No description available.

Bakgrund: Sedan den 1 januari 2005 ska samtliga noterade bolag i Sverige tillämpa reglerna i IFRS vid upprättande av årsredovisning. Det innebär att goodwill inte längre ska skrivas av med samma belopp varje år över dess nyttjandeperiod, utan anses istället ha obestämbar nyttjandeperiod och ska testas minst årligen för nedskrivningsbehov. I och med denna regelövergång har den svenska redovisningen anpassats till den internationella och syftet är bland annat att öka jämförbarheten mellan bolag i olika länder. I en studie av Gauffin och Thörnsten (2010) kunde de visa att amerikanska noterade bolag skrev ned 30 procent av total goodwill under 2008, medan svenska noterade bolag endast skrev ned 1,5 procent. 2008 var ett år som i mångt och mycket präglades av en finansiell kris och påverkade bolag i både USA och Sverige. Trots det, samt att reglerna för hur goodwill ska hanteras är i stort sett identiska, är det ändå stora skillnader mellan länderna med avseende på nedskrivning. Syfte: Syftet med studien är att förklara de förhållandevis låga nedskrivningar av goodwill som gjorts bland noterade företag på Stockholmsbörsen under år 2008 samt att förklara hur svenska företag resonerar kring goodwill. Genomförande: Studien omfattar en genomgång av årsredovisningar för åren 2007-2009 upprättade av samtliga noterade företag på Stockholmsbörsen, varigenom uppgifter samlats om bolagens goodwill och nedskrivningar etcetera. Till det har intervjuer gjorts med sex olika företag samt med tre experter. Resultat: Studien har lett fram till ett antal möjliga förklaringar till de förhållandevis låga nedskrivningarna i Sverige under år 2008. Den främsta förklaringen tycks dock ligga i att det finns en brist på granskning av noterade företag i Sverige. Goodwill och nedskrivningsprövning verkar inte vara något som bolagen vill lägga någon vidare tid och energi på, för att värderingen ska göras på ett tillförlitligt sätt. Ett sådant synsätt skulle med all rimlighet ändras om de svenska företagen stod under övervakning i en större utsträckning, så som amerikanska bolag gör. På så sätt kan en felaktig hantering av goodwill leda till konsekvenser för företagen, vilket pressar dem att tillämpa gällande regler så som det är tänkt. / Background: Since January 1st 2005 all public companies in Sweden must apply the international rules IFRS in their annual reports. That means that goodwill is no longer amortized with the same amount every year over its useful life, but is instead considered to have an indefinite life and should be tested at least annually for impairment. Due to this rule transition, the rules for accounting in Sweden have converged with the international rules and one aim is to increase the comparability between companies in different countries. A study made by Gauffin and Thörnsten (2010) showed that the impairments made by American public companies composed by 30 percent of the total value of goodwill in 2008, while the corresponding percentage in Sweden the same year was only 1,5. 2008 was the year when the financial crisis began, which affected companies in both the US and in Sweden. Despite of that, and that the rules for goodwill accounting are basically the same, there is still a significant difference between the two countries in regard to impairment charges of goodwill. Aim: The aim of this study is to explain the relatively low impairment charges of goodwill among companies listed at Stockholmsbörsen in the year of 2008, and to explain how Swedish companies view on goodwill. Completion: This study includes a review of the annual reports for 2007-2009 from all companies listed on Stockholmsbörsen, where data related to the companies goodwill and impairment tests has been collected. Also, interviews have been done with six different companies and three experts. Results: The study has generated several possible explanations for the relatively low impairment charges in Sweden in 2008. The main explanation seems to be related to the fact that there is a lack of scrutiny for public companies in Sweden. Goodwill and impairment test is something that the companies doesn´t want to put much time and effort into, in order to make a reliable valuation. This behaviour would most reasonably change if the Swedish companies were more scrutinized, like the American companies are. In that way, an inaccurate valuation of goodwill would lead to consequences for the companies, which pressures them to apply the rules as it is supposed to.

On 1 January 2005, IFRS (International Financial Reporting Standards)was mandatory for all listed companies within the European Union. The introduction is to create a transparent and consistent reporting. Mainly to provide companies, investors and financiers the same access to world capital markets. Since the introduction of IFRS, the goodwill value is determined by annual impairment tests. If an impairment of goodwill is a fact the goodwill decreases in value. The value of goodwill should be allocated to cash generating units or groups of cash generating units expected to benefit from goodwill, that is, achieve future positive payment surplus. The purpose of this study is to investigate whether goodwill impairment in Swedish listed companies is reflected in equity returns and to investigate in which quarter impairment is recognized and published. All companies listed on the Stockholm´s Large, Mid and Small Cap lists in 2011 were examined and goodwill impairment of the listed companies was studied over a five year period between years 2007 – 2011. A. Craig MacKinlays standard in event studies was used, where the cumulative average abnormal return (CAAR) was calculated to further carry out a hypothesis testing. The study shows an average reduction in yield of 1, 49 percent, but no statistically significant association between goodwill impairment and stock returns was found. The study also shows that goodwill impairment most frequently is published in the first quarter and that it is reported in the fourth quarter of previous year.

<p>Syftet med denna uppsats har varit att undersöka i vilken utsträckning företag på Stockholmsbörsen följer IAS 36 p. 134, vilket behandlar nedskrivningsprövning av goodwill. Även vilka faktorer som påverkar denna informationsutgivning analyseras.</p> / <p>The purpose of the thesis is to investigate to which extent companies on the Stockholm stock exchange comply with IAS 36 p. 134, and which factors that may affect the compliance with IAS 36 p. 134.</p>

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka i vilken utsträckning företag på Stockholmsbörsen följer IAS 36 p. 134, vilket behandlar nedskrivningsprövning av goodwill. Även vilka faktorer som påverkar denna informationsutgivning analyseras. / The purpose of the thesis is to investigate to which extent companies on the Stockholm stock exchange comply with IAS 36 p. 134, and which factors that may affect the compliance with IAS 36 p. 134.

År 2005 implementerades IFRS 3 och IAS 36 i Sverige. I och med detta genomför företag nedskrivningsprövningar av goodwill. Dessa kan inbegripa nuvärdesberäkningar av framtida kassaflöden. Forskarna Carlin och Finch utförde år 2009 en studie på australiensiska börsnoterade företag för att undersöka om diskonteringsräntor, vilka används vid en nedskrivningsprövning, sätts opportunistiskt. Studien genomfördes genom att de visade på förekomsten av avvikelser mellan diskonteringsräntan som företagen redovisat och en av forskarna estimerad teoretisk diskonteringsränta beräknad genom the Capital Asset Pricing Model [CAPM]. Carlin och Finch hävdar att användandet av diskonteringsräntor vilka avvek mer än 150 räntepunkter från de teoretiska diskonteringsräntorna inte kan förklaras av estimeringsfel och därmed är i linje med opportunistiskt beteende. Det har presenterats olika former av opportunism som förklaring till dessa avvikande diskonteringsräntor. Dessa inbegriper opportunistiskt beteende genom earnings managagement i form av big bath och income smoothing. Denna studie undersöker om avvikande diskonteringsräntor förekommer och om förklaringarna presenterade av Carlin och Finch har bärighet år 2010 för företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm. Detta genom att använda samma metod som Carlin och Finch gällande beräknandet av teoretiska diskonteringsräntor för att sedan relatera detta till resultatutveckling och faktiskt utförd goodwillnedskrivning. Denna studie visar att avvikelser mellan företagens redovisade och en genom CAPM beräknad teoretisk diskonteringsränta tycks vara vanligt förekommande och att avvikelser som kan förklaras av big bath förekommer, detta tycks dock vara ovanligt. Ingen avvikelse mellan redovisad och teoretisk diskonteringsränta kan påvisas som kan förklaras av opportunistiskt beteende genom income smoohting i syfte att dämpa resultat. Vidare framför denna studie kritik av tidigare studiers slutsatser om förekomst av agerande i linje med opportunism då redovisad diskonteringsränta avviker från en genom CAPM beräknad diskonteringsränta. / In 2005 IFRS 3 and IAS 36 were implemented in Sweden. As of this companies perform impairment testing of goodwill. These impairment tests may include discounted cash flow analyses. The researchers Carlin and Finch conducted a study in 2009 of Australian listed companies to investigate if the discount rates used in these impairment tests possibly were used opportunistically. They did this by demonstrating deviations between the discount rates that companies reported and discount rates calculated by the researchers using the Capital Asset Pricing Model [CAPM]. Carlin and Finch argues that reported discount rates that deviated more than 150 basis points from the estimated discount rates cannot be explained by estimation error and is thus consistent with opportunistic behavior. Explanations were presented by Carlin and Finch concerning the occurrence of these deviations. These include earnings management in the form of big bath and income smoothing.   This study examines whether deviating discount rates occur and if the explanations presented by Carlin and Finch can be documented for companies listed on Nasdaq OMX Stockholm in 2010. This is conducted by using the same method as Carlin and Finch regarding the calculation of the discount rates. Further this is related to earnings and actual performed goodwill impairments. This study shows that deviations between reported discount rates and theoretical discount rates, estimated by CAPM, are prevalent and that these deviations may have been motivated by big bath, though this appears to be unusual. No deviations between reported and theoretical discount rates can be shown that can be explained by opportunistic behavior by conducting income smoothing to dampen earnings. Furthermore, in this study criticism is put forth of earlier studies’ conclusions concerning behavior consistent with opportunism explaining deviations between reported and theoretical discount rates calculated using CAPM.

Revisionsbranschen domineras av de fyra stora byråerna vilka tillsammans står för en majoritet av de utförda revisionstjänsterna. Då byråerna verkar under samma förutsättningar blir det relevant att undersöka om de svarar på omgivningen på ett likvärdigt sätt. För att få en lämplig jämförelsegrund ansågs granskningsprocessen av nedskrivningsprövningen i samband med goodwill som ett lämpligt studieobjekt. De som upprättar prövningen är skyldiga att tillämpa IAS 36, vilket är en standard som har varit omdiskuterad i tidigare forskning för dess subjektivitet. Kritiken som har framförts är att standarden anses inrymma svårverifierade antaganden och finansiella beräkningar vilka ligger utanför revisorns kompetensområde. En goodwillnedskrivning kan även uppfattas som en negativ signal av aktiemarknaden, vilket minskar företagens incitament till att genomföra en nedskrivning. Granskningen av prövningen kan därmed bli en känslig fråga för revisionsbyråerna vilka ska agera opartiskt men samtidigt måna om ett fortsatt förtroende från klienterna. Studiens syfte är att redogöra för hur de fyra stora revisionsbyråernas granskningsprocesser ser ut vid nedskrivningsprövning i samband med goodwill. Subjektiviteten som redovisningsstandarden IAS 36 medför motiverar en jämförelse av hur byråerna hanterar subjektiviteten. Studien avser även att förklara om det föreligger skillnader i hanteringen.  Studien använder institutionell teori som referensram och baserat på teorin har även en analysmodell utvecklats. För att uppfylla studiens syfte och besvara forskningsfrågorna har en kvalitativ metod tillämpats med en abduktiv forskningsansats. En intervjuguide utformades baserat på det resultat som erhölls från en pilotintervju, där den semistrukturerade intervjuformen ansågs tillföra tillräckligt med information för att nå jämförbarhet. Därmed kunde studien identifiera skillnader och likheter, men även tillföra andra aspekter vilka ökar förståelsen för de institutionella faktorerna. Sammanlagt genomfördes nio intervjuer. I analysen framträdde granskningsprocessen som en förhållandevis homogen process. En skillnad som framträdde var byråernas utbildningsstrategi inom värderingskunskap för revisorer. Analysmodellen bidrog även till att identifiera fyra nya institutionella faktorer vilka inverkar på granskningsprocessen: osäkerhet, professionalitet och affärsmässiga överväganden samt frikoppling, samtidigt bidrog modellen till att två faktorer kunde exkluderas: branschspecialisering och samverkan mellan byråerna. Samtliga byråer hanterar komplexiteten och subjektiviteten genom att internalisera standarderna i internmetodiken vilken även styr arbetsfördelningen och granskningsprocessen. Studien kom fram till slutsatsen att revisorernas insikt i värderingsfrågorna är grundläggande, för att kunna dra nytta av värderingsspecialisternas kompetenser och reducera subjektiviteten. Det identifierades även att en frikoppling föreligger vid hanteringen av skatt i samband med nedskrivningsprövningen, vilken har utvecklats till en vedertagen praxis mellan byråerna. / The audit industry is dominated by the big four which together account for most of the audit services performed. As the firms operate under the same conditions, it becomes relevant to examine whether they respond to the environment in an equivalent way. To obtain a suitable basis for comparison, the audit process of the impairment test of goodwill was considered a suitable object of study. Those preparing the test are required to follow IAS 36, which is a standard that has been debated in previous research for its subjectivity. The criticism that has been made is that it is considered to contain assumptions which are considered difficult to verify and financial calculations which are outside the auditor's area of ​​expertise. A goodwill write-down can also be perceived as a negative signal by the stock market, which reduces the companies' incentive to carry out a write-down. The audit of the impairment test can thus become a sensitive issue for the auditing firms, which must act impartially but at the same time are concerned about continued trust from the clients. The purpose of the study is to give an account of the audit processes of the big four audit firms in the case of impairment testing in connection with goodwill. The subjectivity that the accounting standard IAS 36 entails justifies a comparison of how the firms handle subjectivity. The study further intends to explain whether there are differences in handling. The study uses institutional theory as a frame of reference and based on the theory, an analysis model has also been developed. To fulfill the purpose of the study and answer the research questions, a qualitative method has been applied with an abductive research approach. An interview guide was designed based on the results obtained from a pilot interview, where the semi-structured interview form was considered to add enough information to reach comparability. Therefore, the study was able to identify differences and similarities, but also add other aspects which increased the understanding of the institutional factors. A total of nine interviews were conducted. In the analysis, the audit process emerged as a relatively homogeneous process. One difference that emerged was the firms training strategy in valuation knowledge for auditors. The analysis model also helped to identify four new institutional factors which influence the audit process: uncertainty, professionalism, business considerations and decoupling, at the same time the model helped to exclude two factors: industry specialization and cooperation between the firms. All firms manage the complexity and subjectivity by internalizing the standards in the internal methodology, which also controls the division of labor and the audit process. The study concluded that the auditor’s insight into the valuation issues is fundamental, to benefit from the valuation specialist’s skills and reduce subjectivity. It was also identified that a decoupling exists in the handling of tax in connection with the impairment test, which has developed into an accepted practice between the firms.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur revisorer reviderar goodwillposten gällande företagsförvärvad goodwill i svenska noterade bolag och hur revisorer förhåller sig till nedskrivningsprövning enligt IFRS. Studiens syfte är även att undersöka vad revisorer anser om de tre faktorerna neutralitet, väsentlighet samt revidering som grund för framtida beslutsfattanden och hur dessa tre faktorer påverkar revideringen. Den metod som använts är en kvalitativ forskningsmetod med en kombination av en induktiv och deduktiv ansats. Den empiriska undersökningen har gjorts utifrån semistrukturerade intervjuer och dessa utfördes övervägande med auktoriserade revisorer. Det empiriska materialet har analyserats och återkopplats till tidigare forskning för att besvara studiens forskningsfrågor. Studien visar att goodwill är ett omdiskuterat ämne på grund av att posten är svår att värdera samt att det är svårt att separera övriga immateriella tillgångar från goodwill. Studien visar även att revisionsbevis är en viktig del i revisionsprocessen. Gällande nedskrivningsprövning enligt IFRS visar studien att regelverket är komplicerat och att det därmed kräver kompetens och förståelse. Med detta konstateras att tydligare regelverk och riktlinjer skulle vara fördelaktigt. Resultaten från studien visar att revisorerna anser ej att agera neutralt i sin bedömning är ett problem och att detta anses vara en förutsättning för att utöva yrket. Gällande goodwillpostens väsentlighet visar studien att postens storlek är avgörande samt att det ej finns någon fastställd modell vid bedömning av väsentlighetstal. Studien visar även att revidering av goodwillposten bidrar med kvalité och tillförlitlighet till årsredovisningarna. Reviderade årsredovisningar är därmed viktigt för investerarnas framtida beslutsfattanden. Ett förslag till vidare forskning är att utföra en liknande studie med ett större urval samt komplettera denna med företagens synvinkel av hur de arbetar med nedskrivningsprövning enligt IFRS. / The purpose of this study is to increase the understanding of how auditors should audit existing goodwill in Swedish listed companies and how the auditors relate to impairment test under IFRS. The study's purpose is also to investigate what auditors consider about the three factors - neutrality, substantial and auditing as a basis for future decision-shaping process and how these factors influence the auditing. The method used is a qualitative research method with a combination of inductive and deductive approach. The empirical investigation was made based on semi-structured interviews and these were conducted predominantly with certified public auditors. The empirical data have been compared to previous research in order to answer the research questions. The study shows that goodwill is a debated topic due to the record is difficult to value and that it is difficult to separate other intangible assets from goodwill. The study also shows that the statement of qualifications is an important part of the audit process. Applicable impairment according to IFRS study shows that the regulatory framework is complicated and that it therefore requires expertise and understanding. This shows that clearer rules and guidelines would be beneficial. The results of the study show that the auditors do not think that acting neutral in their assessment is a problem and that this is considered a prerequisite for the exercise of the profession. Existing goodwill substantial study shows that the record size is crucial, and not see any fixed model when assessing materiality speech. The study also shows that the auditing of goodwill contributes to quality and reliability to the financial statements. Audited financial statements are thus important for investors ' future decision shaping process. A suggestion to further research is to conduct a similar study with a larger sample and supplement this with enterprise point of view of how they work with impairment testing under IFRS.

Denna studie undersöker företagsspecifika ekonomiska faktorer och opportunistiska incitamentrelaterade faktorer hos företagsledare som är bestämmande för aktualisering av goodwillnedskrivning i den svenska kontexten. År 2005 implementerade International Accounting Standard Board principbaserade riktlinjer avseende redovisning av goodwill enligt IAS 36 mot tidigare systematiska avskrivningar av goodwill. Implementeringen avsåg att förbättra redovisning av goodwill genom att förse användarna av finansiella rapporter med mer värderelevant information avseende tillgångens underliggande prestation. Dock har det nya principbaserade reglementet kritiserats av forskare mot bakgrund av diskretionen som medföljer av IAS 36 vid nedskrivningsprövningar som kan ge upphov till opportunistiska incitament hos företagsledare. Undersökningen avgränsas till Nasdaq Stockholm i betraktande av att tidigare forskning visat inkonsekventa forskningsresultat avseende vilka faktorer som är bestämmande för goodwill nedskrivning samt att det föreligger få empiriska belägg och olika argument inom redovisningslitteraturen. Undersökningen utgörs av totalt 285 företag på Nasdaq Stockholm över fem undersökningsår, vilket efter täckningsfel och bortfall resulterar i 1090 företagsobservationer. Det empiriska resultatet tyder att företagsledare i den svenska kontexten under diskretionen som medföljer av IAS 36 agerar opportunistiskt för att uppnå eftertraktade resultat vid nedskrivningsprövningar, specifikt vid positionsbyte av den verkställande direktören och resultatutjämning vid abnormt höga resultat, och inte fullständigt följer företagsspecifika ekonomiska kriterier som följer av IAS 36 vid bedömning av kassagenererande enheters återvinningsvärde. Det subjektiva utrymmet vid nedskrivningsprövningar medför praktiska och teoretiska implikationer för användare av finansiella rapporter, utövare och normgivare. / This study examines factors associated to business specific characteristics and factors associated to opportunistic incentives by executives that are determining for actualization of goodwill impairment losses in the Swedish context. In 2005, the International Accounting Standard Board implemented principle-based guidelines regarding the recognition of goodwill in accordance with IAS 36 against previously systematic amortization of goodwill. The implementation was issued to improve the recognition of goodwill by providing users of financial reports with more value-relevant information regarding the asset's underlying performance. However, the new principle-based regulations have been criticized by researchers considering the discretion that follows with IAS 36 in impairment tests that may give rise to opportunistic incentives on the part of executives. The study is limited to Nasdaq Stockholm, owing to previous research showing inconsistent results regarding the factors that determine goodwill impairment losses and that there are few empirical evidence and different arguments in the accounting literature. The survey consists of a total of 285 companies on Nasdaq Stockholm over five examination years, which after coverage errors and omissions results in 1090 observations. The empirical result indicates that executives in Sweden under the discretion that are incorporated with IAS 36 act opportunistically to achieve coveted results in impairment tests, specifically in the change of position of the CEO and in managing of earnings by equalizing results in periods of abnormally high results, and do not fully follow business specific financials criteria that follows from IAS 36 when assessing the recoverable amount of cash generating units. The subjective scope of impairment tests entails practical and theoretical implications for users of financial reports, practitioners and normsetters.

Från år 2009 till år 2021 har den totala mängden goodwill för alla svenska börsnoterade bolag ökat från 490,4 miljarder kronor till 1 166,9 miljarder kronor, medan nedskrivningarna legat på en konstant låg nivå. Enligt regelverket IAS 36 är inflation, räntor och marknadsutsikter betydande faktorer som ska tas i beaktande vid värderingen av goodwill. Med hänsyn till det förändrade makroekonomiska läget som varit under år 2022, ämnar uppsatsen att undersöka om nedskrivningar av goodwill år 2022 skiljer sig från åren 2009–2021, samt vad som kan förklara de nedskrivningar som gjordes år 2022. För att besvara syftet användes en deskriptiv analysmetod för att samla in och analysera data för perioden 2009–2022, och för att kunna förklara nedskrivningarna som gjordes år 2022 genomfördes en fallstudie. Genom att sammanföra resultaten från de två analyserna kunde uppsatsens syfte besvaras med hjälp av tidigare forskning och teoretiska perspektiv. Populationen för den deskriptiva analysen gällande skillnader i nedskrivningar är svenska börsnoterade aktiebolag på Nasdaq OMX Stockholm Main Market som redovisar goodwill. Populationen för fallstudien är svenska börsnoterade aktiebolag på Nasdaq OMX Stockholm Main Market som genomfört en nedskrivning av goodwill år 2022. Uppsatsens resultat visar att ett företag har gjort en rekordstor nedskrivning år 2022 som är större än något annat års totala nedskrivning. Exkluderas detta företag finns det ingen större skillnad i nedskrivningarna år 2022 jämfört med åren 2009-2021. Företagen motiverar att deras nedskrivningar år 2022 huvudsakligen beror på förändringar i både den makroekonomiska miljön och i deras marknadsförutsättningar. Även om dessa förklaringar överensstämmer med regelverket, tyder resultaten på att företagen använt olika redovisningsval för att uppnå önskade resultat, vilket bekräftar det som tidigare forskning kommit fram till. Detta indikerar att företag fortsatt kan använda subjektiva bedömningar för att uppnå önskade resultat, trots betydande makroekonomiska förändringar år 2022. / From 2009 to 2021, the total amount of goodwill for all Swedish listed companies has increased from SEK 490.4 billion to SEK 1,166.9 billion, while impairments have remained consistently low. According to the IAS 36 framework, inflation, interest rates, and market outlook are significant factors to consider when valuing goodwill. Considering the changed macroeconomic conditions experienced in 2022, this paper aims to investigate whether impairments of goodwill in 2022 differ from the years 2009-2021, as well as identify the reasons behind the impairments made in 2022. To address the research purpose, a descriptive analysis method was used to gather and analyze data for the period of 2009-2022. Additionally, a case study was conducted to explain the impairments observed in 2022. By combining the results from both analyses, the research objective was accomplished through the utilization of previous research and theoretical perspectives. The population for the descriptive analysis regarding differences in impairments consists of Swedish listed companies on the Nasdaq OMX Stockholm Main Market that reported goodwill. The population for the case study comprises Swedish listed companies on the Nasdaq OMX Stockholm Main Market that have performed impairments of goodwill in 2022. The results of the essay reveal that one company has made a record-breaking impairment in 2022, surpassing the total impairments of any other year. However, when excluding this particular company, there is no significant difference in impairments observed in 2022 compared to the years 2009-2021. The companies justify their impairments in 2022 primarily based on changes in both the macroeconomic environment and their market conditions. Although these explanations align with the regulatory framework, the results indicates that the companies have used different accounting choices to achieve desired outcomes, which confirms findings from previous research. This indicates that companies are able to use subjective assessments to achieve desired results, despite the significant macroeconomic changes in 2022.