Background From a global perspective, around 8.4 million individuals live with diabetes type 1, which is a chronic disease for which complex medical treatment. The disease can lead to complications and women with type 1 diabetes have a higher risk of mental illness. Women with a medical disability also violate society's norms. Competence and understanding of the basic nurse can prevent ill health and alleviate suffering. Aim: The purpose of this literature review was to investigate women's experience of living with type 1 diabetes during reproductive age. Method: A literature study based on twelve articles of qualitative method were analyzed and a new result built up. Through analysis with the support of Friberg's five-step process, three main themes and ten subthemes emerged. Results: The result showed that the feeling of inadequacy in the form of physical, sexual and psychological limitations and lack of knowledge was described. The women also experienced a sense of sadness characterized by worry and fear for the future. To overcome this disease, support and motivation were important. Conclusion: The preventive work can prevent women with type 1 diabetes from risking exclusion, sexual ill health, necessary suffering and contracting mental illness. In order to promote women's health and help them reach acceptance, knowledge, support and confirmation from the health and medical services and relatives were required. By being able to make demands and question society's norms, work can be done for a more equal illness experience. / Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka kvinnors upplevelse av att leva med diabetes typ 1 under reproduktiv ålder. I resultatet framkom en del skillnad i upplevelser beroende på vart i livet under den reproduktiva perioden kvinnorna befann sig, men även många likheter identifierades. Resultatet visade att kvinnor bar känslor som oro och rädsla, otillräcklighet samt en känsla av att vara annorlunda. Sjukdomen innebar begränsningar i vardagen som beskrevs som betungande. Frustration och besvikelse uttrycktes hos kvinnorna kring sjukdomens komplexitet och de beskrev känslor som att inte kunna ta en paus från sjukdomen, att bli berövad av sin spontanitet och frihet samt att inte duga till trots väl valda strategier att kontrollera sjukdomen. Acceptans kring att sjukdomen var en del av kvinnornas personlighet förknippades med bättre egenvård och motivation till att kontrollera sjukdomen. Förståelse och acceptansen erhölls främst genom stöd och hopp från hälso- och sjukvårdspersonal samt närstående. Även känslan av samhörighet och att inte vara ensam med sjukdomen var betydelsefull. Examensarbetet belyser två vårdvetenskapliga begrepp; människa och lidande. Denna litteraturstudie har en kvalitativ ansats då kvinnors upplevelser efterfrågas. Av tolv artiklar som analyserades framkom tre teman samt tio subteman som beskriver resultatet. Kompetens hos sjuksköterskor kring kvinnors upplevelse av att leva med diabetes typ 1 under reproduktiv ålder kan främja hälsa, identifiera ohälsa och lindra lidande. Diskussionen och slutsatsen i detta arbete lyfter normer kring att vara kvinna med en kronisk sjukdom samt konsekvenser som de upplevda känslorna kan leda till framför allt för de enskilda kvinnorna, men också ur ett hållbarhetsperspektiv för samhället.

No description available.

The purpose of this study is to make it visible how children in need of special support are described in action plans, as well as what normative ideas we have about children's behavior and needs at preschool. The aim of the study has been answered with the support of the following questions: How are children in need of special support described? Which power structures or norms become visible in the design of the action plans? Which value-laden words are often used? Our study is a qualitative method where we analyze pre-written documents that are made for children in need of special support at preschool. To support our study, we have chosen to analyze our empirical material from an intersectional perspective, which is an analytical perspective that pays attention to the power structures that exist in our society and what they create for normative ideas about the human being. Based on our analysis, we obtained a result that shows that children are categorized as children in need of special support, when their behavior confuses and worries the staff at the preschool. Our results show how the power structures that exist in our society contribute to normative ideas about how children should be, what they should be able to do, and if children cannot live up to that, it is considered as something deviant. Our results show that preschool staff tend to have normative ideas about children's play, gender, age and ethnicity. Keywords: Documentation, expectations, power structures, norms, categories.

En väletablerad och stark maskulinitetsnorm riskerar att män åsidosätter sina hälsobehov för att undvika stigmatisering. Forskning påvisar att stigma kring mäns känslomässiga problem existerar i samtliga kontexter denna studie berör, men inte i vilken utsträckning. Stigmatiseringen påvisas i alla åldrar, men tidigare forskning är oense om hur sambandet mellan upplevt stigma och ålder ser ut. Denna studie undersökte genom en enkätundersökning hur 135 män i åldrarna 18-72 år upplever stigma i kontexterna; vården, vänskapsrelationer och familjen. Resultatet visade att män upplevde mest stigmatisering inför att söka stöd hos vården för sina känslomässiga problem och minst hos familjen. Gällande samband mellan ålder och stigma framgick ett svagt positivt samband. För framtida forskning vore det intressant att undersöka vad det specifikt är i de olika kontexterna som framkallar eller motverkar upplevd stigmatisering. Det är viktig kunskap för att skapa fler trygga kontexter för män att öppna upp sig om sina känslomässiga problem.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.