Ätstörningen anorexia nervosa är ett samhällsproblem som har sin historia långt bak i tiden. Trots det finns det inte särskilt mycket forskning om de som har sjukdomen eller om de som arbetar med det. Syftet med denna kandidatuppsats var därmed att belysa de professionellas kunskaper och erfarenheter i arbetet med ungdomar (13–16 år) som har diagnostiserats med anorexia nervosa. Vilka behandlingar erbjuds det för dessa ungdomar och vilka är de betydelsefulla faktorerna för ett tillfrisknande? Med hjälp av undersökningens resultat insåg vi vilken betydelsefull roll den professionella kan ha i en sådan komplex situation som patienten befinner sig. Det gav oss även en inblick i hur det socialpedagogiska förhållningssättet kan tillämpas i ett sådant arbete. Resultatet visar att familjebaserad terapi (FBT) är den behandling som används mest för ungdomar med anorexia nervosa, vilket stämmer överens med tidigare forskning. Det visar även att arbetet bygger på relationer, där den professionella behöver ta hänsyn till många olika faktorer som berör patienten samt att det kan vara svårt att räcka till för dem som behöver mer omfattande vård. Undersökningen utgår ifrån en kvalitativ metod, med semistrukturerade intervjuer, samt utifrån Aaron Antonovskys teori om Känsla av sammanhang (KASAM). / The eating disorder anorexia nervosa is a societal problem that has a long history. Despite this, there is not much research on those who have the disease or on those who work with it. The aim of this bachelor’s thesis was thus to illustrate the professionals’ knowledge and experience in the work with adolescences (13-16 years old) who have been diagnosed with anorexia nervosa. What treatment is offered to young people and what are the important factors for recovery? The results of the survey made us realize what significant role the professional can play in such complex situation as a patient. It also gave us an insight into how the social pedagogical approach can be applied in such work. The results show that family-based therapy (FBT) is the most commonly treatment, used for adolescents with anorexia nervosa, which is consistent with previous research. It also shows that the work is based on relationships, where the professional needs to make allowances for many different factors that affect the patient and that it can be difficult to suffice for those who need more comprehensive care. The survey is based on a qualitative method, with semi-structured interviews, and based on Aaron Antonovsky’s theory Sence of coherence (SOC).

Anorexia Nervosa (AN) är en sjukdom då den drabbade svälter sig själv. Oftast är den drabbade en flicka i tonåren, men även pojkar och vuxna kvinnor och män kan drabbas. Prevalensen beräknas vara cirka en procent i västvärlden. Tidigare har forskningen fokuserat på den sociala sidan av saken, skönhetsideal och smalhets. Men på senare tid har forskarna börjat intressera sig mer för den kroppsliga sidan av saken, till exempel arv och olika kroppsliga substanser. Den här litteraturstudien fokuserar på dopamin, ghrelin och östrogen och vilken betydelse de tros ha för AN. Sex artiklar, funna i databaserna PubMed, SwePub och OneSearch, har granskats. Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på ifall dopamin, ghrelin och östrogen har någon betydelse för sjukdomen AN. Frågeställningarna var  ”har anorektiker högre eller lägre dopaminhalt än friska?”, ”syns skillnader i ghrelinhalt och ghrelinrespons även hos individer som återhämtat sig från AN?” och ”kan östrogen vara orsaken till att AN är vanligare hos kvinnor?”. AN är en komplex sjukdom och frågorna har visat sig vara svåra att besvara. Efter att artiklar och bakgrundsinformation analyserats har slutsatsen blivit att olika forskare kommit till olika resultat, vilket betyder att mer forskning behövs för att få fram tydliga svar på frågeställningarna. Dopamin, ghrelin och östrogen är dock alla substanser som är intressanta att forska vidare på då det gäller AN.

In dieser Arbeit wurde die Herzratenvariabilität (HRV), das Interbeat-Intervall (IBI) sowie die Beziehung zwischen HRV und IBI bei gesunden Probanden, bradykarden Patienten mit einer Mutation im hyperpolarization-activated cyclic nucleotide-gated channel 4-(HCN4) Gen sowie Patienten mit einer Anorexie nervosa (AN) untersucht. Die Haupthypothese lautete, dass die bei Patienten mit AN oft zu beobachtenden Bradykardien durch neurale Mechanismen verursacht werden. Daher wurde angenommen, dass ein Sättigungseffekt der HRV/IBI Beziehung infolge einer anhaltenden parasympathischen Kontrolle des Sinusknotenareals lediglich bei Patienten mit einer AN nachzuweisen ist. In dieser Arbeit konnte ein Sättigungseffekt der HRV/IBI-Beziehung bei Patienten mit einer Anorexia nervosa sowie bei zwei von vier Patienten mit einer HCN4-Mutation nachgewiesen werden. Bei Kontrollen konnten hingegen kaum Zeichen eines Sättigungseffekts der HRV/IBI Beziehung nachgewiesen werden. Es wurde daher geschlussfolgert, dass ein Sättigungseffekt der HRV/IBI Beziehung keine parasympathisch-vermittelte Bradykardie beweist. Es zeigt sich vielmehr, dass die Regulation des HCN4-Gens für die Bradykardie und den festgestellten HRV-Sättigungseffekt bei Patienten mit einer AN verantwortlich sein könnte. / We examined heart rate variability (HRV), interbeat interval (IBI), and the HRV/IBI interrelationship in three groups of patients: healthy subjects, carriers of bradycardic hyperpolarization-activated cyclic nucleotide-gated channel 4 (HCN4) mutations, and patients with anorexia nervosa (AN) to investigate if neural mechanisms control bradycardia in patients with AN. We speculated that HRV/IBI saturation due to parasympathetic control of the sinus node is detectable in patients with AN. The relationship between IBI and HRV showed saturation in patients with AN, while HRV saturation was present in two of four HCN4 mutation carriers. HRV saturation was not observed in control subjects. We conclude that HRV saturation does not prove that bradycardia is modulated by the parasympathetic nervous system. Rather, HCN4 downregulation may be responsible for bradycardia and HRV saturation in patients with AN.

Ätstörningar är en sjukdomsgrupp som blir allt vanligare i samhället. En av orsakerna till att sjukdomen ökar är det orealistiska idealet som presenters i media. Mediatrycket blir även mer påtagligt och lättåtkomligt. Idealet medför en ökad missnöjdhet med den egna kroppen och med utseendet som bidrar till ett driv för förändring. Syftet med denna studie är att undersöka om män påverkats av media i samma utsträckning som kvinnor i insjuknandet av en ätstörning. Samt om könet spelar en central roll för vem som drabbas. Av de som drabbas av en ätstörning och söker vård utgörs enbart 10% av män. Kan idealet ha en påverkan till att färre män drabbas? Eller medför de olika föreställningarna kring könen och sjukdomen att män inte inser att se är sjuka, vågar de inte söka hjälp eftersom det anses vara en kvinnosjukdom? Resultatet tyder på att sjukdomen är komplex till sin natur, där inte enbart en mediafaktorn bidrar till att en person drabbas. / Eating disorders are a disease group that is becoming more common in society. One of the reasons that the disease is increasing is the unrealistic ideal that is presented in media. The media-pressure is substantial and accessible. The beauty ideal involve a dissatisfaction of a persons own body and his or hers appearance that will contribute to the drive of change. The purpose of this study is to investigate if men, as well as women, are influenced by the media-factor in the sicken of an eating disorder. Also if the sex matters and plays a certain role for those who suffer. Only 10 percent of those who are suffering from an eating disorder and that seeks help are men. Can the ideal have an direct affect that less men suffer from this disease? Or can the different expectations of the sexes and of the disease implicate that men don´t realize that they are sick, or that they feel shameful to seek help because eating disorders are known to be a women’s disease? The results implicate that eating disorders is a complex disease and that the media-factor alone does not contribute to sicken or the cause of sickness.

Bakgrund: Anorexia Nervosa är en sjukdom som innebär att patienten har en onormalt låg kroppsvikt och en extrem rädsla för att gå upp i vikt. Sjukdomen påverkar stora delar av kroppen och medför ofta olika komplikationer som i värsta fall leder till döden. Sjuksköterskans omvårdnad är till för att lindra lidande och främja hälsa. Då sjukdomsbilden ofta är komplex hos patienter med Anorexia Nervosa är omvårdnadsbehovet många gånger stort.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patientens erfarenhet av att vårdas till följd av Anorexia Nervosa. Metod: En litteraturstudie med integrerad analys och induktiv ansats baserad på sju kvalitativa artiklar och de kvalitativa delarna av en studie med mixad metod användes för att besvara syftet. Artiklarna är inhämtade från databaserna Cinahl och Psycinfo.  Resultat: Analysen grundade ett resultat bestående av tre huvudkategorier samt sex underkategorier. Huvudkategorierna var: erfarenhet av vårdmötet, vikten av delaktighet och autonomi samt vikten av stöd. Huvudkategorierna innefattade fem underkategorier, dessa var: vårdpersonalens förståelse och kunskap, individanpassad vård, kontinuitet i vården, betydelsen av en god relation samt vägledning & struktur.  Slutsats: Patienterna erfor många gånger att vården de fick var bristande. Den bristande vården berodde ofta på kunskapsbrist hos vårdpersonal. Det var viktigt att bli behandlad med respekt, empati och känsla av förståelse. Individanpassad vård var positivt för tillfrisknandet.

Background: Eating disorders are defined as serious psychiatric conditions that in many cases have psychological and physical consequences. In Sweden 190 000 people between the age of 15 and 60 estimated to suffer from an eating disorder. Anorexia nervosa is one of the most serious psychiatric disorders and the mortality rate for these patients is higher than any other mental illness. The care of eating disorders is often experienced as complicated by both healthcare professionals and patients. The nurse has a profession which requires care with a focus on each patient as unique. It’s important that the nurse sees the person behind the eating disorder. Purpose: The purpose of this study was to synthesize experiences of care and support within clinics specialized in eating disorders among patients with anorexia nervosa. Method: For this work, a qualitative literature study has been used as a study design. A qualitative content analysis was applied. Results: Four categories were identified with fifteen associated subcategories. The categories were individualized care, the importance of good communication, the importance of the environment and extended treatment. Conclusion: A personcentered and individual care and treatment proved to be of greatest importance for patients to recover. That the patients were allowed to feel involved, where they were seen as a person not their ilness and had a good collaboration with healthcare staff was decisive.

Bakgrund: Anorexia Nervosa är en psykisk sjukdom som innebär en förvrängd kroppssyn,där patienten upplever sig överviktig trots undervikt. Kvinnor insjuknar oftare än män.Prevalensen för AN i Sverige är 1–2 procent av den svenska befolkningen. Bantning är alltidförsta steget in i AN.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelse av tillfrisknande frånanorexia nervosa.Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning. För att sammanställa resultatet ilitteraturstudien har en integrerad analys använts. Efter bearbetning av artiklarna resulteradedet i tio artiklar som användes i litteraturstudien.Resultat: Depressioner, ångest, stress och utmattning är vanligt vid AN. Västerländskaskönhetsidealet är en riskfaktor för att insjukna i AN. AN kan upplevas som en vän och entrygghet, vilket kan skapa en identitetskris vid tillfrisknandet. Stöd från anhöriga är viktigt förtillfrisknandet.Slutsats: AN är en komplicerad sjukdom med en lång återhämtningsprocess som krävermotivation och tålamod av patienten. Det behövs mer forskning på män med AN, då denmesta forskningen är på kvinnor med sjukdomen.

Note:

Anorexia nervosa is a serious problem that affects over one million males yearly. It is often misdiagnosed and overlooked completely in clinical, medical and school settings because of the misperception that it is a disorder exclusively present in females. The DSM-IV largely contributes to this misnomer due to the gender-biased criteria. The purpose of this exploratory study was to identify the etiology and clinical characteristics of male anorexia and devise a more comprehensive definition of anorexia nervosa that encompasses both males and females. An additional purpose was to develop an instrument that identifies risk factors associated with anorexia nervosa in males and aid mental health and medical practitioners in making this diagnosis. A review of literature illuminated unique features of the male anorexic as well as characteristics shared with females. The Assessment of Anorexia Nervosa in Males Questionnaire (AANMQ) was developed for this study to assess an expert panel's clinical observations regarding potential misdiagnosis and treatment gaps among males with anorexia nervosa. This panel included one male anorexic, one parent of an anorexic male, and eight mental health and medical practitioners who were selected based on personal and clinical experiences working with male anorexics. Data were collected via face-to-face and telephone interviews. A compilation of literature and the expert panel's responses to the AANMQ resulted in the content suggested for the Assessment of Male Anorexia Nervosa (AMAN), a diagnostic inventory that provides a comprehensive profile specific to male anorexics. This instrument is to be used by mental health and medical practitioners for the diagnosis of this disorder. Even when anorexia nervosa is correctly diagnosed, services for males are selective and inadequate due to treatment models being geared toward a female population. The AMAN compensates for the missing elements and gender-biased nature of DSM-IV and permits accurate assessment and diagnosis of male anorexia. / Ph. D.

Att leva med barn som insjuknat i anorexia nervosa - En litteraturstudie om familjens upplevelser Abstrakt (Sv) Bakgrund: I Sverige är de ca 1 % av alla kvinnor som fått diagnosen anorexia nervosa. När ett barn insjuknat i anorexia nervosa påverkas hela familjen av denna livssituationsförändring. Familjens inflytande är en viktig del i behandlingen av anorexia nervosa, genom att sjukdomen har en okänd orsak upplever familjen sig som den bidragande faktorn till insjuknandet. Syfte: Belysa familjemedlemmars upplevelse av att leva med ett barn som insjuknat i anorexia nervosa. Metod: En litteraturstudie baserad på elva artiklar med en kvalitativ ansats. Resultatet från varje artikel har granskat, analyserat och sammanställts. Resultat: Resultatet redovisades i två kategorier och sju underkategorier. Huvudkategorierna är att leva i vanmakt och att leva under förändrade livsförhållanden. Konklusion: Att leva med ett barn som insjuknat i anorexia nervosa upplevs av familjen som påfrestande på grund av att sjukdomen bidrog till stora livsförändringar. Utifrån denna studies resultat kan sjuksköterskan anpassa sitt bemötande och ge god omvårdnad till alla familjemedlemmar. Nyckelord: Familj, barn, upplevelse, anorexia nervosa / Living with a child diagnosed with anorexia nervosa - A literature review of the family's experiences Abstract (En) Background: Approximately 1 % of all women in Sweden is diagnosed with anorexia nervosa. When a child is diagnosed with anorexia nervosa the whole family is affected by the life change the dieses brings. The family's influence is an important part of the treatment of anorexia nervosa. Since the disease has an unknown cause, the family often blame themselves as the contributing factor to the onset. Aim: The aim of the study is to highlight the family members' experience of living with a child suffering from anorexia nervosa. Method: A literature study was conducted based on eleven articles using a qualitative approach. The results from each article has been reviewed, analysed and compiled. Results: The results were presented in two categories and seven subcategories. The main categories are to live in powerlessness and to live under lifechanging conditions. Conclusion: Living with a child suffering from anorexia is experienced by the family as stressful because the disease contributed to major life changes. Based on the result of this study, the nurse can adjust attitude and provide good care for all family members. Keywords: Family, child, experience, anorexia nervosa