No description available.

Bakgrund: I Sverige har individer med utvecklingsstörning rätt att välja boendeform. Det finns dock lite forskning som undersöker vilken boendeform som är mest lämplig för dessa individer. De är en sårbar individgrupp som behöver uppmärksammas mer i forskning. Syfte: Studien avsåg att undersöka vilken boendeform som var mest lämplig för en individ med grav utvecklingsstörning. Detta gjordes genom att granska dennes boendeformsbyte från gruppboende till enskilt boende,  utifrån ett omvårdnadsperspektiv. Metod: Mixed methods användes för att besvara syftet. Intervjuer och fokusgruppmöte användes för kvalitativ datainsamling. Kvantitativ data samlades in från vårdtagarens aktivitetsdagbok. Resultat: Boendeformsbytet från gruppboende till enskilt boende verkar inneburit en förbättring på flera plan för vårdtagaren. Gruppbostaden hade begränsade möjligheter att ge den omvårdnad han behövde. På det enskilda boendet kunde de personliga assistenterna individanpassa omvårdnaden genom högre personaltäthet. Där fick han förbättrad nutrition eftersom måltiderna fullföljdes och maten var bättre. Aktivitetsmängden ökade då det fanns fasta rutiner och mer tid till aktivering i enskilt boende. Slutsats: God omvårdnad är individanpassad omvårdnad och för att uppnå detta krävs tillräckliga personalresurser. De personliga assistenternas kännedom om vårdtagaren är en förutsättning för att kommunicera, registrera avvikelser samt uppnå individanpassad omvårdnad. Enskilt boende verkar vara en mer lämplig boendeform än gruppbostad för en individ med grav utvecklingsstörning vad det gäller omvårdnadkvalité. / Background: In Sweden, individuals with developmental disabilities have the right to choose type of housing. However, there is a small amount of research that examines which type of housing that is most appropriate for these individuals. They are a vulnerable group that need more attention in research. Objective: The study aimed to examine which type of housing that was most suitable for an individual with severe mental retardation by reviewing a change of housing from group home to individual housing, from a nursing perspective. Methods: Mixed methods were used. Individual interviews and focus group meeting was used for qualitative data collection. Quantitative data were collected from the individual's activity diary. Results: The change of housing from group homes to individual housing seems to have improved the care in many different ways. Group home had a limited ability to provide the care needed. In the individual housing, staff could individualize the care because of higher staffing levels. The nutrition was improved because, in the individual housing, the individual was given the time to finish meals, also the food was better. The amount of activity increased in individual housing, where they had set procedures and more time to do the activities. Conclusion: Good care is individualized care and to achieve this sufficient staff-resources are required. The staff’s awareness of the patient is essential to communicate, find abnormalities and achieve individualized care. Individual accommodation seems to be a more suitable type of housing than a group home for an individual with severe mental retardation.

Bakgrund: Trots ett ansvar att inbegripa patientens sexuella hälsa i till exempel ankomstsamtalet, känner många sjuksköterskor motvilja till detta. Vi har själva märkt att VIPS-sökordet sexualitet/reproduktion sällan används i vården och därför valde vi att genomföra denna studie. Syfte: Studiens syfte var att belysa hur sjuksköterskan uppmärksammar patientens sexuella beteende. Metod: Detta var en kvalitativ intervjustudie med fyra sjuksköterskor från beroende- och primärvården. Resultat: Fyra teman valdes ut; journalföring, sjuksköterskans samtal med patienten, samband mellan beroende/sjukdomar och sexualproblem samt behandling. Huvudresultatet var att sjuksköterskor inte frågar om VIPS-sökordet sexualitet/reproduktion om inte uppenbara skäl finns. Slutsats: Sjuksköterskorna går tillväga på olika sätt när de uppmärksammar en patients sexuella beteenden. Vissa frågar i samband med andra sjukdomar och vissa frågar inte alls om det. Några rutiner kring hur sjuksköterskan ska handla vid ett misstänkt sexmissbruk finns inte men var och en av de intervjuade hade en egen plan på var de skulle rekommendera patienten att vända sig. / Background: Despite a responsibility to include the sexual health of a patient in e.g. the admission interview, many nurses feel reluctant to do so. We have noticed that the VIPS-search word sexuality/reproduction is seldomly used within the health care and therefore we chose to conduct this study. Aim: The aim of the study was to elucidate how the nurse is paying attention to the sexual behavior of the patient. Methods: This was a qualitative interview study with four nurses from the addictive- and primary care. Results: Four themes were chosen; keeping medical records, the nurse's communication with the patient, the connection between addiction/diseases and sexual problems and treatment. The main result was that nurses don't use the VIPS-search word sexuality/reproduction if no obvious reasons exist. Conclusion: Nurses approach the patient's sexual behavior in different ways. Some ask while discussing other diseases and some do not ask at all. There are no routines according to how the nurses should act when they suspect a sexual addiction but each and one of the interviewed nurses had their own way to which treatment they would recommend in the matter.

Bakgrund:Sverige förändras och blir ett mer mångkulturelltsamhälle. Sjuksköterskan behöver arbeta utifrån ett helhetsperspektiv för attkunna ge en patientcentrerad vård. Utmaningar kan uppstå när det finnskommunikationssvårigheter på grund av språkbarriären och olika kulturellatraditioner, vilket kan medföra olika värderingar om vad hälsa -och sjukvårdinnebär. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av kulturmötenmed patienter. Metod: En litteraturstudie med grund i kvalitativ ansats.Resultat: Kulturskillnader var något som väckte en reaktion hossjuksköterskorna i mötet med patienten. Det berodde bland annat på annorlundavärderingar, traditioner och attityder. Det mest framträdande varspråkbarriären och även anhörigas deltagande i omvårdnaden, en aspekt som mångasjuksköterskor upplevde att det försvårade möjligheten till en individanpassadomvårdnad. Andra skillnader var matkulturen, religion samt känslomässigauttryck och beteenden. Slutsats: Resultatet överensstämde med tidigareforskning som gjorts inom valt fenomen. De sjuksköterskor som sällan mötte patienterfrån andra kulturer upplevde oftast större utmaningar inom omvårdnaden medan desjuksköterskor som hade mer frekventa kulturmöten samt mer erfarenhet av attvårdat patienter med en annan kulturellbakgrund uppvisade en högre grad avkulturkompetens Det behövs ytterligare kunskap och utbildning om andrakulturer, något som skulle kunna implementeras under sjuksköterskeutbildningen föratt på så sätt förbereda sjuksköterskorna inför kulturella vårdmöten. En mervarierad personaluppsättning med olika kulturella bakgrunder skulle kunnaberika och underlättar omvårdnaden. Kliniskbetydelse: Det finns bådekunskapsbrist och kommunikationssvårigheter vid kulturmöten inom vården.Professionell tolk bör inkallasvid behov och utveckla kulturmedvetenheten genomklinisk utbildning hos sjuksköterskor och övriga vårdpersonal. / Background: Sweden is changing and becoming a more diverse society. Nurses need to work holistically in order to provide a patient-centered care. Challenges may arise when there are communication difficulties due to language barriers and different cultural traditions, which may cause different values about what health-care involves. Aim: To illuminate nurses' experiences of cultural encounters with patients Method: A literature review with grounding in qualitative approach. Results: A cultural difference was something that brought a reaction of the nurses in the encounter with the patient. Something that was partly due to different values, traditions and attitudes. The most prominent was the language barrier and also relatives' participation in their care; one aspect that many nurses felt that it hindered the possibility of an individualized care. Other differences were food culture, religion, and emotional expression and behavior. Conclusion: These results were consistent with previous research undertaken in the chosen phenomenon. The nurses who rarely met patients from other cultures usually experienced major challenges in nursing, while those nurses who had more frequent cultural encounters and more experience tended patients with a different cultural background showed a higher level of cultural competence. The need for further knowledge and education about other cultures is something that could be implemented during nursing education in order to prepare nurses to cultural care encounters. A more diverse set of staff with different cultural backgrounds could enrich and facilitate nursing care. Clinical significance: There is both a lack of knowledge and communication difficulties in cultural encounters in health care. Professional interpreter should convene when necessary and develop cultural awareness through clinical training of nurses and other healthcare professionals.

The perinatal nurse’s work is influenced by the particular needs of each labouring women as well as by institutional discourses and textually mediated work processes that guide obstetrical care in hospital. Institutional Ethnography (IE) was used to explore the work performed by perinatal nurses in relation to the pain management of women labouring with mobile labour epidural analgesia. The data collection process involved interviews with five perinatal nurses working in a tertiary care centre in British Columbia and an in-depth review of the institutional texts used by these nurses. The perinatal nurse’s work associated with the initiation and maintenance of the epidural involves a constant re-prioritizing of the nurse’s actions and interventions in order to attend to multiple demands associated with the care of a labouring woman. The nurse’s extensive knowledge work requires an awareness of the effects of the epidural on maternal and fetal wellbeing and the labour progress. The nurse’s work of promoting effective pain relief is managed separately from the process of supporting labour and birth. Once the epidural is inserted and the contraction pain alleviated, all manifestations of pain are perceived as problematic. Within the context of epidural management, the goal becomes taking every measure possible to alleviate the presence and re-occurrence of contraction pain. The nurse’s work of mobilizing a labouring woman with an epidural involves an additional layer of assessment and evaluations which require additional work on the part of the nurse. The nurse must choose and prioritize the care she provides to the labouring woman. Needing to focus more intensely on the safety of the labouring woman and her fetus, alongside ensuring the required epidural work processes are completed, results in mobility falling to the lowest priority level within the nurse’s epidural management work. The textually mediated work processes embedded in the intuitional policies and forms associated with epidural management reinforce this hierarchy of priorities and directly structure the nurse’s work time away from providing care that supports women to cope with labour pain and encouraging mobility to promote labour progress. The various hospital forms, policies and guidelines coordinate and organize the nurse’s epidural work so that promoting mobility is subsumed; potentially increasing the risk of labour dystocia and caesarean birth for women labouring with a mobile labour epidural analgesia. / Graduate / 0570 / 0380 / 0626 / isabelle@dccnet.com

No description available.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket har genomgått stora förändringar under de senaste decennierna. Sjuksköterskan förväntas att vara en länk mellan samtliga instanser i vårdkedjan i en organisation där omorganiseringar sker och arbetsvillkor ändras. Stress är ett inbyggt fenomen i vårdarbetet och är precis som hälsobegreppet högst individuellt och komplext. Sjuksköterskan behöver ta hand om den egna hälsan för att inte vården av andra ska äventyras. För att kunna göra detta har sjuksköterskan ett ansvar men en förutsättning för detta är dock att organisation, ledning och arbetsplats är utformad så att det är möjligt för sjuksköterskan att upprätthålla hälsa. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av sin arbetssituation för att förstå hur den påverkar den egna hälsan Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt. Resultatet grundar sig på nio vetenskapliga artiklar. Vid analysen lästes artiklarna ett flertal gånger och likheter och skillnader identifierades. Resultat: Följande huvudteman utkristalliserades; sjuksköterskans upplevelse av organisation, sjuksköterskans upplevelse av ledning, sjuksköterskans upplevelse av stress samt sjuksköterskans upplevelse av patientmötet. Det andra huvudtemat har tre underteman; att inte bli lyssnad på, att inte få stöd och att få stöd. Huvudtema tre har två underteman; negativ stress och positiv stress som utvecklar. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån transition som teoretisk utgångspunkt. De intervjuade sjuksköterskorna visade sig i stor utsträckning har likartade uppfattningar om sin arbetssituation som i andra studier. De upplevde en hög grad stress och ett missnöje kring ledning och organisation på sin arbetsplats vilket visar på brister i ledning och organisation som påverkar på hälsan. / Background: Nursing profession has undergone major changes in recent decades. The nurse is expected to be a link between all parts in the care chain in an organization where reorganization takes place and working conditions are continuously changing. Stress is an internal phenomenon in care work and is just as the concept of health of highly individual and complex. The nurse needs to take care of her/his own health in order to the care of patients. While the nurse has a responsibility the prerequisite for being capable to provide good care is that the organization, management and workplace is designed to make it possible for the nurse to maintain health. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of their work situation in order to understand how it affects their own health. Method: The thesis is a literature review. The result is based on nine pieces of scientific articles. The articels were read several times and the similarities and differences were identified. Results: The following main themes emerged; nurse's experience of the organization, the nurse's experience of management, the nurse's experience of stress and nurses' experience of meeting the patient. The second main theme has three sub-themes; not to be listened to, not to get support and to get support. The main theme of three has two sub-themes; negative stress and positive stress that develops. Discussions: The results were discussed using transition as a theoretical base. The nurses had rather similar views about their work situation as showed also in other studies. They experienced a high degree of stress and dissatisfaction with the management and organization in their workplace that highlights the deficiencies in management, and organization that have strong impact on health.

Šio tyrimo tikslas - įvertinti moterų, kurioms atlikta krūties vėžio operacija, kūno įvaizdžio pokyčius, taikant radioterapinį gydymą. Tyrimo metodika. Tyrimas atliktas LSMU Krūtų chirurgijos skyriuje 2012 m. sausio – 2013 m. vasario mėnesiais. Tyrimo metu buvo naudojamos kūno įvaizdžio po krūties vėžio anketa (BIBCQ) ir papildomai sudaryti klausimai sociodemografiniams duomenims išsiaiškinti. Anoniminėje anketinėje apklausoje sutikusios dalyvauti pacientės buvo informuotos apie tyrimą, jo tikslą ir eigą. Sutikusios pacientės dalyvauti tyrime, savo sutikimą patvirtino raštiškai, pasirašydamos informuotą sutikimą. Rezultatai. Apklausoje dalyvavo 98 respondentės, kurių amžius svyravo nuo 30 – 74 metų. Respondenčių amžiaus vidurkis 50,9 m. (SN ± 12,09). Tyrimo rezultatai rodo, kad respondentės didžiausiais balų vidurkiais įvertino „pažeidžiamumo“, „gėdos jausmo dėl savo kūno“ ir „pašalinių žmonių žvilgsnių“ skales. Labai stipri sąsaja nustatyta tarp „gėdos jausmo dėl savo kūno“ su „pažeidžiamumo“, „susirūpinimo dėl savo kūno“ ir „pašalinių žmonių žvilgsnių“ skalėmis. „Pažeidžiamumo“ skalė taip pat labai stipriai susijusi su „susirūpinimu dėl savo kūno“ skale. Socialiniai-demografiniai rodikliai turėjo sąsajas su visomis šešiomis kūno įvaizdžio charakteristikomis. Nustatyta, kad didžiausi kūno įvaizdžio balų vidurkiai turėjo sąsajas su vaisingo amžiaus moterimis, ištekėjusiomis ar gyvenančiomis su gyvenimo draugu, turinčiomis spec. vidurinį ar aukštąjį išsilavinimą... [toliau žr. visą tekstą] / The goal of the study is to evaluate women who underwent breast cancer surgery, body image changes with radiotherapy. Methods. The study was conducted LSMUL Breast Surgery Department in 2012. January - 2013. February. The study has been used in body image after breast cancer questionnaire (BIBCQ) and additionally up questions to find out the socio-demographic data. Patients who agreed to participate in anonymous questionnaire survey, were informed about the study, purpose and progress. Patients consented to participate in the study by signing an informed consent. Results. The survey involved 98 respondents whose ages ranged from 30-74 years. Respondents' average age of 50.9 years (SD ± 12.09). The results show that respondents rated the highest score averages "vulnerability" scale , "body stigma" scale and "transparency" scale. Very strong correlation is found between „body stigma“ with "vulnerability", "body concerns" and " transparency“ scales. "Vulnerability" scale has also very strong correlation with „body concerns"scale. Socio-demographic indicators had correlation to all six characteristics of the body image. It was found that the largest body image point averages had correlation to child-bearing age women, married or living with their common-low, having a secondary or higher education, working, living in the town. Conclusions. 1.The assessment of body image characteristics, among women who underwent breast cancer surgery, during the treatment of radiotherapy... [to full text]

Diss. (sammanfattning) Göteborg : Göteborgs universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. Univ. Frankfurt am Main, 2007.