Syftet med studien är att undersöka vad lärare samtalar om när de deltar i kollegiala träffar enligt NTA Skolutvecklings modell för att förbättra sin undervisning främst inom de naturvetenskapliga ämnena biologi, fysik och kemi. Syftet är också att undersöka handledarens roll vid träffarna, vad som händer i klassrummet mellan träffarna, identifiera möjligheter och hinder för kollegialt lärande samt få ökad förståelse för lärares forskningsanvändning. Studien utgår från kvalitativa forskningsmetoder och material till studien har samlats in genom deltagande observation, transkribering av filmning, samtal, insamling av data och enkät mm. Jag har noggrant och systematiskt bearbetat insamlat material och fördjupat mig i forskning om ämnet. Min undersökning visar att lärare som deltog på dessa träffar var fokuserade på träffens tema. Fokus i samtalen ligger på lärarens egen undervisning och de egna elevernas möjligheter till lärande. Lärarna diskuterade dilemman i klassrummet och reflekterade över händelser i klassrummet. De diskuterade tekniker att använda i klassrummet t ex för att aktivera alla elever, att hjälpa elever att fokusera på rätt saker, tydlighet, feedback (formativa strategier). De diskuterade även begrepp inom NO, språkets betydelse, vikten av att variera undervisningen beroende på kontext samt läraruppdragets komplexitet. Handledaren hade en viktig roll att leda de ämnesdidaktiska diskussionerna och modellen bidrog till att aktiviteter genomfördes i klassrummet mellan träffarna. Kontinuerlig kompetensutveckling kan bedrivas på många sätt varav kollegialt lärande är ett sätt. Engagemang och variation är viktiga komponenter i all kompetensutveckling. Jag har identifierat olika hinder för kollegialt lärande bl a brist på tid och bristande kontinuitet. Lärarna i studien önskar fler möjligheter till diskussion och reflektion kring sin praktik och aktuell forskning. Min undersökning visar även att skolan är komplex och att fältet mellan forskning och beprövad erfarenhet också är komplext.

Konceptet Naturvetenskap och Teknik för Alla (NTA) bygger på ett undersökande arbetssätt, vilket förespråkas för att väcka elevers intresse för NO ämnena. För att säkerställa lärande behöver elevers kunskaper bedömas, vilket tidigare forskning påvisar som problematiskt. Syftet med vår studie är att öka kunskapen kring lärares bedömningspraktik gällande elevers naturvetenskapliga kunskaper då undervisningen utgår från ett undersökande arbetssätt genom NTA-konceptet. Hur upplever lärare bedömning genom NTA? Vilka faktorer upplever lärare som viktiga för att bedöma elevers kunskaper vid undersökande arbete genom NTA? Hur förhåller det sig mellan olika lärarkategorier gällande hur bedömningen upplevs? För att få svar på detta har vi i denna studie använt oss av enkät som metod. Totalt samlades 104 digitala enkätsvar in ifrån lärare runt om i landet.Resultatet visar att majoriteten av lärarna upplever bedömningen som övervägande lätt, men trots detta uppger de att de saknar en rad olika faktorer för att göra en god bedömning. Vilka faktorer lärarna anser vara viktiga för att göra en god bedömning och vilka de saknar har genom studien kunnat utläsas och ställas mot varandra. Lärare med få yrkesverksamma år fokuserar huvudsakligen på de praktiska aspekterna i klassrummet medan lärare med fler yrkesverksamma år tenderar att fokusera på bedömningsaspekterna. Vidare är den rekommendation vi vill ge till verksamheten, att inte undervärdera bedömningens betydelse för att säkerställa att undervisning och lärandemål harmonierar samt att NTA inte reduceras till att elever skapar intresse för görandet framför ämnesinnehållet. / The concept Naturvetenskap och Teknik för Alla (NTA) is an inquiry-oriented teaching approach, which is advocated as means to increase curiosity among pupils. To assure the pupils’ knowledge, their progress needs to be evaluated and assessed. Previous research has shown this to be problematic, depending on how inquiry is approached in teaching. The aim of our study was to investigate how compulsory school teachers that use NTA practice the assessment of pupils’ scientific knowledge. How do the teachers experience assessment through NTA? What factors do the teachers perceive as important when assessing the pupils’ knowledge through NTA? How do different teacher categories experience the assessment? A survey was used to answer these questions. In total, 104 digital questionnaires were collected from teachers around the country. The results reveal that the majority of teachers experience the assessment of the pupils as mostly easy, but they, however, express that factors are missing that could improve their assessment. Factors that the teachers view as important or are missing are then compared with each other in the study. The findings show that less experienced teachers mainly focus on practical aspects in the classroom, while more experienced teachers tend to focus on aspects of assessment. We recommend practitioners not to underestimate the importance of assessment to assure the alignment between learning experience and learning goals, and that the use of NTA should not be reduced to just a doing science approach to attract interest, at the expense of the learning of scientific content.

Syftet med studien är att öka kunskapen om hur lärare inom årskurs 1 - 3 uppfattar arbetet med skolutvecklingsprogrammet Naturvetenskap och teknik för alla (NTA) inom teknikämnet. Studiens frågeställningar har besvarats genom kvalitativa intervjuer, både enskilda och fokusgrupper, med lärare inom grundskolans lägre åldrar som använder sig av NTA i teknikundervisningen. Resultatet visar att teknikämnets status fortfarande är lågt och att teknik är ett ämne som ofta hamnar i skuggan av andra ämnen. Lärarna menar att NTA bidrar till en högre kvalité på undervisningen då programmet erbjuder en helhetslösning i form av bland annat material, lärarhandledningar och fortbildning. Samtidigt kan lärarna själva välja att anpassa upplägget utifrån sin egen klass och bekvämlighet. Resultatet visar att lärarna väljer att arbeta med NTA på flera olika sätt samt att tekniktemat Testa teknik ofta används på fel sätt. I det stora hela är det tydligt att lärarna är nöjda med skolutvecklingsprogrammet samtidigt som de menar på att det finns viss utvecklingspotential. Avslutningsvis diskuteras resultatet där även teknikundervisningens likvärdighet ifrågasätts kopplat till NTA. / The purpose of this study has been to increase the knowledge of how some teachers in primary school perceive the work with the kit-based programme Naturvetenskap och Teknik för Alla (NTA) in the subject of technology. The main questions of this study have been answered through qualitative interviews, both individual interviews and focus groups, with primary teachers that have been using NTA in their technology education. The results confirm that the technology subject has a low status and is often hidden in the shadows of other subjects. The teachers believe that NTA contributes to a higher teaching quality as the kit-based programme includes a complete material, teacher’s guidance and further training to increase their competence, etc. At the same time, the teachers have a choice how to adapt the ”kit” based on their own convenience and the individuals in their classrooms. The results show that teachers are working with NTA in several different ways and that one of the boxes that includes technology is often used incorrectly. As a conclusion it is clear that the teachers are satisfied with the program, but at the same time there is room for improvement. At the end of this essay the results are discussed, including the equivalence of technology subject that is affected when using the NTA-program.

Syftet med denna studie är att bidra med ökade kunskaper om hur lärare använder och uppfattar undersökande arbete samt undersöka om det finns några skillnader beroende på om de använder sig av NTA-materialet eller inte. Dataempirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer från tio lågstadielärare där hälften använde sig av NTA-materialet. Resultatet visar att det inte är några större skillnader mellan de två grupperna i varför lärare använder sig av ett undersökande arbete och vad eleverna ska lära sig. Skillnaderna fanns främst i hur lärarna använder sig av undersökande arbete och vilka förutsättningar som finns på skolan för att arbeta undersökande. Det fanns ett tydligt samband mellan hur de arbetade och lärarnas engagemang och intresse. Lärarnas yrkeserfarenhet och ämneskunskap visade sig även ha en stor betydelse vid användningen av arbetsmetoden. / The purpose of this study is to contribute with increased knowledge of how teachers use and perceive inquiry-based work methods as well as to see if there are any differences depending on if they use the NTA-material or not. The data was collected through qualitative interviews where ten primary school teachers were interviewed. The results shows there are no major differences in why teachers use inquiry-based work methods and/or what students will learn when the methods are used. The differences rather appeared in how the teachers used the inquiry-based work methods and what type of prerequisites that are available. Furthermore, there was a strong correlation between what methods they used and the teacher’s engagement. Lastly the teachers professional experience and subject knowledge proved to have a significant meaning when using the work method.

Sammanfattning Syftet med vår studie är att bidra med kunskap om hur eleverna i lågstadiet tillägnar sig begreppskunskaper och förmåga att genomföra systematiska undersökningar när de undervisas genom NTA i ämnet kemi. Studien genomfördes i en årskurs 3 med NTA-uppdraget färgerna i färgen. Vi valde att genomföra en kvalitativ interventionsstudie med strategin designbaserad studie. Vid två lektionstillfällen agerade vi själva lärare och observatör. Lektion A planerades efter NTA’s lärarhandledning. Efter analys av lektion A genomfördes en förändring till lektion B. Förändringarna av lektionen var visuellt stöd och tydligare muntlig stöttning från läraren. Den sociokulturella synen på lärande genomsyrar den aktuella studien och det insamlade resultatet. Resultatet visar att NTA-uppdraget färgerna i färgen bidrar till viss begreppsförståelse för begreppet separera och förmåga att genomföra systematiska undersökningar. Med de förändringar som gjordes till lektion B visade insamlat resultat på en ökad förståelse för begreppet separera och förmåga att genomföra systematiska undersökningar. Därmed dras en möjlig slutsats att verksamma och blivande F-3 lärare kan tillägga visuellt stöd och mer muntlig stöttning i sin undervisning när de använder sig av NTA uppdraget färgerna i färgen. / AbstractThe purpose of our study is to contribute knowledge about how primary school students acquire conceptual knowledge and the ability to conduct systematic investigations when taught through NTA in the subject of chemistry. The study was conducted in a grade 3 through the NTA assignment färgerna i färgen.We chose to conduct a qualitative intervention study with the strategy of design-based study. On two occasions we acted as teachers and observers. In lesson A, the assignment was planned straight from the NTA’s pedagogical plan. After analysis of lesson A we made a change for lesson B. The changes we did to lesson B were adding visual support and more oral support from the teacher. The sociocultural view of learning permeates the current study and the collected results. The results show that the NTA assignment färgerna i färgen contributes to some conceptual understanding of the concept of separation and the ability to conduct systematic investigations. With the changes that were made from the collected results the students showed an increased understanding of the concept of separation and the ability to carry out systematic investigations. Thus, it is concluded that active and prospective F-3 teachers should add visual support and more oral support in their teaching when using NTA assignment färgerna i färgen.

Tidigare forskning visar att om lärare utformar NO-lektioner med inslag av kritiskt tänkande, skapar elever ett större positivt intresse till undervisningen och attityderna förändras till dess innehåll. Syftet med studien är att ta reda på hur NO-lärare arbetar med att utveckla elevers kritiska tänkande samt om de kan använda färdigt material. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex olika mellanstadielärare och det visade sig att lärarna använder tre strategier för att nå dit, vilka är repetition, progression i olika NTA- laborationer samt skriva kritiska frågor och arbeta utefter EP A-modellen. Studien visar att de intervjuade lärarna anser att det är viktigt att utveckla elevers kritiska förmågor och lärarna arbetar aktivt med detta på lektionerna. Avslutningsvis framhåller studien att lärarna aktivt behöver arbeta med elevers kritiska tänkande och med NTA-materialet, samt att Concept Cartoons hjälper läraren i denna process. / Previous research shows that if teachers design their science classes with elements of critical thinking, pupils’ create a greater positive interest in the teaching and attitudes change towards its content. The purpose of this study is to find out how science teachers work to develop pupils' critical thinking and whether they can use ready-made material. Semi- structured interviews have been conducted with six different middle school teachers and it turned out that the teachers use three strategies to get there, which is repetition, progression in different NTA laboration and writing critical questions and working according to the Think- Pair-Share model. The study shows that the interviewed teachers believe it is important to develop pupils' critical abilities and the teachers work actively with this during class. In conclusion, the study highlights that teachers need to actively work with pupils' critical thinking and the NTA-material and Concept Cartoons help the teacher in this process.

Syftet med studien är att beskriva och exemplifiera uppfattningar och tankar om datorkunskap och programmering inom grundskolan och Makerspace-rörelsen. Lärare, verksamhetsutvecklare och avdelningschef inom samma skolverksamhet samt, i jämförande syfte, en anställd på ett Makerspace intervjuades om deras uppfattning om datorkunskap och programmering. Resultatet av studien visar att inom skolverksamheten används i stor utsträckning färdiga lektionsupplägg för programmeringsundervisningen, framtagna av organisationen Naturkunskap och teknik för alla (NTA). NTA har en central roll i skolverksamheten och erbjuder fortbildning och lektionsmaterial för de naturorienterande ämnena, matematik och teknik. På Makerspace sker utbildning i programmering främst med programmeringsplattformen Roblox som erbjuder en virtuell programmerbar värld.   Alla i studien uttryckte att det behövs medvetenhet och kunskap hos lärare såväl som hos elever om hur och när digitala verktyg ska användas. Framtidens samhälle ställer även krav på individen att ha en grundläggande förståelse för programmering och datalogiskt tänkande. För att möta kraven på arbetsmarknaden samt för att förstå och hantera teknologiska förändringar, inklusive användningen av AI. En erfarenhet från skolverksamheten som både lärare och avdelningschef hade var att programmering tilltalade elever som kan befinna sig i riskzon för att bli hemmasittare. Det skulle vara av värde både för individ och samhälle att utforska vad det är i programmeringsämnet som tilltalar dessa individer. / The purpose of this study is to describe and exemplify perceptions and thoughts about computer science and programming in primary school and the Makerspace movement. Teachers, an educational developer, and a head of a department within the same school organisation and, for comparative purposes, an employee at a Makerspace, were interviewed about their views on computer science and programming. The study’s results showed that within the school organisation ready-made lesson plans for programming education developed by the organisation “Naturkunskap och teknik för alla” (NTA) were widely used. NTA plays a vital role in the school organisation and offers teacher education and lesson materials for the subjects of mathematics, science and technology. In Makerspace, education in programming primarily takes place using the programming platform Roblox, which offers a virtual programmable world. Everyone in the study expressed that there is a need for awareness and knowledge among both teachers and students regarding how and when digital tools should be used. The society of the future also demands that individuals have a basic understanding of programming and computational thinking, to meet the demands of the job market and to understand and manage technological advances, including the use of AI. An experience from the school organisation, that both teachers and the department head had, was that programming appealed to students who may be at risk of becoming non-attenders. It would be of value for both the individual and society to explore what it is about the subject of programming that appeals to these individuals.

The purpose of this study was to find out how Primary school teachers work and think about the practical teaching in physics. Primary school teachers who work with a teacher support in science and technology, and Primary school teachers who do not work after any program have been interviewed. The method chosen in this study is semi-structured interview with sound recording. A total of seven interviews have been conducted and each interview took about 30 minutes to complete. The study addresses what research today says about practical activities in school and how the children learn the best way. Therefore, teachers are also asked about how they experience physics and practical work and how they choose to put an investigative approach. The result shows that the teachers experience physics as difficult and abstract. Teachers who work with a support program experience that the program helped them teach physics on a deeper level. The study also shows that most teachers uses closed and given labs. / Syftet med studien är att ta reda på hur lågstadielärare arbetar och tänker kring den praktiska undervisningen i fysikämnet. Lågstadielärare som arbetar med lärarstöd i naturkunskap och teknik samt lågstadielärare som inte arbetar efter något program har intervjuats. Metoden som valts vid denna studie är semistrukturerad intervju som spelats in med ljudupptagning. Totalt har sju intervjuer verkställts och varje intervju tog cirka 30 minuters att genomföra. Studien tar upp vad forskning idag säger om praktiska aktiviteter i skolan och hur barnen på bästa sätt lär sig. Därför frågas också lärarna om hur de upplever fysikämnet och praktiskt arbete samt om hur de väljer att lägga upp undervisningen. Resultatet visar att lärarna upplever fysikämnet som svårt och abstrakt. Lärare som arbetar med ett stödprogram upplever att programmet hjälpt dem undervisa i fysik på en djupare nivå. Studien visar också att de flesta lärarna arbetar efter arbetssättet slutna laborationer.

Studien har sin bakgrund i ett nytt material som har börjat implementeras i förskolors verksamheter runt om i landet. Materialet heter NTA och handlar om teknik och de naturvetenskapliga ämnena. Syftet med denna studie är att få en inblick i förskollärares uppfattningar om NTA i förskolan. För att samla in data till studien har kvalitativa intervjuer använts. Studien vilar på tankar och åsikter från fem förskollärare på olika förskolor i Värmlands län. För att samla in och analysera materialet har den fenomenografiska metodansatsen använts. Resultatet visar att NTA är omtyckt hos förskollärarna där såväl de själva som barnen kommer i kontakt med nya begrepp. Förskollärarna beskriver att materialet är lättillgängligt där såväl läroplansmålen som nya kunskaper nås och utvecklas. Det beskrivs att NTA är ett roligt verktyg att arbeta med där materialet bjuder in barnen, vidare beskrivs hur arbetet med naturvetenskap och teknik förändrats sedan pedagogerna genomgått NTA-fortbildning. Slutsatsen är att en utbildning i NTA medför att förskollärare väljer att medvetandegöra naturvetenskap och teknik mer i förskolans verksamhet samt till att förskollärarna erövrar kunskaper och en självkänsla i att undervisa i ämnena. / The study has its background in the new material that has gradually begun to be implemented in preschool activities around the country. The material is called NTA and deals with natural science and technology. The purpose of this study is to gain insight into preschool teachers ́ perceptions of NTA in preschool. Qualitative interviews were used to collect data for the study and the study is based on thoughts and opinions from five preschool teachers ́ at different preschools in Värmland County. A phenomenographic approach has been used to collect and analyse the data. The results show that NTA is popular with preschool teachers ́, where both themselves and the children encounter new concepts. The preschool teachers ́ describe that the material is easily accessible where both the curriculum goals and new knowledge are reached and developed. It is described that NTA is a fun tool to work with where the material invites the children to explore. The result also shows how their work with science and technology has changed after they underwent in-service training and started to use NTA. The conclusion is that an education in NTA means that preschool teachers ́ choose to raise awareness of science and technology more in the preschools activities and that the preschool teachers ́ acquire knowledge and self-esteem in teaching the subjects.

Syftet med den här studien är att beskriva rektorers och förskollärares uppfattningar av vad som krävs för naturvetenskaplig utbildning i förskolan. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes i denna studie med hjälp av en fenomenografisk metodansats. Totalt var det tre förskolor i en och samma kommun som deltog i studien. Förskolorna som deltog i undersökningen jobbar aktivt med NTA (Naturvetenskap och teknik för alla). Respondenterna som deltog i den studien är tre rektorer och tre förskollärare.  I resultatet framkom det att båda rektorerna och förskollärarna uppfattade NTA-utbildning och NTA-lådor som användbara verktyg för att stödja undervisningen i naturvetenskap. Förskollärarna och rektorerna ansåg att genom kompetensutveckling ökar deras möjligheter att främja barns utveckling inom naturvetenskaplig undervisning. / The aim of this study is to describe principals' and preschool teachers' perceptions of what is required for science education in preschool. Qualitative semi-structured interviews were conducted in this study, utilizing the phenomenographic theory and approach for support. A total of three preschools in the same municipality participated in the study. The preschools involved in the research have focused on NTA (Natural Science and Technology for All). The participants in this study include tree principals and tree preschool teachers.  The results revealed that both principals and preschool teachers emphasized the usefulness of NTA education and NTA kits as tools to support science education. Preschool teachers believed that through professional development, their opportunities to promote children's development in science education are enhanced. The results also indicated that both principals and preschool teachers shared the perception that professional development is crucial to promote children's understanding, allowing them to develop an early grasp of science