Dabbour, P & Lindgren, E. Sjuksköterskans upplevelse av att vårda personer med intellektuell funktionsnedsättning. En kvalitativ litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15/30 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2021.    Bakgrund: Personer med intellektuell funktionsnedsättning är en växande patientgrupp med bristande praktiska, sociala och kognitiva funktioner som kan försvåra mötet i vården. Samtidigt finns det en större risk att personer med intellektuell funktionsnedsättning drabbas av somatiska och psykiska sjukdomar, vilket också ökar omvårdnadsbehovet. Syfte: Syftet med arbetet var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vårda personer med intellektuell funktionsnedsättning genom att sammanställa kvalitativa vetenskapliga studier. Metod: Litteraturstudien baseras på tio vetenskapliga studier med kvalitativ studiedesign. Databassökningarna gjordes i PubMed, Cinahl och PsycInfo. Granskningen utgick från SBU:s kvalitetsgranskningsmall (2014). Studierna kommer från olika länder och är från 2000–2021. Alla valda studier har varit på engelska. Åtta studier har varit av hög kvalitet samt två studier av medelhög kvalitet. Resultat: I resultatet framkom det tre teman Utmaningar med att vårda personer med intellektuell funktionsnedsättning, Behovet av att hitta möjligheter i vården samt Att lära känna personen med intellektuell funktionsnedsättning som svarade på syftet med tillhörande åtta subteman: Avvikelser från individens vardagliga beteende, att kunna hantera utmaningarna, påverkan på sjuksköterskan, behovet av att arbeta i team, behovet av kunskap och utbildning, behovet av att samarbeta med familjen, att bygga en relation och kommunikation och bemötande. Slutsats: Det finns en kunskapslucka hos sjuksköterskor när det kommer till vården av personer med intellektuell funktionsnedsättning. För att kunna ge en bra omvårdnad behöver sjuksköterskan se personen bakom diagnosen och använda sig av strategier som fungerar för den enskilda individen. / Dabbour P & Lindgren E. Nurses experience of caring for people with intellectual disability. A qualitative literature review. Degree project in Nursing science 15 Credit point. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care science, 2021.       Background: People with intellectual disabilities are a growing group of patients with a lack of practical, social and cognitive functions that can make it difficult to meet in care. At the same time, there is a greater risk that people with intellectual disabilities will suffer from somatic and mental illnesses, and the need for care must also increase. Aim: The aim of the work was to shed light on the nurse's experience of caring for people with intellectual disabilities by compiling qualitative scientific articles. Method: The literature study is based on ten scientific articles with a qualitative study design. The database search was done in PubMed, Cinahl and PsycInfo. The review was based on SBU's quality review template (2014). The articles come from different countries and are from 20002021. All selected articles have been in English. Eight articles have been of high quality and two articles of medium quality. Results: The results revealed three themes: Challenges in caring for people with intellectual disabilities, The need to find opportunities in care and Getting to know the person with intellectual disability that answered the purpose of the associated eight subcategories: Deviations from the individual's everyday behavior, being able to handle the challenges, impact on the nurse, the need to work in teams, the need for knowledge and education, the need to work with the family, building a relationship and communication and treatment. Conclusion: There is a knowledge gap among nurses when it comes to the care of people with intellectual disabilities. In order to be able to provide good care, the nurse must see the person behind the label and use strategies that work for the individual.

Bakgrund Att bli mamma kan uppfattas som en omtumlande händelse i en kvinnas liv. Kvinnor som inte varit deprimerade under graviditeten kan utveckla en depression efter förlossning, en så kallad postpartumdepression. Det krävs mod hos sjuksköterskan för att kunna bedriva god omvårdnad där sjuksköterskan i mötet med patienten tar hänsyn till relationen och möjliggör partnerskap. I denna studie kommer därför faktorer som påverkar sjuksköterskans vårdrelation med kvinnor som lider av postpartumdepression att belysas. Syfte Syftet var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskans vårdrelation med kvinnor som lider av postpartumdepression. Metod Designen som valdes för studien var litteraturöversikt som omfattar vetenskapliga artiklar. Dessa har tagits fram genom databassökningar i PubMed, CINAHL och PsycINFO. Resultatet baserades på 17 vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat Resultatet utgjordes av tre kategorier. Kunskap och information, Vårdrelation samt Stöd och uppmuntran. Resultatet visade att sjuksköterskan ska ha kunskap kring ämnet postpartumdepression för att kunna identifiera sjukdomen och kunna informera patienten. Sjuksköterskans förmåga att skapa vårdrelationer är grundläggande för om kvinnan kommer att vilja ta emot vården eller inte och därmed avgörande för kvinnans tillfrisknande. Stöd och uppmuntran är betydande i omvårdnaden som bör ske på ett familjefokuserat sätt. Slutsats Sjuksköterskan spelar en central roll i omvårdnaden av kvinnor som lider av postpartumdepression. Trots att studier visar att sjuksköterskor i de flesta fall är de första som tar emot kvinnorna som söker vård för depressiva symtom efter graviditet, så är kunskapen om denna sjukdom begränsad. Mer forskning krävs för att förbättra identifieringen och behandlingen av kvinnor med postpartumdepression inom sjukvårdsområdet. / Background Becoming a mother may be a tumultuous event in a woman’s life. It is common that women who have not been depressed during pregnancy may develop postnatal depression, also known as postpartum depression. In order to facilitate a good working relationship between the nurse and a new mother suffering from postpartum depression, courage and consideration of the circumstances on behalf of the nurse are necessary. This study aims to highlight the nurse’s significance in the care of women with postpartum depression. Aim The aim of this study was to describe factors that affect the alliance between the nurse and the woman suffering from postpartum depression. Method The design of the study is that of a literature review. A search of the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO resulted in 17 articles. These articles were reviewed and analysed. Results The review resulted in three major categories; Knowledge and information, The relationship between the nurse and the patient, and Support and encouragement. The results implicated that the nurse needs be knowledgeable about postpartum depression in order to identify the disorder and provide the patient with relevant information. The results showed that women with a good working alliance with the nurse were far more likely to accept care, and thus more likely to recover from postpartum depression. The role of the nurse is therefore crucial to the woman’s recovery. Support and encouragement was found important to be delivered to the entire family. Conclusions The role of the nurse when providing care for women suffering from postpartum depression was found to be of great significance. Even though nurses often are the first in contact with women seeking care for depressive symptoms after pregnancy, the knowledge about postpartum depression is limited. Further research is needed to improve the identification and treatment of women with postpartum depression in the nursing field.

Bakgrund: Stress är ett ökande samhällsproblem som har både positiva och negativa fysiska såväl som psykiska effekter på kroppen. Hög arbetsbelastning anses bidra till den ökade stressen. På akutmottagningarna är det vanligtvis höga patientflöden, korta möten och hög arbetsbelastning. Den höga arbetsbelastningen som orsakar stress kan riskera att påverka patientsäkerheten, vårdkvalitén samt omvårdnaden.  Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress på akutmottagningar. Metod: Allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats genomfördes.  Resultat:  Två teman identifierades: Inre och yttre stressfaktorer och Konsekvenser av arbetsrelaterad stress, samt fem subteman; Resursbrist, Bristande teamarbete, Stöd i arbetsmiljön, Arbetsförhållanden påverkar vårdkvalitén och patientsäkerheten, Påverkan på sjuksköterskors fysiska och psykiska hälsa. Slutsats: Arbetsrelaterad stress leder till negativa konsekvenser för sjuksköterskornas hälsa samt akut sjuka patienters vård. Hög arbetsbelastning och resursbrist är de främsta orsakerna till den arbetsrelaterade stressen. Vårdkvalitén, patientsäkerheten och den personcentrerade vården påverkas negativt av den stressiga arbetsmiljön som upplevs vara otillräckligt att utföra god omvårdnad i.  Nyckelord: Akutmottagning, Arbetsrelaterad stress, Sjuksköterskans erfarenhet / Background: Stress is a growing social problem which has both positive and negative physical so well as psychological effects on the body. High workloads are considered to contribute to increased stress. In emergency departments, there are usually high patient flows, short appointments, and high workloads. The high workload that causes stress can risk affecting patient safety, quality of care and nursing care. Aim: The aim of the study was to highlight nurses' experiences of work-related stress in an emergency department. Method: A general literature review with a qualitative approach was conducted.  Results: Two themes were identified: Internal and external stressors and Effect of work-related stress, with five sub-themes: Lack of resources, Lack of teamwork, Support in the work environment, working conditions affect quality of care and patient safety, and Impact on nurses´ physical and mental health.  Conclusion: Work-related stress leads to negative consequences for nurses' health and the care of acutely ill patients. High workload and lack of resources are the main causes of work-related stress. Quality of care, patient safety and person-centered care are negatively affected by the stressful work environment, which is perceived as insufficient to provide good nursing care. Keywords: Emergency department, Occupational stress, Nurse's experience

Bakgrund: Förekomsten av substansberoende i form av narkotika och alkohol har ökat i samhället och allt fler personer med substansberoende söker vård. Patienter med substansberoende upplever sig stigmatiserade i kontakten med vården och därför är det viktigt att sjuksköterskan bemöter dessa patienter väl och ger dem en värdig, personcentrerad vård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av mötet med patienter med substansberoende. Metod: En litteraturöversikt användes som metod. Artikelsökningen genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl Complete. Artiklarna har analyserats utifrån Fribergs fyra steg. Resultat: Fyra teman identifierades i resultatet: Brist på kunskap, rädsla och osäkerhet, brist på resurser och tid och misstro och tillit. Resultatet visade att det fanns brist på kunskap hos sjuksköterskorna och att många upplevde rädsla och osäkerhet i mötet med patienterna. Sjuksköterskorna upplevde även bristande resurser samt att de inte litade på patienterna på grund av att patienterna var hotfulla och oförutsägbara. Sammanfattning: Sjuksköterskor upplever det utmanande att arbeta med patienter som har ett substansberoende då de saknar rätt resurser, utbildning och kunskap. Dessa faktorer ledde till distansering mellan patienterna och sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna ville däremot ge en värdig vård till patienterna och hade motivationen till att lära sig mer om patienter med substansberoende. / Background: The prevalence of substance abuse in the form of drugs and alcohol has increased in the society and more people with substance abuse are seeking healthcare.  Patients with substance abuse feel stigmatized in contact with the care and therefore it is important that the nurse treats these patients well and gives them dignified, person-centred healthcare. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of meeting patients with substance addiction. Method: A literature review was used as method. The article search was implemented in the databases PubMed and Cinahl Complete. The articles have been analyzed based on Friberg's four steps. Results: Four themes were identified in the results: Lack of knowledge, fear and uncertainty, lack of resources and time, trust and mistrust. The result showed that nurses had lack of knowledge and that many experienced fear and uncertainty in meeting the patients. The nurses also experienced a lack of resources and that they did not trust the patients because the patients were threatening and unpredictable. Summary: Nurses find it challenging to work with patients who have a substance addiction as they lack the right resources, training and knowledge. These factors led to distancing between the patients and the nurses. However, the nurses wanted to provide dignified care to the patients and had the motivation to learn more about patients with substance abuse.

Operationssjuksköterskan arbetar i en högteknologisk och komplex miljö, där samarbetet sker multiprofessionellt. För att kunna upprätthålla en god och säker vård för patienten, behövs en god kommunikation. Operationssjuksköterskan har ett ansvar att skapa en god atmosfär i operationsrummet och samarbeta med teamet för att upprätthålla ett etiskt förhållningsätt kring patienten. Forskning visar att om kommunikationen brister i operationssalen, finns en ökad risk för att patientens vård äventyras. Syftet var att belysa betydelsen av kommunikation i operationsteamet på operationssal utifrån operationssjuksköterskans perspektiv. En systematisk litteraturöversikt med kvalitativ design genomfördes. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed. 13 vetenskapliga artiklar analyserades enligt Bettany-Saltikov och McSherrys (2016) analysmodell. Resultatet presenteras med hjälp av tre huvudkategorier som har betydelse för kommunikation. Att bli påverkad av arbetsmiljön i operationssalen, att teamrelation påverkas i operationssalen och betydelse för säker vård. En god kunskap och förståelse för hur respektfullt versus respektlöst beteende påverkar kommunikationen, är viktig för att främja en god atmosfär i operationssalen. Detta leder till ett gott samarbete i operationsteamet vilket stärker patientsäkerheten. / The operating room nurse works in a high-tech and complex environment, where collaboration takes place multi-professionally. In order to maintain good and safe care for the patient, good communication is needed. The operating room nurse has a responsibility to create a good atmosphere in the operating room and cooperate with the team to provide an ethical approach to the patient. Research shows if communication is lacking in the operating room, there is an increased risk of care being compromised. The purpose was to highlight the communication in the operation team in the operating theatre from the operating room nurse's perspective. A systematic literature review with a qualitative design was conducted. The search was conducted in the Cinahl and PubMed databases. Thirteen scientific articles were analysed according to Bettany-Saltikov and McSherry's (2016) analysis model. The result is presented in three main categories and are important for communication. being affected by the work environment in the operating room, the team relations are affected in the operating room and importance for safe care. A good knowledge and understanding of how respectful versus disrespectful behaviour affects the communication is important to promote a good atmosphere in the operating theatre. This leads to good cooperation in the operation team and strengthens patient safety.

Bakgrund: Antibiotikaresistens är ett allt större globalt problem och ett hot mot människan och deras hälsa. Utan antibiotika kommer rutinmässiga behandlingsmetoder och ingrepp inte längre kunna utföras utan stora risker och dödligheten av bakteriella infektioner kommer öka signifikant. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans roll i att förebygga utveckling av antibiotikaresistens inom vården. Metod: En litteraturöversikt genomfördes av tio vetenskapliga artiklar. Databaserna CINAHL och PubMed användes till datainsamlingen och resultatet analyserades enligt Fribergs metod. Resultat: Utifrån dataanalysen framkom fyra teman: upprätthålla och följa riktlinjer, kommunicera och arbeta som patientförespråkare, använda uppdaterad och evidensbaserad kunskap och utbilda patienter och närstående. Slutsats: Sjuksköterskan spelar en viktig roll i förebyggandet av antibiotikaresistens. Med hänsyn till en hållbar framtid har sjuksköterskan ett ansvar för att främja hälsa hos dagens patienter samtidigt som framtida patienters hälsa inte ska äventyras. / Background: Antibiotic resistance is a growing problem globally and a threat to people and their health. Without antibiotics, routine treatment and interventions will no longer be without great risk and mortality rates from bacterial infections will increase significantly. Aim: The aim was to describe nurse’s role in preventing development of antibiotic resistance within the healthcare system. Method: A literature review of ten scientific articles was conducted. Databases CINAHL and PubMed were used for data collection and the results were analysed according to Friberg’s method. Results: Based on the data analysis, four themes emerged: maintaining and following guidelines, communicating and working as patient advocate, using updated and evidence-based knowledge, and educating patients and their families. Conclusions: The nurse plays a crucial role in preventing antibiotic resistance. Considering a sustainable future, the nurse has a responsibility to promote the health of today's patients while ensuring that the health of future patients is not compromised.

Epilepsi är en omfattande kronisk sjukdom som många lider av runt om i världen. Diagnosen drabbar inte endast den biologiska kroppen utan även det existentiella. Många får behandling mot sina epileptiska anfall med hjälp av medicinering, men ytterligare stöd saknas. Syftet med denna studie är att belysa patienters upplevelse av att leva med epilepsi – utifrån ett livsvärldsperspektiv. Studien är en litteraturöversikt som baseras på nio kvalitativa artiklar. I resultatet framkommer det att epilepsidiagnosen påverkar patienterna i deras vardagsliv som innefattar anhöriga och familj, parrelationer och arbetslivet. Sjukdomen bidrar till psykiska påfrestningar som kan leda till ångest och depression, samt så bidrar sjukdomen till fysiska begränsningar och potentiella skador. Det sista som framkommer i resultatet är upplevelser av sjukvården, där många önskade mer stöd ifrån. Fördomar om epilepsi genomsyrar stora delar av resultatet, vilket blir ett lidande för dessa patienter. Resultatet problematiseras sedan under diskussionen med hjälp av artiklar ur andra synvinklar och perspektiv. / Epilepsy is a comprehensive chronic disease that many people suffer from worldwide. The diagnosis not only affects the biological body but also the existential aspect. Many receive treatment for their epileptic seizures through medication, yet additional support is lacking. The purpose of this study is to shed light on patients' experiences of living with epilepsy – from a lifeworld perspective. The study is a literature review based on nine qualitative articles. The results reveal that the epilepsy diagnosis impacts patients in their everyday lives, including their relatives and family, romantic relationships, and work life. The condition contributes to mental strains that can lead to anxiety and depression, and it also leads to physical limitations and potential injuries. The final aspect highlighted in the results is experiences with healthcare, where many desired more support. Prejudices about epilepsy permeate much of the findings, leading to suffering for these patients. The discussion subsequently problematizes the results using articles from different viewpoints and perspectives.

No / The involvement of two nurses to dispense and administer controlled drugs is routine practice in most clinical areas despite there being no legal or evidence-based rationale. Indeed, evidence suggests this practice enhances neither safety nor care. Registered nurses at two hospices agreed to change practice to single nurse dispensing and administration of controlled drugs (SNAD). Participants’ views on SNAD were evaluated before and after implementation. The aim of this study was to explore the views and experiences of nurses who had implemented SNAD and to identify the views and concerns of those who had not yet experienced SNAD. Method: Data was obtained through semi-structured interviews. Results: Qualitative thematic analysis of interview transcripts identified three key themes: practice to enhance patient benefit and care; practice to enhance nursing care and satisfaction; and practice to enhance organisational safety. Conclusion: The findings have implications for the understanding of influences on medicines safety in clinical practice and for hospice policy makers.

Syfte: Syftet var att utvärdera effekten av sjuksköterskans föreslagna omvårdnadsåtgärder på cytostatikarelaterade biverkningar hos cancerpatienter som genomgår cytostatikabehandling. Metod: Examensarbetet utfördes som en litteraturöversikt. Resultatet grundar sig på 13 stycken kvantitativa artiklar. För datainsamlingen användes databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskan kan utföra omvårdnadsåtgärder som minskar patienters upplevelse av cytostatikarelaterade biverkningar. Effekterna som framkom av sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder presenteras under rubrikerna; oral kryoterapi vid oral mukosit, personcentrerad patientutbildning med underrubriken utbildning utifrån ett teoretiskt perspektiv, automatiserad och sjuksköterske- assisterad symtombehandling samt musikterapi, bildspråk och avslappning. Slutsats: Sjuksköterskan kan genom olika omvårdnadsåtgärder hjälpa patienter att lindra symtom från cytostatikarelaterade biverkningar. / Aim: To evaluate the impact of the nurse's suggested nursing interventions on chemotherapy-related side effects in cancer patients undergoing chemotherapy treatment. Method: The work was conducted as a literature review. The results are based on 13 quantitative articles. For data collection the databases PubMed and Cinahl was used. Results: The results showed that nurses can perform nursing interventions that reduce patients' experience of chemotherapy-related side effects. The effects that emerged from the nursing interventions are presented under the headings; oral cryotherapy for oral mucositis, person-centered patient education with the subtitle education from a theoretical perspective, self-care, automated and nurses assisted symptom management, music therapy, imagery and relaxation. Conclusion: Nurses can through various nursing interventions help patients to relieve symptoms from chemotherapy-related side effects.

Objetivo: avaliar as evidências disponíveis na literatura sobre a atuação do enfermeiro na reabilitação do paciente oncológico. Método: trata-se de uma revisão integrativa seguindo as seguintes etapas: identificação do problema, busca na literatura, extração de dados dos estudos primários, avaliação dos estudos primários e apresentação da revisão integrativa. A busca dos estudos primários foi realizada nas bases de dados CINAHL, LILACS e PubMed publicados no período de 30 de junho de 2008 a 30 de junho de 2018. Resultados: a amostra foi composta de 32 estudos primários, agrupados em três categorias: (1) ações interacionais (n=8); (2) ações educacionais (n=10); e (3) ações assistenciais (n=14) do enfermeiro na reabilitação oncológica. Na categoria 1, os principais temas investigados foram comunicação, apoio espiritual e psicológico. Na categoria 2, apurou-se orientações prestadas ao paciente e elaboração de estratégias de ensino. Já na categoria 3, atenção domiciliar, processo de enfermagem, procedimentos técnicos e práticas alternativas foram os principais temas abordados. Constatouse que o enfermeiro inserido na reabilitação oncológica deve utilizar do diálogo e da escuta como recursos para atingir suas ações interacionais, e que suas habilidades permitem um relacionamento paciente-enfermeiro eficaz e terapêutico, resultando em uma melhor assistência biopsicossocial e espiritual. Além disso, suas ações educacionais mostraram-se importantes ao paciente no sentido de motivá-lo a ser responsável por seu cuidado, o que o auxiliará no enfrentamento de problemas e no alcance de sua autonomia. Já suas ações assistenciais se voltaram à promoção da saúde em todos os aspectos e pautaram-se na sistematização da assistência, que lhe proporciona recursos científicos e humanos; demonstraram, ainda, a importância da inserção das práticas alternativas no cuidado do paciente oncológico. Conclusão: todas as evidências forneceram subsídios para que o enfermeiro pudesse compreender sua atuação na reabilitação oncológica. A diversidade e complexidade do seu papel neste cenário demonstra claramente que suas ações são fundamentais, pois abordam todos os comprometimentos biopsicossociais impostos ao cliente pela doença, promovendo uma assistência de enfermagem individualizada, humanizada e holística / Objective: to evaluate the available evidences in the literature about the nurse\'s performance in the rehabilitation of the cancer patient. Method: it is an integrative review following the following steps: identification of the problem, research in the literature, extraction of data from the primary studies, evaluation of the primary studies and presentation of the integrative review. The search of the primary studies was performed in the databases CINAHL, LILACS and PubMed published in the period from June 30, 2008 to June 30, 2018. Results: the sample consisted of 32 primary studies, grouped into three categories: (1) interactional actions (n = 8); (2) educational actions (n = 10); and (3) care actions (n = 14) of the nurse in cancer rehabilitation. In category 1, the main subjects investigated were communication, spiritual and psychological support. In category 2, guidelines were found and given to the patient and elaboration of teaching strategies. In category 3, home care, nursing process, technical procedures and alternative practices were the main topics addressed. It was verified that the nurse involved in cancer rehabilitation should use dialogue and listening as resources to achieve his interactional actions, and that his skills allow an effective and therapeutic patient-nurse relationship, resulting in a better biopsychosocial and spiritual care. In addition, his educational actions have been proved important to the patient in order to motivate him to be responsible for his own care, which will help him in facing problems and reaching his autonomy. His care actions turned to health promotion in all aspects and were based on the systematization of care, which provides him scientific and human resources; they also demonstrated the importance of the insertion of alternative practices in the care of the cancer patient. Conclusion: all the evidences provided support to the nurse to understand his performance in cancer rehabilitation. The diversity and complexity of his role in this context clearly demonstrates that his actions are fundamental, as they address all the biopsychosocial commitments imposed on the client by the disease, promoting an individualized, humanized and holistic nursing care