Bakgrund: När ett barn vårdas på en neonatalavdelning påverkas hela familjen och syskon riskerar att känna sig åsidosatta. Barnsjuksköterskor ska arbeta familjecentrerat vilket innebär att varje familjemedlems behov beaktas. Syskon har rätt att få vara delaktiga under vårdtiden och få anpassat stöd utifrån ålder och individuella förutsättningar. Barnsjuksköterskor är ofta omedvetna om vikten av att stödja syskon och det saknas studier inom området. Syfte: Syftet var att beskriva barnsjuksköterskors erfarenheter av att stödja syskon till barn som vårdas på en neonatalavdelning.  Metod: Studien var av kvalitativ design med induktiv ansats. Ett ändamålsenligt urval genomfördes som resulterade i 13 specialistutbildade och grundutbildade sjuksköterskor från åtta olika sjukhus som arbetat på en neonatalavdelning minst ett år. Semistrukturerade intervjuer genomfördes digitalt och analyserades enligt Elo och Kyngäs (2008) innehållsanalys.   Resultat: Innehållsanalysen resulterade i två generiska kategorier: Främja syskons delaktighet och samverka i team. Barnsjuksköterskor gav stöd till syskon genom att skapa en relation med dem, bemöta deras behov samt involvera dem i omvårdnaden av det sjuka barnet. Vidare var det av vikt att ha en anpassad miljö samt samarbeta med andra professioner, kollegor och familjen för att kunna stödja syskon på ett bra sätt. Slutsats: Barnsjuksköterskor har en viktig roll i att stödja syskon för att de ska känna sig delaktiga och inte bli åsidosatta. Att tillämpa en familjecentrerad omvårdnad är betydelsefullt för att stödja syskon. / Background: When a child is cared for at a neonatal unit the whole family gets affected, siblings are at risk of feeling neglected. Pediatric nurses should establish family-centered care where family members are taken into consideration. Siblings have the right to be involved and supported based on age and needs. Pediatric nurses are many times unaware about the importance of supporting siblings and there is also a lack of studies within this area. Aim: The aim was to describe the pediatric nurses’ experiences to support siblings of children that are cared for at a neonatal care unit.  Method: The study has a qualitative design with an inductive approach. An expedient selection was established which resulted in thirteen with specialist nurses and general nurses from eight different hospitals. All informants had at least one year of experience in working at a neonatal unit. Semi-structured interviews were preformed digitally and analyzed according to Elo and Kyngäs content analysis.  Result: The content analysis resulted in two generic categories: Promote siblings’ involvement and cooperate in teams. Pediatric nurses supported siblings through establishing a relationship with them, meeting individual needs and involvement in the care of the sick child. Environment and pediatric nurses’ collaboration with professions as colleagues and family members was also essential in supporting siblings.  Conclusion: Pediatric nurses are important in supporting siblings through making them feel included and not neglected. Family-centered care is also meaningful when giving support.

15 miljoner barn föds för tidigt i hela världen, i Sverige handlar det om ungefär 6000 barn per år. Att få barn för tidigt påverkar föräldrar och väcker olika känslor hos dem. Föräldrarna behöver kunna hantera oro och ångest kring barnets hälsotillstånd för att kunna ta emot den nya medlemmen i familjen. Föräldrarna bör kunna vara med i barnets omvårdnad. Sjuksköterskor ska eftersträva att jobba familjecentrerat och ge möjlighetför föräldrar att utveckla sitt föräldraskap. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa föräldrars upplevelser av att få ett tidigt fött barn som vårdas på en neonatalvårdsavdelning. Studien inkluderar nio artiklar med kvalitativ ansats. Dataanalysen utmynnade till fyra huvudteman med nio tillhörande subteman. Resultatet visar att föräldrar kan känna både chock, rädsla och ledsenhet men även hopp och glädje vid födseln av det prematura barnet. Dessutom visar resultatet att föräldrar uppleverolika hinder mot anknytning. Resultatet beskriver föräldrars behov av stöd från medförälder, omvårdnadspersonal, andra släktningar. Det framkom även att föräldrar som är troende hade lättare att förhålla sig till situationen. Även föräldrars tankar och känslor inför hemgång varierade beroende på information och handledning de fick från sjuksköterskor innan utskrivning. I diskussionen problematiseras huvudfynd frånresultaten som är relevanta för sjuksköterskans roll och hur god vård kan ges. Delaktighet, kommunikation och tydlig information är av stor betydelse för att kunna öka föräldrars välbefinnande. / 15 million infants in the whole world, about 6000 i Sweden, are born prematurely every year. Having an infant earlier than expected affects parents and awakens different feelings. For the parents to welcome the new member of the family, they must be able to handle their worries and fears about the infant’s health status. Parents must be able to be part of their child´s care. Nurses should strive to work having the whole family in focus and give the parents opportunity to develop their parenthood. The goal of this literature review is to illuminate parents´ lived experience of having a premature infant in the neonatal care unit. Nine articles with qualitative design are included in this literature review. The data analysis resulted into four main themes and nine subthemes. The result shows the parents´ lived experience of shock, fear, and sadness as well as hope and gladness with the birth of the premature child. Furthermore, the result shows the different hinder to parent-child connection. The result describes parents´ experience of support from different sources – co-parent, health care workers, other relatives, and friends. It also shows that parents who are religious found it easier to hold on during that time. Parents´ thoughts and feelings also varied depending on the information and guidance they got from the nurses. Main findings that are relevant for nurses´ roll and how good healthcare can be given are further described in the discussion. Parent involvement, communication and accurate information are important in promoting parents´ wellbeing.

Bakgrund: Det finns relativt lite forskning hur sjuksköterskor upplever mötet med fullgångna barn och deras föräldrar på neonatalavdelning. Av de barn som föds vårdas 10% på neonatalavdelning och två tredjedelar av dessa är fullgångna barn. Inom neonatalvård är målet att arbeta familjecentrerat vilket innebär att involvera familjen i vården av barnet. För att lyckas med detta på ett bra sätt krävs en god relation mellan sjuksköterskan och familjen. Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att möta föräldrar till fullgångna barn på neonatalavdelning. Metod: En intervjustudie som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre teman framkom från analysen där ett tema var att finnas nära,med tre subteman: vikten av god relation där sjuksköterskorna berättade om svårigheter i bemötandet på grund av ovisshet och okunskap hos föräldrarna samt vikten av att finnas nära för att skapa en god relation. Att förmedla trygghet fick sjuksköterskorna göra genom att stötta föräldrarna i omvårdnaden av sitt barn där de inledningsvis fick ge föräldrarna mycket tid. Att ge handledning på olika sätt via nätet eller under en omvårdnadssituation och att hela tiden hålla föräldrarna uppdaterade. Ett annat tema som framkom var att arbeta med familjen i fokus med två subteman: att invänta föräldrarna där sjuksköterskorna arbetar utifrån familjecentrerad vård där föräldrarna involverades tidigt i vården men att det också fanns hinder för familjecentrerad vård. Att stödja anknytningen genom att se till att föräldrarna fick vara nära barnet samt uppmuntra dem att vara med sitt barn. Hinder för anknytningen kunde vara syskon hemma eller frånvaro av föräldrar på grund av andra orsaker. Temat sjuksköterskans arbetsmiljö som framkom av analysen innehöll två subteman: givande arbete där sjuksköterskor tyckte att det var givande att ta hand om fullgånget barn och dess föräldrar och att få följa barnets utveckling tillsammans med föräldrarna. Subtemat utmaningar i arbetet kunde yttra sig i tidsbrist där ett bra samarbete med kollegor blev en viktig komponent. Även erfarenhet och utbildning var av stor vikt. Slutsats: Att arbeta som sjuksköterska på en neonatalavdelning kan vara utmanande, en utmaning som framträtt i studien är att möta föräldrar till fullgångna barn på ett gott sätt. Föräldrarna kräver naturligt uppmärksamhet, ofta baserat på ovisshet och okunskap när det gäller neonatalvård. Sjuksköterskorna upplever det som tidskrävande men också givande att stötta dessa föräldrar i den viktiga anknytningen till barnet. De intervjuade sjuksköterskorna påtalar föräldrars behov av sjuksköterskornas närvaro och vikten av god information om barnets utveckling. I resultatet framkom att sjuksköterskorna ibland kände tidspress och att det finns behov av utbildning för att kunna möta och stötta föräldrarna till det fullgångna barnet. / Background: Research into nurses’ experiense in meeting full-term babies and their parents in the neonatal ward is scarce. 10% out of all newborn babies are cared for in the neonatal ward and out of these, two-thirds are full-term babies. The neonatal ward has a goal to adopt familycentered care for the baby which means involvement of the parents in the care. This means that it is essential for a good relationship between the nurse and the family. Aim: This study aims to highlight the nurses’ experiences in meeting the parents of the full-term babies in the neonatal ward. Method: The method chosen in this study is an interview study that has been analyzed using qualitative content analysis. Results: Three themes emerged from the analysis where one theme was to be close with three sub-themes: the importance of a good relationship where the nurses articulated difficulties in the meeting with the parents originating from uncertainty and ignorance as well as the emotional response from the parents to the full-term babies. Conveying safety was managed by the nurses by supporting the parents in their care for their child, which meant that the nurses had to provide plenty of time to the parents in the beginning. To provide guidance in different ways through the internet or in person and to always keep the parents informed of the development of the baby. Another theme that surfaced was work with the family in focus on two sub-themes: To wait for the parents where the nurse works from a familycentered care perspective and involves the parents at an early stage. to support the connectionby assuring that the parents get to be near their child as well as encouraging them to be close. Obstacles to connecting with the child in care can be competition from siblings at home or other reasons that prevent the parents from being present. The theme the nurse's work environmentthat emerged from the analysis contained two sub-themes: rewarding work where the nurses appreciated the care taking of the full-term babies and their parents and following the development together with the parents. Challenges in work from lack of time were aided by good teamwork which became an essential factor. Also, experience and education were of great importance. Conclusion: To work as a nurse in the neonatal ward presented challenges with respect to meeting parents to full-term babies. The parents required attention due to experienced uncertainty and lack of knoweldge on neonatal care. The nurses experienced this as time consuming but also as rewarding with regards to supporting parents in their connection to the cared for child. The nurses interviewed mentioned the need from the parents that the nurses were present and informed the parents in best possible way. From the results it was also evident that the nurses sometimes experience lack of time and that they felt a need for education to meet and support the parents to the full-term babies.

Los cuidados esenciales a los neonatos son primordiales; porque disminuyen las incidencias de complicaciones, ayuda al buen desarrollo y previene la muerte perinatal; los padres son los principales cuidadores quienes realizan una serie de intervenciones para brindar dichos cuidados. Por consecuencia el presente trabajo, tuvo por objetivo, determinar el nivel de conocimiento sobre cuidados esenciales del neonato a término que tienen las madres, atendidas en los consultorios de enfermería de los establecimientos de salud de la Microred de Lambayeque. Fue un estudio cuantitativo, descriptivo, transversal. La muestra estuvo conformada por 82 madres que cumplieron los siguientes criterios de inclusión: mayores de edad, que se encuentren inscritas en el padrón nominal de la Microred, que tengan de un hijo a más; fueron elegidas a través del muestreo por conveniencia. Para la recolección de datos se utilizó un cuestionario validado con el coeficiente de V de Aiken (0.951) y con confiabilidad KR20 (0.80). Los resultados demuestran que 67.07 % de madres tuvieron nivel de conocimientos global regular; el conocimiento regular se mostró en 78.05% en lactancia materna, 63.41% en cuidados de la salud, 48.75% en confort y 46.56% en seguridad y protección. además, 51.22% tuvo conocimiento bueno en afectividad y malo en 50% en la dimensión descanso. Se concluye que existe brechas de información que necesitan intervenciones urgentes. El personal de salud debe realizar educación e información en la etapa prenatal y postnatal para mejorar la comprensión de la madre acerca de la importancia del cuidado neonatal en el hogar. / Essential care for newborns is essential; because they reduce the incidence of complications, help proper development and prevent perinatal death; Parents are the main caregivers who carry out a series of interventions to provide said care. Consequently, the objective of this work was to determine the level of knowledge about essential care of the full-term newborn that the mothers have, cared for in the nursing offices of the health establishments of the Lambayeque Micronetwork. It was a quantitative, descriptive, cross-sectional study. The sample was made up of 82 mothers who met the following inclusion criteria: of legal age, who are registered in the Microred nominal registry, who have one or more children; They were chosen through convenience sampling. For data collection, a validated questionnaire was used with Aiken's V coefficient (0.951) and KR20 reliability (0.80). The results show that 67.07% of mothers had a regular global level of knowledge; Regular knowledge was shown in 78.05% in breastfeeding, 63.41% in health care, 48.75% in comfort and 46.56% in safety and protection. Furthermore, 51.22% had good knowledge in affectivity and 50% had bad knowledge in the rest dimension. It is concluded that there are information gaps that require urgent interventions. Health personnel should conduct education and information in the prenatal and postnatal stages to improve the mother's understanding of the importance of neonatal care at home.

I Sverige finns 36 neonatalavdelningar, där vårdas spädbarn som kräver högspecialiserad vård. Sjuksköterskor som arbetar inom neonatalvården behöver därför ha adekvat utbildning och vara kunniga inom sitt område. I nuläget bedriver inte alla neonatalavdelningar familjecentrerad enkelrumsvård. Familjecentrerad enkelrumsvård innebär att föräldrarna tar hand om sitt barn under hela dygnet med stöd av sjuksköterskor. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av familjecentrerad enkelrumsvård på en neonatalavdelning. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju sjukskörskor och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Ur resultatet kom tre kategorier att växa fram; sjuksköterskan och familjecentrerad enkelrumsvård, föräldrarna och familjecentrerad enkelrumsvård samt barnet och familjecentrerad enkelrumsvård. I resultatet beskriver sjuksköterskor att familjecentrerad enkelrumsvård är att föredra, både för sjuksköterskor och familjer. Erfarenhet visar på att sjuksköterskors roll förändrats, från att vara den som står barnet närmast och utför omvårdnaden till att lämna över ansvaret till föräldrarna och istället inta en undervisande roll, vilket tillåter föräldrarna att växa i sina roller och stärker anknytningen till barnet. Kommunikationen mellan sjuksköterskor och familjer är en viktig del för att vårdformen ska lyckas och behöver därför belysas, samt lyftas upp i kommande specialistsjuksköterskeutbildningar mot barn och ungdom. Dessutom behövs det på neonatalavdelningar diskuteras och struktureras upp hur kommunikationen på arbetsplatsen bör fungera. / There are 36 neonatal wards in Sweden, which demands a highly specialized healthcare. Therefore, neonatal nurses need to have adequate education and have good knowledge within their field. Not every ward in Sweden conducts family centered single-room care. This care-model means that parents take care of their child throughout the day with the support from nurses. The aim of this study was to highlight nurses’ experience of family-centered single-room care in a neonatal ward. Semi-structured interviews were conducted and were analyzed using qualitative content analysis. From the result three categories emerged; nurses and family-centered single-rooms care, parents and family-centered single rooms care and children and family-centered single room. The result showed that family-centered single-room care is preferred from both nurses and families. Experience shows that nurses’ role has changed from being the one closest to the child and performs nursing care, to leave that responsibility to the parents and instead assume a teaching role. This allows parents to grow in their roles and strengthens the connection with the child. Communication between nurses and families is important for this form of care to succeed, and therefore needs to be highlighted in future educations. Neonatal wards need to discussed communication and structured up how it should be carried out on the workplace.

The purpose of the research was to determine the underlying contributory factors in an obstetric unit at the district hospital in Mpumalanga province, South Africa, regarding neonatal deaths and to propose strategies for midwifery practice. Quantitative, nonexperimental, descriptive, exploratory and retrospective (ex-post facto) design was used to explore and describe the factors contributing to neonatal deaths. Data collection was done using an audit tool. The conclusions drawn from this study supported the assumptions that there are factors related to antenatal, intrapartum, postnatal and neonatal care that contribute to neonatal deaths, thus emphasizing the urgency of improving the care of pregnant mothers and their babies through effective implementation of programmes and protocols / Health Studies / M.A. (Health Studies)

The purpose of the research was to determine the underlying contributory factors in an obstetric unit at the district hospital in Mpumalanga province, South Africa, regarding neonatal deaths and to propose strategies for midwifery practice. Quantitative, nonexperimental, descriptive, exploratory and retrospective (ex-post facto) design was used to explore and describe the factors contributing to neonatal deaths. Data collection was done using an audit tool. The conclusions drawn from this study supported the assumptions that there are factors related to antenatal, intrapartum, postnatal and neonatal care that contribute to neonatal deaths, thus emphasizing the urgency of improving the care of pregnant mothers and their babies through effective implementation of programmes and protocols / Health Studies / M.A. (Health Studies)

Införandet av informationsteknologi inom hälso- och sjukvården har blivit en stor del av den svenska hälso- och sjukvården. Processer kan effektiviseras, vårdkvalitén kan öka och det bidrar till en tydligare översikt för personalen. Däremot är införandet av en applikation eller ett system en tidskrävande och komplex process som måste genomgå flera olika instanser innan det kan införas. Det gäller såväl stora heltäckande system som småskaliga avdelningsspecifika programvaror.  Studien undersöker vad som kännetecknar införandet av en applikation för neonatalavdelningen på Norra Älvsborgs Länssjukhus (NÄL). Med hjälp av utvärderingsmodellen Technology Acceptance Model (TAM) utvärderas hur personalen upplever användandet av en sådan applikation för att stödja deras resursplaneringsprocess. Studien visar att det är en tidskrävande process att införa även en liten applikation och det kan vara svårt att motivera för ledningen att allokera resurser för något som enbart stödjer en avdelning. Studien visar även att med en vilja att förändra en arbetsprocess och med en positiv inställning till digitalisering kan en småskalig applikation upplevas som ett stöd för en arbetsprocess. / The adoption of information technology in health care has become a major part of the Swedish health care sector. It has been shown that processes can be streamlined, the quality of care can increase and it helps to provide a clearer overview for the staff. On the other hand, the adoption of a software or system is a time-consuming and complex process that must go through several different instances before it can be implemented. It applies to both large-scale systems and small-scale department-specific software. The study examines what characterizes the introduction of a small-scale software for the neonatal department at Norra Älvsborg Länssjukhus (NÄL). The evaluation model Technology Acceptance Model (TAM) evaluates how the staff experience the use of such software to support their resource planning process. The study shows that it is a timeconsuming process to introduce even a small software and it can be hard to motivate management to allocate resources for something that only supports a single department. The study also shows that with a willingness to change a work process and with a positive attitude towards digitization, a small-scale software can be perceived as a support for a work process.

Bakgrund: Barnet som föds prematurt genomgår en stor omställning från livet i magen till livet utanför, och behöver anpassad omvårdnad.  Det prematura barnets familj hamnar i en omvälvande situation som kan kännas ovan och skrämmande. Vårdpersonalens bemötande av familjen är avgörande för familjens delaktighet, vilket ställer krav på personalens kompetens. Samskapande omvårdnad handlar om samspel mellan personal och förälder för att ge barnet så bra vård som möjligt. Syfte: Studiens syfte är att beskriva barnsjuksköterskans erfarenheter av att göra föräldrarna delaktiga i vården av sitt prematurfödda barn. Metod: Kvalitativ design användes och data samlades in genom fokusgruppsintervjuer med barnsjuksköterskor på neonatalavdelningar. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet beskrivs kommunikationens betydelse för föräldrarollen genom vikten av stöd och anpassad information till den enskilda familjen. Föräldrarna behöver information, stöd och vägledning för känna sig trygga och delaktiga. Vidare beskrivs den psykosociala och fysiska miljöns betydelse för föräldrarollen och hur även miljön påverkar föräldranärvaron. Slutsats: Familjecentrerad och samskapande omvårdnad uppnås med fördel genom att familjen får en patientansvarig sjuksköterska (PAS), där en förtroendefull relation bidrar till att kommunikationen och informationsflödet fungerar optimalt. Strategier och modeller behövs för att lättare kunna applicera kunskapen om PAS-relationen i verksamheterna. / Background: Premature babies undergoes a major adjustment from the womb into life at the neonatal ward with special care. The family ends up in a new and frightening situation. Nurse´s treatment of the family is crucial for parental participation, which demands competent nurses. Co-productive care is about a parent-nurse partnership to provide the best possible care for the baby. Aim: The aim of the study is to describe the pediatric nurses experiences of making the parents involved in caring for their premature baby. Method: A qualitative design was used, data was gathered through focus group interviews with pediatric nurses at neonatal wards, and analyzed with qualitative content analysis. Result: The result describes the importance of communication for the parental role through support to the individual family and personalized information. Parents need information, support and guidance to become confident participants in their baby's care. The result also describes how the psychosocial and physical environment affects the parental role and parental participation. Conclusion: Family centered and co-productive care can be reached by providing an accountable nurse where a trustful relationship with the family contributes to good communication. Strategies and models are needed to apply the knowledge of the family-nurse relationship in the neonatal care.

Volym- och sprutpumpar används inom neonatalvården tillsammans med en specialanpassad kateter. De prematurfödda barnen är mycket känsliga för feldoseringar men det finns minimalt med dokumenterade projekt som undersöker hur väl den distribuerade dosen stämmer överens med den angivna på infusionspumpen. Målet med denna studie var att kontrollera om det fettbaserade läkemedlet Clinoleic flyter tillbaka i det gemensamma blocket, avgöra tiden det tar för läkemedel att flyta fram samt mäta mängden av läkemedel som kommer till mynningen av katetern. Antalet pumpar begränsades till startuppsättningen inom intensivvården på neonatalavdelningen, vilket är fyra pumpar. Mängden av läkemedlet för fem olika flöden undersöktes endast för läkemedlet Peyona med koffeinbas. Projektet genomfördes på Karolinska Universitetssjukhuset och i samarbete med Nya Karolinska Solna förbättrades förståelse för uppsättningens användning. Samtliga sjuksköterskor och ingenjörer vi kom i kontakt med på sjukhusen ansåg att fler studier behöver göras inom distribution av läkemedlen. Tydliga kopplingar kan ses mellan resultat som presenteras i arbetet och misstankar och förväntningar efter samtal med de som jobbar med pumpar. Möjliga framtida experiment som kan ge tydligare riktlinjer inom neonatalvården diskuteras. Det är några anmärkningsvärda resultat som redovisas i studien. De är att Clinoleic flyter bakåt i blocket och att fylla backventilen tar mellan 16 och 25 minuter för de undersökta flödena. Dessutom framgår det att distributionen av Peyona avviker minst för de högre flödena. / Volume and syringe pumps are used in neonatal care together with a customized catheter. The premature born children are extremely sensitive to incorrect dosage, but there are only a short number of documented projects that investigate how well the distributed dose corresponds to that indicated on the infusion pump. The aim of this study was to check whether the fat-based drug Clinoleic flows back into the common block, determine the time it takes for drug to flow and measure the amount of drug that comes to the orifice of the catheter. The number of pumps and drugs was limited to the initial set that is used in intensive care in the neonatal department. The setup consists of four pumps and the drugs Peyona, Clinoleic, Glucos and Sodium Chloride solution. The amount of medicine distributed for five different flows was investigated only for the caffeine-based drug Peyona. The project was implemented at Karolinska Universitetssjukhuset and with help of Nya Karolinska Solna the understanding for the used setup was improved. All nurses and engineers we came into contact with at the hospitals felt that more studies should be done in the subject of the distribution of the drugs. Obvious connections are seen between results that are presented and suspicions and expectations after consultation with those who work with pumps daily. Possible future experiments that provide clearer guidelines for neonatal care are discussed. There are some notable results reported in the study. They are that Clinoleic is flowing back into the block and filling the check valve takes between 16 and 25 minutes for the investigated flows. for the investigated flows and that that the smallest distribution deviation of Peyona is observed in higher flows.