Syfte: Syftet med studien var att beskriva skötares uppfattningar av specialistsjuksköterskans kompetens i psykiatrisk vård. Metod: För att analysera detta fenomen gjordes en intervjustudie med kvalitativ design och en fenomenografisk analys tillämpades. Semistrukturerade intervjuer genomfördes där nio skötare verksamma i den psykiatriska vården vid tiden för intervjutillfället deltog. Med avsikt att finna variation bland uppfattningarna bearbetades och analyserades det transkriberade materialet i en analys omfattande sju steg. Resultat: Fyra kategorier av skötarnas uppfattningar identifierades: Osynlig kompetens, otydlig kompetens, synlig kompetens och tydlig kompetens. Relationen mellan dessa kategorier förhöll sig hierarkiskt i förhållande till i vilken grad specialistsjuksköterskans kompetens uppfattades. Slutsats: Skötarens uppfattningar ger uttryck för att det finns ett starkt behov av specialistsjuksköterskans kompetens samtidigt som man inte kan se hur den urskiljer sig från skötarens egen kompetens. Områden i specialistsjuksköterskans kompetens som har stor betydelse för och kompletterar skötarens egen kompetens värdesätts särskilt, såsom specialistsjuksköterskans arbetsledarroll, samarbetsförmåga, somatiska kunskap och helhetsbild av psykiatrin i övrigt. / Aim: The aim of this study was to describe how psychiatric aides’ understand the competence of specialist nurses in psychiatric care. Methods: In order to analyze this phenomenon, a phenomenographic interview study with qualitative design was carried out. Semi-structured interviews were conducted with nine psychiatric aides, working in psychiatric in-patient care at the time of the interview. In order to find the variation among the understandings, the transcribed material was processed and analyzed through an analyze method including seven steps. Results: Four categories of understandings were identified: invisible competence, unobvious competence, visible competence and obvious competence. The relationship between these different categories took a hierarchical structure in relation to the degree of which the specialist nurse competence was understood. Conclusions: The understandings of the psychiatric aides expresses the dependence of the specialist nurse's competence while at the same time one cannot see how it distinguishes itself from the psychiatric aides’ own competence. Areas of the specialist nurse competence that are of great importance for the psychiatric aides and complement their competence are especially valued, such as: the specialist nurse’s leadership, ability to cooperate, somatic knowledge and overall knowledge of psychiatry.

Bakgrund: Sjuksköterskans uppgift i hälso- och sjukvården är att värna om patientens styrkor i omvårdnaden. Personcentrerad omvårdnad innebär att ett holistiskt synsätt och förhållningssätt till patienten praktiseras i omvårdnaden. Orems egenvårdsteori innebär att patientens hälsa främjas av att bedriva egenvård. Autonomi innebär självständighet och självbestämmande. Patientautonomi försummas inom omvårdnaden och det är därför väsentligt att undersöka patientens uppfattning av autonomins betydelse. Syfte: Att beskriva äldre och medelålders patienters upplevelse av autonomins betydelse vid omvårdnad. Metod: En litteraturöversikt där (n=16) kvalitativa artiklar söktes i databaserna PubMed och CINAHL. Analysen har skett genom att hitta teman och subteman utifrån likheter/skillnader i artiklarnas resultat. Resultat: Äldre och medelålders patienter upplevde att autonomi vid omvårdnad påverkade deras värdighet och identitet. Dessa påverkade patienternas välbefinnande och livskvalitet. Sjuksköterskan hade en betydande roll för möjligheten till autonomi, där tidsbrist, respekt för patienten och egna attityder kunde påverka autonomin. Majoriteten av patienterna upplevde inte autonomi vid omvårdnad. Konklusion: Både sjuksköterskan och patienten upplever att patientautonomi försummas vid omvårdnad vilket påverkar patientens välbefinnande och livskvalitet negativt. Tidigare forskning i ämnet är begränsat och det behövs vidare forskning kring ämnet. / Background: The nurse's role in the health-care is to defend the patient's abilities. Person-centred care refers to the practice of a holistic approach towards the patient in the nursing care. Orem's theory of self care intends that patients' health benefits from practicing self care. Autonomy means independency and self-determination. Patient autonomy is found in previous research to be neglected in the nursing care, which makes it essential to further investigate the patient's experience of the meaning of autonomy. Aim: To describe elderly and middle-aged patients' experience of the meaning of autonomy in nursing care. Method: A review of the literature where (n=16) qualitative articles were searched for in the databases PubMed and CINAHL. The analysis focused on finding themes and subthemes in the similarities/differences of the articles' results. Results: Elderly and middle-aged patients experienced that the autonomy in nursing care affected their dignity and identity, which also affected their well-being and quality of life. The nurse had a significant role in terms of the opportunity to autonomy, their time restraints, respect for patients, and attitudes could influence the autonomy. The majority of the patients did not experience autonomy. Conclusion: Both nurses and patients experience that patient autonomy is neglected, which influences the patient's well-being and quality of life negatively. Few studies describes the patients' experience of autonomy in nursing care, so further research in this area is needed.

This study uses a descriptive survey design to describe and examine the relationship among school nurses’ level of education, years of experience, knowledge of asthma and identification of the school nurse’s level of proficiency based on Benner’s (1984) model of Novice to Expert. A convenience sample of school nurses employed in public schools within the state of Massachusetts with an RN degree (registered nurse) were sampled. The demographic data revealed that of the 325 participants who participated in the study, the majority of school nurses were female ranging in age from 40 to 50 (M=47.0). The majority of nurses had a bachelor’s degree in nursing and were employed in the nursing profession on an average of twenty-two years and in school nursing for ten years. Since the majority of the school nurses did not have a master’s degree, they were not certified by a national certifying body. The majority of participants indicated that they had received certification through the Board of Education in Massachusetts. Most school nurses worked full time in a public school and were responsible for between six hundred and a thousand students. The majority of nurses indicated that they did not have a school-based clinic on site, nor did they have a school-based health center or clinic to refer students. There was little variability among sample characteristics with school nurses employed in Massachusetts being a fairly homogenous group. Those surveyed were sent a packet containing four questionnaires including one on demographics, as well as an asthma questionnaire, a questionnaire assessing chronic health problems in the schools, and a self-reporting questionnaire based on Benner’s (1984) model. Further results of this study revealed that the majority of the school nurses had an average to above average knowledge of asthma. The three most common interventions performed by school nurses as well as non medical personnel for those students with chronic illness are nebulizations, inhalers, and peak flow meters. Based on the self-report model of Benner’s (1984), these same nurses viewed themselves as expert in their level of practice. Mezirow’s Adult Learning Theory as well as Benner’s (1984) model of Novice to Expert were used to support the nurses level of practice based on experience, intuition and a constellation of meaning schemes developed from previous exemplars. Results of the study indicated that although the nurses surveyed were expert in their knowledge of basic nursing concepts, none had advanced practice level courses in advanced health assessment or clinical decision making in order to effectively manage the complexities of chronic illness such as ADHD, diabetes, and epilepsy, as well as asthma, the most common chronic illness in schools today.

Bakgrund: Risk för undernäring och lång nattfasta för äldre personer som bor på särskilt boende är något som uppmärksammats enligt aktuell forskning. Anledningen till att ämnet känns viktigt att studera vidare är att en nattfasta över 11 timmar kan vara första steget till undernäring. Undernäring i sin tur kan orsaka fysiskt lidande och ger en ökad risk för fallskador, infektioner och svårläkta sår. Syfte: Studiens syfte var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av nutritionsvård på särskilt boende för äldre personer. Metod: Studien genomfördes enligt en kvalitativ induktiv ansats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Åtta distriktssköterskor intervjuades. Datainsamlingen analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analys av resultatet genererade tre huvudkategorier och sju underkategorier. Teamsamverkan spelar en viktig roll i omvårdnadsarbetet, både med hänseende till kommunikation och distriktssköterskans roll. Ledningens stöd eller ibland brist på stöd samt organisatoriska frågor har betydelse för hur arbetet med nutrition prioriteras i de olika vårdprofessionerna. Delaktighet inkluderar både den äldre personen och omvårdnadspersonalen. Den personcentrerade vården avspeglas i hur delaktigheten utnyttjas och används i positivt syfte. Slutsats: Det krävs ett välfungerande samarbete och en bra kommunikation mellan alla inblandade vårdprofessioner för att skapa en god vård för den äldre personen och för att undvika lidande i form av undernäring och för lång nattfasta. / Background: Risk of malnutrition and long night fasting for elderly people living in special housing is something that has been noted according to current research. The reason why the subject feels important to study further is that a night fast over 11 hours can be the first step to malnutrition. Malnutrition, in turn, can cause physical suffering and increases the risk of fall injuries, infections and severe wounds. Aim: The purpose of the study was to elucidate district nurses´ experiences of nutrition care in special housing for the elderly. Method: The study was conducted according to a qualitative inductive approach using semistructured interviews. Eight district nurses were interviewed. The data collection was analyzed based on a qualitative content analysis. Results: Analysis of the result generated three main categories and seven subcategories. Team collaboration plays an important role in the nursing work, both with regard to communication and the role of the district nurse. Management´s support or sometimes lack of support and organizational issues have an impact on how nutrition work is prioritized in the various health care professions. Participation includes both the elderly peolpe and the nursing staff. The person-centered care is reflected in how participation is utilized and used for a positive purpose. Conclusion: A well-functioning collaboration and good communication between all health care professionals involved is required to create good care for the elderly people and to avoid suffering in the form av malnutrition and long night fasting.

Nästan 1300 personer tog 2018 sitt liv i Sverige, av de hade ca en tredjedel en aktiv vårdkontakt. Suicidnära patienter förekommer i alla vårdkontexter, sjuksköterskan ansvarar för att planera och organisera vården för dessa patienter. Suicidtankar utgör ett lidande för patienten vilket är viktigt att det synliggörs vid en suicidriskbedömning. Problemet blir när sjukvården brister i sitt omhändertagande av patienten. Vi har därför valt att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter som uttryckt ohälsa i form av suicidalitet. Metoden som användes var en litteraturöversikt och 12 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet strukturerades upp i tre huvudteman och visade att många sjuksköterskor upplevde sig ha en sämre attityd mot patienten på grund av brist på erfarenhet och kunskap. Det visade också på att sjuksköterskorna upplevde reflektion i arbetet positivt men att många också påverkades negativt av samhällets syn på suicid. Vår diskussion berör våra erfarenheter av reflektionens positiva betydelse i det kliniska arbetet och dess funktioner för att bättre kunna hantera patienter som uttryckt ohälsa i form av suicidtankar. Det behövs kunskap och ett öppnare samhällsklimat där det finns utrymme att tala om psykisk ohälsa för att vi på en bredare front ska kunna arbeta suicidpreventivt. Det behövs också mer forskning på sambandet mellan sjuksköterskans attityd mot patienten samt upplevelsen av vårdandet och vilken kunskap eller erfarenhet sjuksköterskan har av att vårda patienter med suicidtankar. / In 2018 almost 1300 people committed suicide in Sweden, about a third of them had an active care contact. Suicidal patients are present in all kind of care, the nurse is responsible for planning and organizing the care for these patients. Suicidal thoughts constitutes a suffering for the patient which is important to make visible in a suicide risk assessment. The problem appears when the healthcare system fails in its care for the patient. We have therefore chosen to describe the nurses experience of caring for patients who have expresses ill health in the form of suicidality. The method used was a literature review and twelve scientific articles were analyzed. The result was structured into three main themes and showed that many nurses experienced a poorer attitude towards the patient due to lack of experience and knowledge. It also showed that the nurses experienced reflection in the work positively but that many were also negatively affected by society's view of suicide. Our discussion relates to our experiences of the positive effect of reflection in clinical work and its functions to better care for patients who have expressed ill health in the form of suicidal thoughts. There is a need for knowledge and a more open societal climate where there is room to talk about mental illness in order for us to work with suicide prevention on a wider front. There is also a need for more research on the relationship between the nurse’s attitude towards the patient together with the experience of the caring and the knowledge or experience the nurse has to care for patients with suicidal thoughts.

Hjärt- och kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i västvärlden och typ 2-diabetes är en av våra största folksjukdomar. De vanligaste riskfaktorerna är fetma, högt blodtryck, höga blodfetter och insulinresistens. En kombination av minst tre av dessa riskfaktorer utgör ett metabolt syndrom, vilket drastiskt ökar risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom och typ 2-diabetes. Det metabola syndromet orsakas till stor del av osund kosthållning och brist på fysisk aktivitet. Få studier beskriver distriktssköterskans förebyggande koståtgärder för patienter med metabolt syndrom som ännu inte utvecklat hjärt- och kärlsjukdom eller typ 2-diabetes. Syftet med denna studie är att beskriva distriktssköterskans upplevelse av förebyggande koståtgärder för patienter med metabolt syndrom inom primärvården. Detta är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats, där sex intervjuer med distriktssköterskor med minst sex månaders arbetslivserfarenhet, genomfördes och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Distriktssköterskan utgår från patienten i sitt förebyggande arbete gällande kostråd. Patientens motivation är en förutsättning för ett lyckat resultat. Personcentrerad vård eftersträvas, men strukturella hinder som till exempel tidsbrist och otillräckliga riktlinjer om tillvägagångsätt i arbetet försvårar distriktssköterskans förebyggande koståtgärder för patienter med metabolt syndrom. Koståtgärder behöver prioriteras som behandling och mer tid behöver avsättas för hälsofrämjande insatser inom primärvården. / Cardiovascular disease is the leading cause of death in the west and type 2 diabetes is one of our most frequent disease. The most common risk factors are obesity, high blood pressure, high blood lipids and insulin resistance. A combination of at least three of these risk factors constitutes a metabolic syndrome, which drastically increases the risk of cardiovascular disease and type 2 diabetes. The metabolic syndrome is largely caused by unhealthy diets and lack of physical activity. Few studies describe the district nurse's dietary prevention work in patients with metabolic syndrome, who have not yet developed cardiovascular disease or type 2 diabetes. The aim of this study is to describe the district nurse's experience of dietary prevention work in patients with metabolic syndrome in primary health care. This is a qualitative interview study with inductive approach, where six interviews with district nurse’s with at least six months experience of work, were carried out and analyzed according to qualitative content analysis. The district nurse's preventive work is based on the patient. The patient's motivation is a prerequisite for a good result. Person centered care is sought, but structurally barriers, mainly in form of time shortage and inadequate guidelines about the procedures of work, impedes the district nurse's dietary preventive work in patients with metabolic syndrome. Cost advice needs to be priority as treatment and more time needs to be disposed on health promotion in primary care.

Bakgrund: Sexuella trakasserier bland sjuksköterskor är globalt ett stort problem. Sexuella trakasserier förekommer från både kollegor, chefer, anhöriga och patienter hos båda könen och kan definieras som både fysiskt våld, psykiskt våld, verbalt och icke verbalt. Det finns riktlinjer och lagar runt om i världen som ska förebygga mot sexuella trakasserier.  Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av sin mentala hälsa vid arbetsrelaterade sexuella trakasserier. Metod: Studien använde allmän litteraturöversikt som metod med induktiv ansats. Litteratursökning utfördes i databaserna PubMed, CINAHL och MEDLINE. Efter kvalitetsgranskning valdes tretton artiklar ut till resultatet vilka sammanställdes i en matris. Data analyserades genom Fribergs analysmodell. Resultat: Resultatet visade att sexuella trakasserier på arbetsplatsen leder till en negativ påverkan på sjuksköterskans mentala hälsa som gav psykiska, fysiska sjukdomar, påverkad arbetsmiljö och hot mot patientsäkerheten. Sjuksköterskans omvårdnadsarbete påverkas och möjligheter att ta sitt professionella ansvar. Sjuksköterskor som har upplevt sexuella trakasserier riskerar att sjukskriva sig och lämnar sitt yrke.  Slutsatser: Sexuella trakasserier påverkar sjuksköterskors mentala hälsa, ger psykiska och fysiska sjukdomar som resulterar i påverkad omvårdnad, patientsäkerhet och arbetsmiljö. Det beskriver vikten av forskning om ämnet för att utse förebyggande åtgärder som behövs på arbetsplatserna världen över. / Background: Sexual harassment among nurses is a major problem globally. Sexual harassment occurs from colleagues, managers, relatives and patients of both sexes and can be defined as both physical violence, psychological violence, verbal and nonverbal. There are guidelines and laws around the world to prevent sexual harassment.   Purpose: The purpose is to describe nurses' experiences of their mental health in the event of work-related sexual harassment.  Method: The study used general literature review as a method with inductive approach. Literature search was carried out in the databases PubMed, CINAHL and MEDLINE. After quality review, thirteen articles were selected for the result, which was compiled in an array. The data was analysed through Friberg's analysis model.  Results: The results showed that sexual harassment in the workplace leads to a negative impact on the nurse's mental health that resulted in mental, physical illnesses, affected work environment and threats to patient safety. The nurse's nursing work is affected and opportunities to take their professional responsibility. Nurses who have experienced sexual harassment risk taking sick leave and leaving their profession. Conclusions: Sexual harassment affects nurses' mental health, causes mental and physical illnesses that result in affected nursing, patient safety and work environment. It describes the importance of research on the subject in order to designate preventive measures needed in workplaces worldwide.

Bakgrund Klimakteriet är en hormonell förändring som alla kvinnor går igenom och är ett resultat av kvinnans fertila år. Den hormonella förändringen påverkar alla kvinnor men på olika sätt och upplevelsen av dess påverkan kan skilja sig mellan olika kvinnor. Symtomen som kvinnan upplever kan vara både fysiska och psykiska och kan komma att påverka kroppsbilden och den sexuella hälsan. Att uppmärksamma kvinnans upplevelse av klimakteriet, ge henne utrymme för sina tankar och erbjuda möjlighet att få stöd i detta kan styrka hennes egenmakt i livsstilsförändringen. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva kvinnors upplevelser och erfarenheter kring sin sexuella hälsa under klimakteriet. Metod Metod för studien var en icke-systematisk litteraturöversikt. Litteraturöversikten presenterar resultat från 16 vetenskapliga originalartiklar inhämtade från databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo. De vetenskapliga artiklarna är av blandad design och har kvalitetsgranskats i enlighet med Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag och analyserat enligt en integrerad dataanalys. Resultat Litteraturöversikten resulterade i tre olika kategorier och tillhörande underkategorier baserat på huvudfynden i kvinnornas upplevelser. Följande kategorier har identifierats; Upplevelsen av menopausala symtoms inverkan på den sexuella funktionen, Effekter på den sexuella hälsan och Behov av behandling och stöd för ökad sexuell hälsa. Slutsats Litteraturöversikten påvisade att majoriteten av kvinnorna som genomgår klimakteriet upplever en negativ förändring i sin sexuella hälsa. Den förändrade kroppsbilden i kombination med menopausala symtom påverkade kvinnans sexuella funktion negativt. Många kvinnor beskrev en önskan om att få stöd och rådgivning av sjuksköterskan kring hur hon ska kunna återta egenmakt över sin sexualitet. För att kunna stödja kvinnan i den hormonella förändringen är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap kring klimakteriet och hur kvinnan kan komma att påverkas för att främja hälsa och välbefinnande. / Background Menopause is a hormonal change that women go through and represent the ending of women's fertile years. The hormonal change affects women but in different ways and the experience of its impact can differ between women. The symptoms that women experiences can be both physical and psychological and can affect the body image and the sexual health. Paying attention to a woman's experience of menopause, giving her space for her thoughts and offering the opportunity to receive support can strengthen her autonomy in this lifestyle change. Aim The purpose of this literature review was to describe women's experiences surrounding sexual health during menopause. Method The method used for the study was a literature review. The literature review presents results from 16 original scientific articles obtained from the databases PubMed, CINAHL and PsycInfo. The scientific articles are of mixed designs and have been quality reviewed in accordance with Sophiahemmet University's assessment data and analyzed according to an integrated data analysis method. Results The literature review resulted in three different categories and associated subcategories based on the main findings from women's experiences. The following categories have been identified; The experience of menopausal symptoms and it’s effect on the sexual function, Effects on sexual health and Need for treatment and support for increased sexual health. Conclusions This literature review showed that the majority of women who undergo menopause experience a negative change in their sexual health. Many women described a desire to receive support and advice from the nurse on how she can be able to regain autonomy over her sexual health. To be able to support the woman during menopause it is important that the nurse has knowledge of how the woman may be affected to promote health and wellbeing.

Bakgrund: Varje år drabbas ett flertal patienter inom slutenvården av vårdrelaterade infektioner (VRI). Det påverkar inte bara individens hälsotillstånd utan även samhället i stort genom höga kostnader. Att följa de basala hygienrutinerna är betydande för att undvika uppkomsten av VRI. Sjuksköterskan har därmed ett ansvar att följa de riktlinjer som finns kring hygienrutiner för att på så sätt kunna bedriva en säker vård och minska uppkomsten och spridning av bakterier.   Syfte: Syftet är att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans följsamhet till basala hygienrutiner.  Metod: Metoden som användes var litteraturöversikt och baseras på tio stycken artiklar från databaserna Cinahl Complete och PubMed.   Resultat: I litteraturöversikten framkom flera faktorer som påverkar sjuksköterskans följsamhet till basala hygienrutiner. De primära orsakerna visade sig vara kunskap och utbildning. Sjuksköterskans arbetsmiljö och hälsa visade sig även vara betydelsefulla vid hanteringen av hygienrutiner.   Sammanfattning: I resultatet framkom att kontinuerlig utbildning är viktigt för att öka kunskapen hos sjuksköterskor. Genom att skapa en arbetsmiljö där material finns att tillgå kan hygienrutinerna förbättras. / Background: Every year, a number of patients in hospital care suffer from a healthcare-associated infection (HAIs). It affects not only the individual’s state of health but also society at large through high costs.  It is necessary to follow the hygiene routines to avoid the occurrence of HAIs. The nurse thus has a responsibility to follow the guidelines that exist regarding hygiene routines in order to be able to conduct safe care and reduce the emergence and spread of bacteria.  Aim: The aim of the study is to examine which factors affecting the nurse’s compliance with basic hygiene routines.   Method: The method used was a literature review and is based on ten articles from the databases Cinahl Complete and PubMed.  Results: In the literature review, several factors emerged that affect the nurse's adherence to basic hygiene routines. The primary reasons turned out to be knowledge and education. The nurse's work environment, work culture and the impact of hygiene also proved to be important in the management of hygiene routines.  Conclusion: The result showed that continuous training is important for increasing the nurse’s knowledge. By creating a work environment where materials are available, hygiene routines can be improved.

Bakgrund Risken att insjukna i prediabetes eller diabetes typ 2 är störst hos överviktiga med en ohälsosam livsstil. En sådan livsstil kan orsaka förhöjt plasmaglukos vilket i sin tur kan leda till diabetes typ 2 och även andra sjukdomar. Genom livsstilsförändringar kan en sådan utveckling motverkas, och även vändas, vilket kan leda till att värdena på plasmaglukos återgår till det normala. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors hälsofrämjande åtgärder för livsstilsförändring hos patienter med prediabetes eller diabetes typ 2. Metod Studien är en litteraturöversikt där resultatet baseras på 13 vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 2014 och 2022. Artiklarna är av kvalitativ design, kvantitativ design samt mixed method. Datainsamlingen gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat Sjuksköterskans förhållningssätt mot patienten, att träffa andra i samma situation och dela erfarenheter samt involvera anhöriga ansågs vara viktiga åtgärder. Information om livsstilsförändring och fysisk aktivitet samt vilken kost som är hälsosam är sådant som sjuksköterskan kan delge patienterna för att öka deras kunskap och förutsättning att lyckas förändra sin livsstil. Slutsats Sjuksköterskor kan skapa förutsättningar för patienter att genomföra livsstilsförändring, där förhållningssättet är en viktig del. En annan del är att förmedla kunskap och delge patienten den information som behövs för att förstå vad livsstilsförändring innebär. / Background Overweight people whose lifestyle consists of unhealthy food and being sedentary are at greater risk of developing prediabetes or diabetes type 2. Such lifestyle can cause elevated plasma glucose which in turn can lead to type 2 diabetes and also other dangerous diseases. Through lifestyle changes one can counteract, and even reverse, an elevated plasma glucose and return to normal values. Aim The aim was to describe nurses' health promotion measures for lifestyle change in patients with prediabetes or type 2 diabetes. Method The study is a literature review where the results are based on 13 articles published between 2014 and 2022. The articles are of qualitative design, quantitative design and mixed method. The data collection was done in the databases PubMed and CINAHL. Results The nurse's approach to the patient, organizing meetings where patients in a similar situation can meet and share experiences and involving relatives were important measures. Information about what lifestyle change and physical activity and what kind of diet is healthy are things that the nurse needs to share with the patients in order to increase their knowledge and prerequisite for success. Conclusions Nurses can create conditions for patients to implement lifestyle change, where the approach to the patient is an important part. Another part is to impart knowledge and provide the patient with the information needed to understand what lifestyle change entails.