Denna uppsats undersöker läsbarheten i texter från tolv olika kommunhemsidor. Genom att räkna förekomsten av passiva verb och nominaliseringar vill jag jämföra och visa på skillnader mellan kommunerna utifrån geografisk placering, invånarantal och texttyp. Även nominalkvoten studeras för att få en bredare översikt över texternas läsbarhet. Resultatet visar att den texttyp som har flest antal passiva verb är texten om politik medan texten om återvinning är den texttyp som har flest nominaliseringar. Nominalkvoten är hög och ligger i genomsnitt på runt 2,5 i det allra flesta kommuner vilket visar att texterna är mycket informationstäta. Mellersta Sverige är den region med högst andel passiva verb och nominaliseringar och dessa texter kan därför tolkas som svårare och mer abstrakta. Den region med minst andel passiva verb och nominaliseringar är västra Sverige. Studien visar också att de mindre kommunerna har ett högre antal passiva verb och nominaliseringar än vad de större kommunerna har. Att det finns stora skillnader mellan olika regioner och kommuner med olika invånarantal beror troligtvis på att klarspråksarbetet inte prioriteras lika högt på alla platser runtom i Sverige. Ett klarspråksprojekt kostar pengar och det kan vara en av anledningarna till att vissa kommuner väljer att inte arbeta med klarspråk så mycket som de kanske skulle behöva. En annan anledning kan vara att attityderna till klarspråk ibland är negativa och gör att språkfrågorna får låg status.

I studien undersöktes hur texter i läromedel för nyanlända andraspråkselever förhöll sig till begreppet läsbarhet i jämförelse med två läromedel för studie- och yrkesförberedande gymnasieprogram. Läsbarheten i dessa analyserades med den systemiska funktionella lingvistiken som metod för att undersöka läromedlens användning av verbprocesser, agens i materiella verbprocesser och nominaliseringar som grammatiska metaforer.   Resultaten visade att läromedlet för nyanlända förhöll sig till läsbarhet genom att använda frekventa verb i texten för att förklara nominaliseringar som utgjorde de centrala begreppen för kapitlet. Användningen av verbprocesser, agens och grammatiska metaforer var i samtliga läromedel väldigt lik med undantaget att läromedlen för de studie- och yrkesförberedande programmen använde sig av fler icke-mänskliga agenser för att dölja deltagare och fler skriftspråkliga grammatiska metaforer som skyldigheter. Inga stora skillnader mellan användningen av verbprocesser, agens och grammatiska metaforer identifierades mellan de två läromedlen för gymnasieprogrammen. Resultaten visade tydligt att ju högre nivå på läromedlet desto större krav ställer det på elevers förkunskaper och språkregister.

Uppsatsens syfte är att kartlägga vilka lässtrategier som uppgifter i matematiska läroböcker kräver av eleverna för att de ska kunna skapa förståelse för uppgiften. Kartläggningen kommer ske i en svensk kontext med utgångspunkt i tre olika läromedel, ett från mellanstadiet, ett från högstadiet och ett från gymnasiet. De delar som i tidigare forskning visat kunna påverka elevernas läsförståelse och därmed kommer undersökas djupare är modaliteten bild, matematiska symboler samt språk med fokus på nominaliseringar. Metoden är uppdelad i tre delar, en för varje modalitet, trots detta liknar de varandra men de har olika utgångspunkter. I alla tre delar räknas belägg av de olika modaliteterna och det undersöks vilka typer av kopplingar som finns mellan dem i texten. Resultatet visar att användningen av bilder och symboler varierar mycket mellan olika delkapitel medan det är svårare att dra en liknande slutsats gällande nominaliseringar. Användningen varierar också mellan läromedlen. Slutsatserna av uppsatsen är att det framförallt krävs två tydliga lässtrategier, en där eleverna ser till texten och uppgifterna i sin helhet eftersom alla delar påverkar förståelsen, och en där eleverna har en strategi som passar dem själva för att förstå nominaliseringarna som kan vara svårförstådda. / The purpose of the essay is to examine which reading strategies mathematical textbooks demand of students for them to understand the tasks. The survey will be done in a Swedish perspective and take point from three different textbooks, one from middle school, one from high school and one from upper secondary high school. Previous research has shown three areas that can impact students’ ability to understand mathematical texts: nominalizations, pictures, and mathematical symbols. These three areas are the ones going to be examined in this essay. The method of the survey is divided in to three different parts since there are three different areas that are going to be examined. Despite this the methods are similar to each other. All three areas are examined by counting the amount of the occurrence. All three areas are also examined by investigating what kind of connections that exists in the text. The result shows that the occurrence of pictures and symbols differs between different chapters, but it cannot be seen in nominalizations. The usage of the different modalities also differs between the textbooks. The conclusion of the essay is that students’ need two kind of reading strategies, the first one is that they need to understand that all parts create the meaning of a text and the second one is that they need to create their own strategy to deal with nominalizations that can be difficult to understand.