Studiens syfte är att studera hur lärare i år 7-9 ser på det faktum att no-undervisningen i de lägre åren ökat. Jag har främst intresserat mig av att studera effekterna av NTA-projektet, som utförligt beskrivs i arbetet. Jag är även nyfiken på hur samarbetet mellan lärarna i de olika åren fungerar samt hur lärarna ser på elevernas inställningar och attityder till de naturvetenskapliga ämnena. Jag redovisar olika teoretiska perspektiv för lärandet och ger exempel på lärandeteorier i no-undervisningen. Jag presenterar även forskning om naturvetenskaplig undervisning i de lägre åldrarna. Jag har inspirerats av ett fenomenografiskt förhållningssätt och använt mig av en kvalitativ metod. Denna metod avser att studera hur människor upplever sin verklighet och är bra när man vill fånga personers erfarenheter i deras vardagssituationer. Jag valde att genomföra semi-strukturerade intervjuer med no-lärare i år 7-9. Dessa lärare undervisar idag elever som under de lägre åren arbetat med NTA-projektet. Resultatet visar att lärarna över lag tycker det är bra att no-undervisningen i de lägre åren ökat. Deras syn på no-undervisningen i de lägre åren skiljer sig dock något från den som forskarna har. Lärarna ser över lag positivt på NTA-projektet men har inte sett någon skillnad på elevernas kunskapsnivå. Samarbetet mellan de lärare jag intervjuat och lärarna i de lägre åren är väldigt liten eller obefintlig.

<p>Denna uppsats är skriven höstterminen 1997, då ett nytt läromedel började utvärderas i Linköping. Den svenska skolan har sedan en tid haft bristande natur- och teknikundervisning i de lägre årskurserna. Den Kungliga Vetenskapsakademien gav vissa av Linköpings skolor uppdraget att i lärarlag arbeta med ett nytt material, för att kunna se dess fördelar och brister. Materialet heter Science and Technology for Children (STC) och är framtaget av den amerikanska organisationen National Science Resource Center. Sedan utvärderingen av STC har läromedlet bytt namn till NTA (Natur och Teknik för Alla). </p><p>Den Kungliga Vetenskapsakademien bad också ett antal lärarkandidater på Linköpings lärarhögskola att hjälpa till med utvärderingen. I denna uppsats behandlas ett av de tre teman som utvärderas i Linköping, nämligen Plant growth and Development, ett tema där man får följa en växts hela livscykel. </p><p>Uppsatsen är en studie av de utvärderande lärarlagens arbete. En enkät har delats ut för att kartlägga lärarnas attityder till läromedlet. Vissa åsikter har registrerats vid personliga samtal. Syftet är att se om lärarna tycker att STC är något för den svenska skolan, och om användandet av STC kan motiveras av läroplanen, Lpo94.</p>

No description available.

Teknik är ett tämligen nytt ämne med kort kunskapstradition, 1994 blev teknikämnet för första gången ett obligatoriskt ämne i den svenska skolan. Syftet med denna studie är att undersöka de fysiska förutsättningarna som finns i skolorna vad gäller material, lokaler, kompetens samt budget. Undersökningen har som utgångspunkt i den kvalitativa metoden med en kombination av strukturerade och semistrukturarade intervjuer som sedan bearbetas i en tamatisk analys. Studen visar att många lärare anser att det brister i engagemang och materialåtkomst på skolorna och önskar vilja se mer sammarbete i arbetslagen för att kunna utveckla teknikämnet. Det är dessa pusselbitar som fattas för att lärarna ska känna sig tryggare med att undervisa i ämnet teknik. Material, fortbildning, diskussioner och enganemang är viktiga delar för att synliggöra och utveckla teknikämnet på skolorna runt om i Sverige.

Nitrilotriacetic Acid (NTA) is an organic ligand which has been extensively studied due to its biological significance and excellent chelating properties. Nitrilotripropionic Acid (NTPA) is a ligand that is believed to possess similar properties to NTA, but has not been as extensively studied. It has been experimentally determined that metal complexes of NTA are orders of magnitude stronger than those formed with NTPA. This is surprising, especially considering that the ligands do not differ that much from each other. NTPA contains an additional –CH2– group in each of the acid containing arms as compared to NTA. The aim of these studies were to explain, theoretically, why this is the case. Analyses were conducted with a number of software programs including, Gaussian 03, Schrödinger Maestro and AIM 2000. All Density Functional Theory (DFT) studies were conducted in solvent at the RB3LYP/6-311+G(d,p) level of theory in conjunction with a number of different solvation models. En route to explaining why the complexes differ in stability a new methodology was utilized (isodesmic reactions) in which the four stepwise protonation constants of both NTA and NTPA were successfully predicted; in fact these were the most accurate values predicted to date by DFT methods. The final step of these studies focused on predicting stability constants of metal (Zn2+ and Ni2+) complexes of NTA and NTPA. These predictions were not as accurate as those achieved for the prediction of protonation constants; however, success was achieved in predicting the trend – complexes with NTA are orders of magnitude stronger than complexes formed with NTPA. The most important observation revealed that H–clashes and C–H∙∙∙O hydrogen bonds present in M(NTPA) complexes, which are not present in M(NTA) complexes, result in the formation of additional rings which contributes to the formation of a cage. It was discovered that the H-clashes present in the M(NTPA) complexes were contributing to the overall stability of the molecule. This is completely contradictory to a previous explanation in which H-clashes, being a result of steric crowding, resulted in destabilization of a complex. If the H-clashes were not present in the M(NTPA) complexes there would not be enough stabilizing factors present in the molecule which will inevitably result in the non-existence of M(NTPA) complexes. Copyright / Dissertation (MSc)--University of Pretoria, 2010. / Chemistry / unrestricted

This study aims to investigate how science textbooks and a digital tool from NTA presents the space for children in primary school. NTA stands for science and technology for everyone, it is a school development program in the subject of science, technology and mathematics. This study will also investigate how frame factors can affect the use of digital tools and science textbooks in the classroom. The following questions will be asked to answer the aim of this study: How is the earth´s, the sun´s and the moon´s relationship to each other presented in NTA´s digital tool and in science textbooks for children in primary school? How can time and knowledge as frame factors affect the use of digital tools in comparison with science textbooks in the classroom? To analyze the empirical material, the theory Ammert´s uses to analyze textbooks will be used. The content will be analyzed by categorizing it as established, explaining and reflecting/analyzing representation forms. To analyze the pictures in the textbooks and the digital tool Wallin Wictorin´s theory about pictures in textbooks will be used. The result of the study showed that the most used representation form of the textbooks was the established one, sometimes the explaining and the reflecting/analyzing representation form was used, but for the most part it was the established one. The result also showed that the digital tool often used the established representation form in the text they had, but the assignments had the reflecting/analyzing representation form for the most part.

Recent studies show that the knowledge in and understanding of science, technology andmathematics of Swedish junior high school and high school students is decreasing. As a resultof this the Swedish government has initialized several studies, research and reforms. One ofthe theories for teaching that today is seen as effective is the socio-cultural perspective and itsdescendants, including scientific inquiry. Using the pedagogy of the socio-cultural perspectivefour assignments regarding the human body was constructed for junior high school studentsattending summer research school in the summer of 2008, hosted by AstraZeneca. Theassignments follow a structure (goal of assignment, preparations, experiment and follow-up)inspired by the concept of NTA – Naturvetenskap och Teknik för Alla (Science andTechnology for everyone). The assignments can be found (in Swedish) as an appendix to thispaper. The assignments were evaluated and assessed through the observations made by theteacher and two questionnaires separated by six months. Results showed that three of the fourassignments had fulfilled the aim of making the students interested and engaged in scientificquestions. The forth had only partially achieved this, mostly due to a silent, built-in structureexpecting to generate certain knowledge in the students. This contradicts the socio-culturalperspective where new knowledge should be derived from what students already know.Seeing as the socio-cultural perspective was effective when using the other three assignmentsthis study shows that assignments constructed with a socio-cultural perspective are usefulwhen teaching science in junior high school.Nyckelord

Denna studie undersöker fyra av NTA- lådans lärarhandledningar inom naturvetenskap och teknik, med störst fokus på teknik, för årskurserna F-6.Syftet med denna studie är att undersöka hur NTA- lådans lärarhandledningarkan stödja läraren i teknikundervisningen tillika individanpassningen. Det teoretiska ramverk som används vid analyseringen av lärarhandledningar ärEducational Curriculum Materials (ECM). Analysen av lärarhandledningarna utgår från de fyra principerna Anpassad undervisning, Förankring i lärarpraktiken, Utökade ämneskunskaper och Didaktisk undervisning. Resultatet visar att NTAs lärarhandledningar har stor potential och är ett bra stöd för lärarens undervisning. Emellertid krävs det att läraren har ämneskunskaper och goda relationer till sina elever, för att kunna individanpassa teknikundervisningen.

<p>Detta är ett arbete som visar utvecklingen hos lärare i ett arbetslag som under två terminer har arbetet med temaenheter i NTA-projektet. NTA, <i>Naturvetenskap</i> och <i>Teknik för Alla</i>, är ett projekt som skall locka elever till ett naturvetenskapligt in-tresse. I projektet finns handledning till läraren och all materiel som behövs för arbete under tio veckor med en temaenhet. Syftet med arbetet är att undersöka vilka förändringar som sker inom ett arbetslag när ett nytt koncept tas in i den naturvetenskapliga undervisning. Tidigare forskning visar att framtidens lärare måste vara flexibla och kunna planera undervisningen efter en målstyrd läroplan. För att lyckas med det måste lärare se utveckling och kunskapstörst som en livs-lång procedur. För att uppnå syftet med arbetet har intervjuer genomförts med lä-rare i ett arbetslag som sedan våren -02 deltagit i NTA-projektet. Bearbetning och analys har gjorts kvalitativt. Resultatet visar att lärare som deltar i projektet har hittat ett nytt sätt att arbeta i den naturvetenskapliga undervisningen. De har fått mer ämneskunskaper, de ser hur eleverna lär och de reflekterar på ett annat sätt över sin egen un-dervisning. De har också blivit starkare i sin roll som lärare och vågar mer, samt slipper leta efter materiel.</p>

Detta är ett arbete som visar utvecklingen hos lärare i ett arbetslag som under två terminer har arbetet med temaenheter i NTA-projektet. NTA, Naturvetenskap och Teknik för Alla, är ett projekt som skall locka elever till ett naturvetenskapligt in-tresse. I projektet finns handledning till läraren och all materiel som behövs för arbete under tio veckor med en temaenhet. Syftet med arbetet är att undersöka vilka förändringar som sker inom ett arbetslag när ett nytt koncept tas in i den naturvetenskapliga undervisning. Tidigare forskning visar att framtidens lärare måste vara flexibla och kunna planera undervisningen efter en målstyrd läroplan. För att lyckas med det måste lärare se utveckling och kunskapstörst som en livs-lång procedur. För att uppnå syftet med arbetet har intervjuer genomförts med lä-rare i ett arbetslag som sedan våren -02 deltagit i NTA-projektet. Bearbetning och analys har gjorts kvalitativt. Resultatet visar att lärare som deltar i projektet har hittat ett nytt sätt att arbeta i den naturvetenskapliga undervisningen. De har fått mer ämneskunskaper, de ser hur eleverna lär och de reflekterar på ett annat sätt över sin egen un-dervisning. De har också blivit starkare i sin roll som lärare och vågar mer, samt slipper leta efter materiel.