Denna studie fokuserar på yrkeskunnandet på Barn - och fritidsprogrammet, ett av gymnasieskolansyrkesprogram. Programmet utbildar till yrken inom pedagogiska och sociala yrkesområden samtinom fritids- och friskvårdssektorn och har yrkesutgångar som väktare, personlig assistent,elevassistent, personlig tränare, barnskötare och personal inom boende för personer medfunktionsnedsättning. Eleverna uppmanas att skaffa sig både en yrkesexamen ochhögskolebehörighet.Inom en socialkonstruktionistisk ram och med en diskursteoretisk ansats studeras huryrkeskunnande konstrueras. Studiens empiri utgörs av styrdokument, informationsmaterial ochgymnasieskolors hemsidor. Syftet med studien är att öka förståelsen för yrkeskunnandet på nyaBarn - och fritidsprogrammet. Med en diskursteoretisk ansats studeras den bild som de olikaaktörerna ger av yrkeskunnandet på programmet. Studieobjektet är inte programmets egentligainnehåll utan den bild som konstrueras i det empiriska materialet. I tolknings- och analysarbetetframträder flera diskurser som alla har olika stor betydelse och som får varierat utrymme.Hälsodiskursen och ledarskapsdiskursen är de som framträder tydligast. Andra diskurser som görsig gällande är demokratidiskursen, samverkansdiskursen och identitetsdiskursen. En viktig faktorsom hela tiden är central är arbetsmarknaden som i tolkningsarbetet framträder som en nodalpunkt.

I denna studie har syftet varit att ta reda på hur mobbningsbegreppets komplexitet påverkar förskolans verksamhet enligt tidningsartiklar som är framtagna för utbildningsväsendet. För att ta reda på detta har vi använt oss av diskursanalys som metod samt teori och genom den analyserat olika tidningsartiklar från läraren.se, vilka är skrivna under 2000-talet. Vi har velat få syn på vilka diskurser som finns kring mobbning och kränkande behandling idag. Resultatet tyder på att den tidigare forskningen inom detta område är begränsad samt att det behövs utvecklas. Det vi har tyckt oss ana är att definitionen kring kränkande behandling och mobbning ser olika ut och hur detta kan medföra svårigheter i det förebyggande arbetet mot mobbning och kränkande behandlingar i förskolan.

Title: “We are everywhere” – an analysis of the discourse surrounding AIK football club on social media   The purpose of this study is to discern what the discourse surrounding Swedish football club Allmänna Idrottsklubben (AIK) and its fans look like on the social media platforms Facebook, Twitter, and Instagram. This is done by examining every post by AIK on these platforms and the fan response to each post. The opportunities for clubs such as AIK to communicate directly with its fans has increased greatly with the invention of social media, and this breakthrough in communication has also had the added effect of allowing fans to much easier voice their own opinions. Thus, we are presented with an area of communication that represents an interesting object of study.   The method used is based partly on Ernesto Laclau and Chantal Mouffes theory on discourse analysis and partly on Roland Barthes theory on myths. Both theories offers some tools for analysis and when combined provides the opportunity for in-depth study. The results show that the discourse is largely centred around nodal points such as “Love”, and “the Club Emblem”. Through these AIK communicate the importance of itself to its fans and gives them a reason to “be a part of something greater”. Some of the myths found such as the “Family myth” or the “Hero myth” adds to this notion. However, the supporters don’t always agree with AIK which is why another major theme in the discourse was their “Criticism”. The supporters could also be found arguing among themselves about what being an AIK-fan meant which exposed the “True-fan myth”. Through all of this the study found sign of an underlying importance of active participation within the fandom, which enhanced the experience of being a supporter.   Key words: AIK, discourse analysis, fandom, supporter, myth, nodal point, communication, football

The aim of this study is to examine how politicians use language and communication strategies when discussing gang crime in the media. Through an ethnological approach, this study aims to delve into the narratives constructed by political figures about gang crime in media representations. By analyzing how different political actors articulate their opinions and select specific terms, the study seeks to shed light on the political perspectives and the overarching discourse on the topic. By exploring questions such as how politicians communicate about gang crime and the terminology they employ, the study aims to enhance our understanding of how language in the media can influence perceptions and discussions about gang crime.