för att jämförbarheten ska uppnås är en betydande förbättring av de facto harmonisering som innebär den faktiska tillämpningen av regelverket IFRS.

Efter att IFRS 3 om rörelseförvärv implementeras 2005 samt att en omfattande uppdatering av IAS 36 om nedskrivningar och IAS 38 om immateriella tillgångar ägt rum, har diskussionen om hur synen och agerandet mot avskrivningen i bokföringen förändrats. Detta har gjort att IFRS bolagen tillämpar nedskrivning av goodwillposterna genom nedskrivningsprövning istället för linjär avskrivning. Syftet med studien har varit att genomföra en fördjupad analys för att avgöra om det finns några problematiska följder för K3 bolag efter de nya implementeringarna av IFRS 3, IAS 36 samt IAS 38. Studien vill även undersöka om det finns motiv och grunder för ett aktivt val av IFRS standarderna trots att bolagen är kvalificerade för K3 regelverket. Utöver detta är syftet att genom intervjuer och tidigare forskning bidra med ny kunskap om hur effekterna av standardförändringarna gentemot externa intressenter, skilt från IFRS-bolag fått för konsekvenser. Metoden som har använts för detta har varit genom kvalitativa intervjuer utav i första hand revisorer men också en affärsrådgivare. Respondenterna har beskrivit hur deras syn på goodwill som post är och har gjort sig uttryck under deras tid i branschen. Personerna har också beskrivit hur deras syn på problematiken är och vilka följder det har fått för K3 bolagen enligt studien syfte och frågeställning. De problematiska konsekvenser som framkommit av studien är hur den objektiva synen på ett bolag skiljer sig åt baserat på vilket regelverk som tillämpas. Med detta menas att kreditgivare och andra intressenter grundar sina beslut på den stärkta soliditet som blir en effekt av nedskrivningsprövning enligt IFRS istället för linjär avskrivning i K3. Slutsatsen är att det finns tydliga anledningar och motiv för K3 bolag att tillämpa IFRS som regelverk för att åstadkomma utveckling och tillväxt. Anledningen till detta är att respondenterna bedömt att den största följd av olika tillämpning av regelverk blivit att IFRS bolagen kan visa upp en bättre och starkare balansräkning för tredje man.

<h2>Sammanfattning</h2><p>Bakgrund</p><p>För att försöka skapa en mer ändamålsenlig och effektiv kapitalmarknad utfärdade Europaparlamentet och Europarådet den 19 juli 2002 en förordning, detta i avseende att harmonisera och förbättra de internationella redovisningsstandarderna inom EU. Den första januari 2005 infördes därefter ett krav på unionens noterade bolag att redovisa i enlighet med redovisningsstandarderna IAS/IFRS. Tillföljd av detta införande förändrades tillvägagångssättet att behandla goodwill för de svenska noterade bolagen. Den linjära avskrivningen av goodwill skulle numera inte tillämpas, utan goodwill skulle nu bli föremål för en aktiv värdering i form av nedskrivningsprövningar. I och med detta sätt att värdera goodwill uppkommer det flera frågor, dessa rör de uppskattningar och bedömningar som måste göras i samband med nedskrivningsprövningar av goodwill. Detta gör enligt oss att tillförlitligheten hos detta sätt att behandla goodwill blir intressant att granska.</p><p>Syfte</p><p>Vi vill kunna ge bild av huruvida bedömningar och uppskattningar relaterade till nedskrivningsprövningar av goodwill är tillförlitliga och ger en rättvisande bild av bolaget. Vi vill även undersöka om den rådande lågkonjunkturen påverkar de svenska noterade bolagen som förväntat. Syftet är inte att redogöra tekniskt för hur bolagen räknar och kommer fram till det exakta uppskattade värdet på goodwill.</p><p>Metod</p><p>Undersökningen har skett genom en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer. Uppsatsen kännetecknas således av ett hermeneutiskt synsätt som sätter tolkandet i centrum. Sju stycken svenska noterade bolag har slumpmässigt valts ut och intervjuats, och även en revisor. Intervjuerna har hållits med de på bolagen relevanta personer för studien. Intervjuerna har av olika anledningar skett via telefon. Intervjuerna har sedan spelats in, transkriberats och sammanställs. Intervjuobjekten har anonymiserats i undersökningen, detta har skett först och främst för att få en öppnare diskussion med de medverkande intervjuobjekten.</p><p>Slutsats</p><p>Vi vill vara försiktiga med att uttala oss om slutsatser kring tillförlitligheten hos svenska noterade bolags nedskrivningsprövningar av goodwill i allmänhet. Detta främst p.g.a. att vår studie inte ger några entydiga svar i frågan. Det vi dock kan säga är att det finns exempel på situationer där det kan förekomma meningsskiljaktigheter mellan vissa bolag och det rådande regelverket. I frågan huruvida det negativa konjunkturläget påverkar bolagen som förväntat, finner vi inga större anledningar till att så inte skulle vara fallet. Tveksamheter finns istället kring när och i hur stor omfattning nedskrivningar av goodwill kommer ske i de svenska noterade bolagen. Det finns dock enligt vår studie svenska noterade bolag som anser att deras goodwillvärde inte skulle kunna påverkas av en tillfällig negativ konjunktur.</p>

No description available.

<p>Definition av goodwill enligt IFRS/IAS 2005: ”Goodwill som förvärvas i ett rörelseförvärv kan ses som en betalning för framtida ekonomiska fördelar som inte går att enskilt identifiera och heller inte redovisas separat.”</p><p>”I företagsekonomiskt hänseende är goodwill det immateriella värde som representeras av ett företags namn och rykte, varumärke, kundkrets etc. Goodwillen utgör då skillnaden mellan företagets verkliga värde och värdet enligt balansräkningen. Om ett bolag köper ett annat representerar goodwillen det övervärde som utgörs av skillnaden mellan koncernens anskaffningsvärde på aktierna och marknadsvärdet på tillgångar och skulder i dotterbolaget vid förvärvstillfället.”</p><p>Bakgrund och problem: Från och med år 2005 ska alla börsnoterade företag inom EU följa det internationella redovisningsorganet International Accounting Standards Boards (IASB) rekommendationer. Särskilt rekommendationerna gällande goodwill har förändrats markant. Nu ska årlig prövning ske av goodwill som vid behov skrivs ned mot periodens resultat, till skillnad från tidigare då linjär avskrivning tillämpades. Konsekvensen av detta kan leda till stora negativa resultatpåverkningar om företag tvingas att skriva ner stora belopp av goodwillposten. Det intressanta är att i de fall goodwill inte måste skrivas ned påverkas resultatet inte alls. Detta innebär att det i jämförelse med de gamla reglerna får en positiv effekt på resultatet på kort sikt.</p><p>Företag inom resebranschen har stora goodwillposter gentemot de totala tillgångarna och kommer att påverkas i hög utsträckning. Studien har därför inriktats på att se vilka effekter de nya rekommendationerna har på Ticket Travel Group, TUI Group och Kuoni Travel Group.</p><p>Syfte: Att undersöka hur koncerner inom resebranschen påverkas av det nya sättet att redovisa goodwill.</p><p>Avgränsningar: Studien fokuserar på tre reseföretagskoncerner som opererar på den svenska marknaden. Studien är gjord utifrån redovisningsprofessionens perspektiv för att få en objektiv synvinkel på problemet.</p><p>Metod: Studien är kvalitativ då primärdata främst har samlats in genom intervjuer med tre revisorer. Den är även kvantitativ eftersom de utvalda företagens finansiella rapporter har använts.</p><p>Resultat och slutsats: Reseföretagens resultat kommer enligt studien att bli större i och med IASBs nya rekommendationer, främst beroende på goodwillposten. När dessa effekter inträffar varierar för de tre reseföretagen. TUI påverkades redan år 2004 av de nya reglerna medan Ticket och Kuonis årsredovisningar kommer att påverkas mest år 2005. Studien visar att då företags resultat ökat markant kan detta tyda på att ingen nedskrivning gjorts. Denna ökning kommer dock inte att ske varje år utan endast under det år företag väljer att införa de nya reglerna. Är resultatet det omvända, en stor negativ post, kan detta eventuellt tyda på att en stor nedskrivning gjorts.</p>

No description available.

Sammanfattning Bakgrund För att försöka skapa en mer ändamålsenlig och effektiv kapitalmarknad utfärdade Europaparlamentet och Europarådet den 19 juli 2002 en förordning, detta i avseende att harmonisera och förbättra de internationella redovisningsstandarderna inom EU. Den första januari 2005 infördes därefter ett krav på unionens noterade bolag att redovisa i enlighet med redovisningsstandarderna IAS/IFRS. Tillföljd av detta införande förändrades tillvägagångssättet att behandla goodwill för de svenska noterade bolagen. Den linjära avskrivningen av goodwill skulle numera inte tillämpas, utan goodwill skulle nu bli föremål för en aktiv värdering i form av nedskrivningsprövningar. I och med detta sätt att värdera goodwill uppkommer det flera frågor, dessa rör de uppskattningar och bedömningar som måste göras i samband med nedskrivningsprövningar av goodwill. Detta gör enligt oss att tillförlitligheten hos detta sätt att behandla goodwill blir intressant att granska. Syfte Vi vill kunna ge bild av huruvida bedömningar och uppskattningar relaterade till nedskrivningsprövningar av goodwill är tillförlitliga och ger en rättvisande bild av bolaget. Vi vill även undersöka om den rådande lågkonjunkturen påverkar de svenska noterade bolagen som förväntat. Syftet är inte att redogöra tekniskt för hur bolagen räknar och kommer fram till det exakta uppskattade värdet på goodwill. Metod Undersökningen har skett genom en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer. Uppsatsen kännetecknas således av ett hermeneutiskt synsätt som sätter tolkandet i centrum. Sju stycken svenska noterade bolag har slumpmässigt valts ut och intervjuats, och även en revisor. Intervjuerna har hållits med de på bolagen relevanta personer för studien. Intervjuerna har av olika anledningar skett via telefon. Intervjuerna har sedan spelats in, transkriberats och sammanställs. Intervjuobjekten har anonymiserats i undersökningen, detta har skett först och främst för att få en öppnare diskussion med de medverkande intervjuobjekten. Slutsats Vi vill vara försiktiga med att uttala oss om slutsatser kring tillförlitligheten hos svenska noterade bolags nedskrivningsprövningar av goodwill i allmänhet. Detta främst p.g.a. att vår studie inte ger några entydiga svar i frågan. Det vi dock kan säga är att det finns exempel på situationer där det kan förekomma meningsskiljaktigheter mellan vissa bolag och det rådande regelverket. I frågan huruvida det negativa konjunkturläget påverkar bolagen som förväntat, finner vi inga större anledningar till att så inte skulle vara fallet. Tveksamheter finns istället kring när och i hur stor omfattning nedskrivningar av goodwill kommer ske i de svenska noterade bolagen. Det finns dock enligt vår studie svenska noterade bolag som anser att deras goodwillvärde inte skulle kunna påverkas av en tillfällig negativ konjunktur.

Diskussioner förs ofta huruvida ett företags redovisning ger en rättvisande bild eller inte. Sedan år 2005 värderas goodwill efter en redovisningsmetod som grundar sig på att tillgångar ska redovisas till verkligt värde, vilket är en förändring från den tidigare metoden där tillgångar skulle värderas efter försiktighetsprincipen. Detta har medfört att företagen ska göra årliga nedskrivningsprövningar istället för planenliga avskrivningar, en förändring som ger företagen ett spelutrymme till att agera utefter egna preferenser. Syftet med denna studie är att beskriva huruvida svenska företag noterade på OMX Stockholm Large Cap år 2013 använder en diskonteringsränta, vid nedskrivningsprövning av goodwill, som skiljer sig från en extern uppskattning. Vidare åsyftas att förklara huruvida företagens känslighet för en goodwillnedskrivning har ett samband med eventuella skillnader. Om denna studie påvisar att skillnader finns, är syftet att förklara huruvida företagen agerar opportunistiskt vid användandet av diskonteringsräntan. Utifrån dessa delsyften är det huvudsakliga syftet att beskriva och förklara huruvida företagen använder det spelutrymme som nedskrivningsprövningarna tillåter och hur detta kan påverka företagens intressenter. Studien har genomförts utifrån en kvantitativ metod, där empirin grundar sig på numeriska siffror. Vidare har beräkningar gjorts för att sedan sammanställa data i tabeller och diagram. Studien tar även ansats från positive accounting research, vilket är en metod som avser att klargöra och förutse aktuell redovisningspraxis. Capital Assets Pricing Model (CAPM) har använts som verktyg för att uppskatta de teoretiska diskonteringsräntorna, som sedan har jämförts mot företagens redovisade diskonteringsräntor. Vidare har goodwillintensitet använts för att studera om det finns ett samband mellan räntor utanför ett intervall om +/- 150 räntepunkter och en ökad känslighet för en nedskrivning. Studiens resultat antyder att en stor majoritet av företagen listade på OMX Stockholm Large Cap år 2013, under åren 2005-2012 haft en diskonteringsränta som skiljer sig från en teoretisk diskonteringsränta. Studien visar vidare på att dessa skillnader har ett samband med en ökad känslighet för en goodwillnedskrivning och att en del av företagen visar tendenser till att agera opportunistiskt. Studien har således uppmärksammat de problem som subjektiviteten i redovisningsstandarderna tillåter vid nedskrivningsprövningarna. Vilket har medfört ett resultat som antyder att företagsledningar använder det spelutrymme som standarderna ger. Då denna studie endast berört OMX Stockholm Large Cap skulle det vara intressant att se hur resultatet från denna studie skiljer sig mot exempelvis Mid Cap och Small Cap. Det skulle vara intressant att se om företagens storlek har någon inverkan på vilken diskonteringsränta dessa väljer. Vidare är det intressant att undersöka om en beräkning av diskonteringsräntor med användande av WACC som modell, skulle föranleda ett annat resultat. Till sist skulle det vara intressant att fortsätta på denna studie. En fortsättning skulle kunna vara att studera andra antaganden företagen ska göra vid en nedskrivningsprövning, t e x tillväxttakten och kassaflödet.