Vår studie handlar om lärarens engagemang att fånga elevernas nyfikenhet och intresse i de naturorienterande ämnena. Syftet med studien var att ta reda på vilka metoder som fungerar bäst för att öka elevernas intresse och nyfikenhet för NO-ämnena. Vi använde oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer som metod för att besvara vår fråga. Frågan vi ville ha svar på var: Hur gör lärare för att stimulera elevernas nyfikenhet och intresse i NO-ämnena i F-3 idag? Vi kategoriserade vår insamlade data för att analysera och bearbeta dessa i vår studie, kategorierna tog form utifrån svaren vi fick av våra sex informanter. I resultatet framkommer det att utomhuspedagogik och natur och teknik för alla (NTA) är två mycket omtyckta undervisningsmetoder. Slutsatsen vi drog är att barnen har ett naturligt intresse och de är villiga att jobba inom ämnet NO.

Syftet med denna studie har varit att undersöka på vilket sätt NTA inverkar på lärares undervisning i NO-ämnen i årskurs F-6 och hur NTA integreras i undervisningen samt på vilket sätt NTA kan stödja elevernas lärande i NO. Svaret på studiens frågeställningar har sökts genom kvalitativa intervjuer med lärare i årskurs F-6 som använder sig av NTA i NO-undervisningen. Resultatet visar att lärarna tycker att NTA underlättar deras planering, att tillgången till material ger större möjlighet till praktisk undervisning, att NTA ger stöd för dokumentation och bedömning samt att det ger möjlighet till kompetensutveckling som ger bra stöd i undervisningen. Resultatet visade också att lärarna integrerar NTA på olika sätt i sin undervisning och att vissa lärare väljer ut och anpassar materialet till sitt eget medan andra använder det precis som det är utformat. Lärarna ansåg också att NTA kräver mycket tid och utrymme för att uppnå sin fulla potential vilket inte alltid fungerar i praktiken. Vad gäller elevernas lärande anser lärarna att det bidrar till ökad nyfikenhet och intresse för NO kopplat till elevernas erfarenheter, att NTA är enkelt att individanpassa, att arbetssättet leder till ökad möjlighet till samarbete och kommunikation samt att det hjälper eleverna få en naturlig progression i lärandet. / <p>NO</p>

Mon projet de maîtrise avait pour but d’évaluer la faisabilité d’une solution de phytoremédiation par phyto-extraction d’un sol modérément contaminé en zinc et en arsenic. Cette évaluation s’est basée sur les résultats d’une expérience en pots réalisée dans un tunnel de croissance de l’Institut de recherche en biologie végétale (IRBV) durant l’été 2015. Le sol utilisé provenait directement du site contaminé. Les plantes choisies pour cette expérience étaient deux cultivars de saule, Salix purpurea ‘Fish Creek’ et Salix miyabeana ‘SX67’ ainsi que trois herbacées Medicago sativa, Festuca arundinacea et un mélange de plantes utilisé pour la stabilisation de sol. L’impact d’un agent chélateur (acide nitrilotriacétique, NTA) sur la phytoremédiation et le développement des espèces a également été étudié. Les saules ont extrait deux à trois fois plus de zinc que les herbacées. La tendance était inversée pour l’arsenic avec une extraction deux à trois fois plus grande chez les herbacées. Le chélateur NTA a eu un effet positif sur la biomasse aérienne des plantes et sur la phyto-extraction du zinc, mais pas sur la phyto-extraction de l’arsenic. Une diminution importante de la quantité de zinc et d’arsenic a été observée dans les sols. Cette diminution provient des effets combinés de la phyto-extraction et d’autres facteurs, comme la variabilité intrinsèque du sol ainsi que son lessivage. La phyto-extraction de l’arsenic a donné des résultats médiocres, quels que soient les traitements et les plantes utilisés. Les résultats obtenus démontrent l’efficacité des saules et le potentiel du chélateur NTA pour la phyto-extraction du zinc. / My master project aimed to evaluate if phytoremediation by phytoextraction was a viable solution in cleaning up a moderately contaminated soil in zinc and arsenic. This evaluation was based on the results of a potted experiment done within Montreal Botanical Garden, in a growth tunnel set up by Institut de recherche en biologie végétale (IRBV). The soil was collected from a contaminated site. We chose the following plants species: two willow cultivars, Salix purpurea ‘Fish Creek’ and Salix miyabeana ‘SX67’, two grasses Medicago sativa L., Festuca arundinacea and a mix of grasses used for soil stabilization. The impact of a chelating agent (nitrilotriacetic acid, NTA) on phytoextraction and plant growth was also assessed. Salix extracted two to three time more zinc than the grasses. For arsenic, the opposite trend was observed, with two to three times more arsenic extracted by grasses. Chelator NTA had a positive effect on above ground biomass and overall phytoextraction of zinc, but not for arsenic phytoextraction. A significant diminution of zinc and arsenic was observed in soil after the experiment. This diminution comes from the combined effects of phytoextraction and other factors, such as intrinsic soil variability and its leaching. Arsenic phytoextraction was overall mediocre regardless of the species and treatments used. These results show the effectiveness of willows and potential from chelator NTA for zinc phytoextraction.

Naturvetenskap är en viktig del av vårt samhälle och för att kunna bidra till en hållbar utveckling av samhället behöver eleverna få en bra, allmänbildande grund implementerad i naturvetenskapsundervisningen. Tidigare forskning visar att elevers intresse för naturvetenskap sägs avta under skoltiden och på grund av detta togs skolutvecklingsprogrammet NTA fram. NTA består av flera olika teman som används vid undervisning i de naturvetenskapliga ämnena. Denna studie är viktig eftersom den belyser hur NTA tas emot av eleverna samt hur NTA kan påverka lärares kompetens. Syftet med studien var att undersöka hur NTA bidrar till lärarnas undervisning samt hur elevernas intresse påverkas av de laborativa arbetsmetoderna. Datainsamlingen för denna studie har skett genom kvalitativa intervjuer med fem olika lärare som sedan analyserats och sammanställts. Resultatet visar att NTA ökar lärarnas kompetens, underlättar lärarnas planering och förmåga att fånga elevernas intresse. Resultatet av studien visar även att eleverna uppskattar det systematiska arbetssättet som NTA innefattar och möjligheterna att laborera och undersöka. Slutsatsen som kan dras är att NTA har påverkat både lärares undervisning inom främst naturvetenskap men även i andra ämnen. En annan slutsats är att elevers intresse påverkas positivt samt att NTA bidrar till ökad förståelse för naturvetenskap.

Materiens partikelnatur anses vara en av de allra mest grundläggande teorierna i den naturvetenskapliga världen. Undervisning kring denna teori är omdiskuterad i forskning, inte minst vad gäller begreppsanvändning. Mer allmänna begrepp som ”partikel” kan användas i undervisningen, men det kan också vara nödvändigt att differentiera mellan olika begrepp, som atomer, molekyler eller elektroner beroende på vilket fenomen som beskrivs. Den här studien ämnar analysera läromedlet NTA och dess begreppsanvändning i relation till materiens partikelnatur. Det görs genom en enkel kvantitativ analys och kvalitativ innehållsanalys. Studien visar att NTA-materialets olika delar använder partikelbegrepp på ett konsekvent sätt, men att mellan delarna är det stora skillnader. I vissa delar används ett begrepp men i ett annat används ett annat begrepp för att beskriva samma sak. Användningen av begrepp relateras till teorier om begreppsförståelse i grundskoleåldrar. Det diskuteras också kring vad skillnaderna i begreppsanvändning kan bero på och vad detta innebär för användandet av NTA som läromedel.

Syftet med denna studie har varit att undersöka på vilka sätt läromaterialet NTA gerförutsättningar för elever i årskurs F-3 att utveckla förmågan att genomföra systematiskaundersökningar samt hur lärare använder materialet. Studien har grundats på tresemistrukturerade intervjuer av lärare samt en innehållsanalys av textmaterial tillhörande treolika NTA-teman. De intervjuer som genomfördes är även de analyserade med hjälp av eninnehållsanalys. Resultatet för intervjuerna visade på att lärarna använder sig av NTAmaterialetför att utveckla elevernas förmåga till att genomföra systematiska undersökningargenom att dels utföra uppdragen i ett tema enligt beskrivningarna dels genom att utförauppdragen med anpassningar till den aktuella gruppen. Intervjuerna visade även på hur lärarnakunde se tydliga kopplingar till läroplanen och de kunskapskrav som eleverna ska uppnå.Dessutom ansåg de att NTA-materialet ger förutsättningar för att blanda det teoretiska arbetetmed praktiskt arbete där lärarna även ansåg att materialet är genomtänkt. NTA-materialet ansesdärmed vara en hjälp för lärarna att få ihop en bra undervisning kopplat till läroplanen. Dockframkom det att materialet kan vara tidskrävande i förberedelserna och att uppdragen iblandliknar varandra för mycket och vissa delar hoppas över för att spara tid. Avslutningsvisframkom det av intervjuerna att NTA-materialet är ett bra redskap för att utveckla elevernasförmåga att genomföra systematiska undersökningar men att det ibland kan bli begränsande förelever som har svårt att tänka utanför boxen eller om uppdragen är för svåra för eleverna för attkomma till steget att genomföra egna undersökningar. Vid analysen av textmaterialet för de treNTA-temana framkom det att materialet hjälper eleverna till en utveckling av förmågan attgenomföra systematiska undersökningar men att det till större del i uppdragen endast är en litendel av en förmågemålet som eleverna får öva på. Det framkom inte från något uppdrag atteleverna fullständigt fick pröva på att genomföra en systematisk undersökning även om detfanns enstaka uppdrag som var i närheten av fullständiga. Av de olika delarna en systematiskundersökning består av var möjligheten att ställa egna frågor samt deltagande i planeringenbegränsad för eleverna. Lite mer vanligt förekommande var möjligheten till att utvärderaarbetet. Möjligheterna till att ställa egna hypoteser samt dokumentation var det som förekom mest. / <p>NO</p>

Sammanfattning: Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare arbetar i sin undervisning med olika livscykler och dessa begrepp inom ämnet biologi för årskurser 1–3. I denna studie har lärare med eller utan erfarenhet om NTA-lådor intervjuats. Studien bygger på en kvalitativ metod i form av strukturerade intervjuer med lärare som är verksamma och arbetar med årskurserna 1–3. Både tidigare forskning och lärarna beskriver hur viktigt det är att undervisa begreppet livscykler och hur själva processen i livscyklerna synliggörs för eleverna. Olika arbetssätt som NTA-lådor och SKUA (Språk och KunskapsUtvecklande Arbetssätt) inklusive underliggande modeller, gör att undervisningen ger eleverna rätt verktyg för att inhämta ny kunskap. Att arbeta med praktiska och teoretiska uppgifter leder till att eleverna får prova, undersöka, diskutera samt reflektera över vad som sker i undervisningen, samtidigt som det skapas nyfikenhet och intresse i skolan.

Skolans uppdrag kan ses som tudelat. Dels ska elevens behov tillgodoses men samtidigt ska samhällets behov tillgodoses då morgondagens samhällsmedborgare formas. En omfattande studie visar att elevers intresse för de naturvetenskapliga ämnena sjunker efter tredje klass och vidare upp mot högstadiet. En annan studie visar att allt färre elever väljer att söka till naturprogrammen på gymnasiet och att ingenjörsutbildningar har allt svårare att rekrytera unga studenter. Då mellanstadieelever själva uttrycker vad som är roligast och mest intressant med NO är svaret oftast undersökningar eller laborationer. Däremot visar det sig att undersökande arbete fortfarande är undantaget i svensk skola, trots läroplaners upprepade försök att styra undervisningen mot en mer undersökande karaktär. Med detta som bakgrund ämnar denna kvalitativa forskningsöversikt belysa huruvida mellanstadielärare idag har möjlighet att tillgodose både elevers behov och samhällets behov, detta genom att tillämpa ett undersökande arbetssätt. Forskningen som analyserats har tyngdpunkt i Sverige men även internationella studier har granskats. I resultatdelen redovisas hur undersökande arbetssätt har potential att intressera och engagera alla elever, samtidigt som viktiga förmågor har möjlighet att utvecklas. Bland dessa förmågor återfinns exempelvis att kritiskt kunna värdera källor, som av Skolverket poängteras särskilt viktigt i en tid av stora informationsflöden genom kanaler som intenödvändigtvis har för avsikt att opartiskt dela påstådda fakta och information. I resultatdelen presenteras också det etablerade skolutvecklingsprogrammet Naturvetenskap och Teknik för Alla (NTA), som många verksamma lärare använder sig av då de tillämpar undersökande arbetssätt. Resultatet visar att både elever och lärare generellt har en positiv bild av NTA, men att läraren har en krävande roll. Ett annat alternativ till undersökande arbetssätt som presenteras i resultatet är Kolstøs konsensusprojekt. Projektet erbjuder eleverna att ta rollen som experter då de arbetar kring en aktuell samhällsfråga med naturvetenskaplig anknytning. Denna form av undersökande arbetssätt utvecklar elevers förmåga att granska information, tränar dem i att fatta informerade beslut samt ger en inblick i den naturvetenskapliga arbetsgången. Dessa förmågor kan ses som särskilt viktiga efter Skolverkets beskrivning av ett samhälle med stora informationsflöden, samt då egna erfarenheter säger att elever idag har allt svårare att skilja åsikt från fakta. Slutligen diskuteras bland annat hur forskare uttryckt en oro för NO-undervisningens framtid då erfarna lärare går i pension samtidigt som den svenska skolan ser en ökande andel outbildade NO-lärare. Vidare diskuteras hur forskningen visat att lärarens roll då undersökande arbetssätt tillämpas är mycket krävande. Läraren ska ha djup ämneskunskap, didaktisk fingertoppskänsla samt vara trygg i sitt ledarskap av gruppen. Kanske är det så att forskares uttryckta oro för framtiden har belägg med detta som grund, och att det undersökande arbetssättet på sikt är hotat, trots att dess fördelar och positiva inverkan på samhället i framtiden troligen kommer behövas minst lika mycket som nu, om inte mer.

Naturvetenskap och teknik för alla - NTA är tänkt att främja ett undersökande arbetssätt där elever ställer hypoteser, drar slutsatser, diskuterar och arbetar systematiskt. Tidigare studier visar bristande tydlighet kring vad elever bör lära sig genom NTA och hur det påverkar deras lärande. Syftet med föreliggande studie är att undersöka lärares syn på lärande, utmaningar och möjligheter kopplat till NTA-lådan. Genom analys av semistrukturerade intervjuer visar studien att de hinder och möjligheter lärare upplever i NTA-undervisningen påverkar elevers lärande. Vår slutsats är att ramfaktorer i verksamheten spelar en betydande roll för vilka hinder lärarna möter, vilka förutsättningar de har samt vilka anpassningar som behöver genomföras för att kunna bedriva NTA-undervisningen.

No description available.