Sverige har under de senaste decennierna utvecklats till ett mångkulturellt samhälle. Som sjuksköterska möter vi dagligen situationer där människor, på grund av olika kulturer, har olika syn på hälsa, ohälsa, sjukdom och behandling. Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta och vårda patienter med olika kulturella bakgrunder för att belysa vikten av kulturell kompetens. Studien är en litteraturstudie med en kvalitativ ansats. Totalt valdes sju artiklar som kvalitetsgranskades och användes i resultatet. Resultatet presenteras i fem huvudkategorier och nio underkategorier. Ett genomgående tema i resultatet var att identifiera vilka hinder sjuksköterskor upplevde försvårade vårdrelationen med patienterna som i sin tur påverkade kvalitén på den vård som gavs. I mötet med människor från andra kulturella bakgrunder uppmärksammas behovet av kulturell kompetens. Genom att förstå hur andra människor tänker kan sjuksköterskor tillmötesgå patienten och utforma vården utifrån den enskilda patientens önskningar.

Background: In the Republic of the Congo, malaria is a major cause of death, in particular among children. Therefore, malaria prevention is of high priority. Registered nurses have an important role in illness prevention in sub-Saharan Africa, especially through education of the population. To improve malaria prevention, it is important to understand how registered nurses experience the preventive work. Objective: The objective of this study was to examine the experiences of registered nurses working with malaria prevention in the Republic of the Congo. Method: A qualitative method was used. Semi-structured interviews with six registered nurses in the Republic of the Congo were conducted. Qualitative content analysis was used to analyse the interviews. Findings: Three categories were identified in the analysis: preventive interventions are necessary, possibilities in malaria prevention and difficulties in malaria prevention. The registered nurses experienced that preventive interventions, such as different methods of avoiding mosquito bites, are necessary because malaria affects the entire population in Congo. The registered nurses experienced educating and informing the patients as a possibility in malaria prevention and a lack of resources as a difficulty. Conclusion: The registered nurses experienced education and information as an effective way to communicate preventive interventions against malaria. However, the registered nurses sometimes experienced incomprehension among the patients, which could be improved by adapting the information to the individual. A difficulty that the registered nurses experienced was a lack of resources on many levels. An increased access to resources would lead to improvements in malaria prevention.

There are around 90 000 deaths annually in Sweden, it is not unusual for nurses to encounter death in their work. Death can evoke many strong emotions; it is therefore of great importance that nurses’ can cope with their emotions. The aim of this study was to explore nurses' experiences in coping with their own emotions from patient deaths in inpatient care. The study was conducted as a literature-based study based on qualitative research. Ten articles from the databases Cinahl and PubMed, published 2013-2023 in English were included. The articles were analyzed using Friberg’s (2022) five step process. Two main themes were identified: coping strategies in case of death and aspects influencing the coping of emotions. The results showed that nurses coped with their emotions using different coping strategies which could be divided into three subthemes: coping with emotions through practical problem-solving, coping with emotions through distraction and coping with emotions by changing perspective. The results also showed that cultural and religious aspects affected the nurses coping, in both positive and negative ways. Some nurses found ways to cope with their emotions after they had gained experience within the field of deaths, while other nurses didn’t and expressed a feeling of not having enough knowledge about how to cope with their emotions. Therefore, nurses need education on how to cope with their feelings that occur in difficult situations such as deaths. / I Sverige dör omkring 90 000 personer årligen. Sjuksköterskor som jobbar inom slutenvården kan stöta på både oväntade och förväntade dödsfall i sitt arbete och behöver därför kunna hantera känslor som uppstår i samband med dödsfall. I studien beskrivs olika lagar och föreskrifter att förhålla sig till när ett dödsfall inträffar. För att hantera känslor som uppstår kan olika copingstrategier tillämpas, dessa kan delas in i tre grupper; problemfokuserade, emotionsfokuserade och meningsskapande copingstrategier. Sjuksköterskors ansvar kring dödsfall handlar om att respektfullt omhänderta patienten och anhöriga på ett professionellt sätt. Sjuksköterskor ska även förhålla sig till International Council of Nurses (ICN) etiska kod för sjuksköterskor. ICN:s etiska kod beskriver principer och värderingar vilket sjuksköterskor bör följas för att främja hög kvalitet, säkerhet och omsorg i vården. Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter kring hantering av egna känslor vid dödsfall av patienter inom slutenvården. Resultat visade att de flesta sjuksköterskor hanterade sina känslor genom att tillämpa olika copingstrategier, vilka var; att hantera känslor genom praktiska lösningar på problemet, att hantera känslor genom avledning och att hantera känslor genom att ändra perspektiv. Religiösa och kulturella aspekter visade sig påverka sjuksköterskors hantering av känslor, det underlättade för vissa och försvårade för andra. En annan aspekt som påverkade hanteringen var sjuksköterskors tidigare erfarenheter, där resultatet visade att en längre erfarenhet oftast underlättade för hanteringen. I resultatet framkom det att de flesta sjuksköterskor uttryckte en känsla av att de inte hade nog med kunskap i hur de skulle hantera känslor som uppstod vid dödsfall. Detta examensarbete genomfördes som en litteraturbaserad studie med grund i befintlig kvalitativ forskning, där tio vetenskapliga artiklar valdes ut. Baserat på resultatet kunde slutsatsen dras om att det fanns en brist i sjuksköterskors kunskap om hur de skulle hantera sina egna känslor. Konsekvenserna av att detta kunde påverka patienters omvårdnad negativt och orsakade problem såsom utmattningssymtom för sjuksköterskor.

Background: Sweden has developed to a country with great ethnic variation. Previous research shows that knowledge about the patient’s ethnicity is important for the quality and it’s the nurse’s responsibility to ensure that the patient gets god care regarded what ethnicity the patients belong to. Research shows that patients with different ethnicity then the majority has a larger ability to develop illness. Purpose: To describe nurse’s experiences of caring for patients with different ethnicity. Method: A systematic literature review with descriptive syntheses. Results: The result showed that communication barriers, ethnic collision and lack of recourses is the greatest challenge for nurses to provide transcultural care. But at the same time nurse’s experienced that they evolved in a professional level when they experienced that their awareness of the importance of ethnicity as a key too holistic acre. That knowledge got better when they cared for patients with another ethnicity. Conclusion: Nurse’s experienced that it’s challenging to provide god care to patients with different ethnicity. Knowledge of transcultural care is an important key to holistic care. The nurse’s experienced that more knowledge about transcultural care and more recuses in form of time, education and access to professional interpreter as important elements to reach the goal to provide good and individualized care.

Bakgrund: I Sverige har antalet invånare med utländsk bakgrund ökat de senaste åren vilket medför att hälso- och sjukvården vårdar allt fler patienter som inte kan det svenska språket. Informationsutbytet mellan patienten och sjuksköterskan är en viktig del av vårdandet. Arbetet inom hemsjukvården kan vara utmanande då allt fler patienter vårdas hemma, och sjuksköterskor ska kunna leva upp till de krav som ställs på att ge alla patienter god vård på lika villkor. Språkliga hinder kan vara en utmaning för sjuksköterskor i mötet med patienter. När kommunikationen inte fungerar på grund av språkbarriärer riskerar patientens vård att drabbas negativt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av språkbarriärer vid mötet med patienter i hemsjukvården. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ induktiv ansats med åtta semistrukturerade intervjuer. Tre distriktssköterskor, en specialistsjuksköterska inom vård av äldre samt fyra sjuksköterskor deltog. Datainsamlingen analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier och tio underkategorier. Sjuksköterskorna använde sig ofta av olika strategier för kommunikation, genom kroppsspråket samt anhöriga och vårdpersonal som tolkar. Vidare upplevde sjuksköterskorna utmaningar i vårdarbetet vid språkbarriärer, där mer tid avsattes för patienterna. Även förutsättningar för god vårdrelation samt bedömning försvårades vid språkbarriärer. Sjuksköterskorna upplevde även skillnader i vårdmötet när ett gemensamt språk saknas, där kunskapen om olika kulturer upplevdes bristande. Språkbarriärer påverkade även sjuksköterskornas arbetsbelastning samt patienters förväntningar på hemsjukvården. Slutsats: Det krävs en fungerade kommunikation för att skapa en god vårdrelation. Att använda auktoriserad tolk är inte alltid optimalt inom hemsjukvårdens verksamhet då det krävs mer planering. Ofta tolkar anhöriga och kollegor istället. Det upplevdes ta mer tid att vårda patienter som inte talar svenska, önskemål fanns om att verksamheten anställer fler sjuksköterskor. Bristande kunskap om olika kulturer upplevdes, mer utbildning inom kulturella skillnader var önskvärt för att vårdrelationen med patienten kan förbättras. Förväntningarna på hemsjukvården upplevs höga från patienter som inte talar svenska, genom lättillgänglig skriftlig information på olika språk om hemsjukvårdens verksamhet kan rätt information nås ut till patienterna. / Background: In Sweden the number of residents with a foreign background has increased, and as a result it is becoming more common in the health care to care for patients who cannot speak the Swedish language. The exchange of information between the patient and the nurse is an fundamental part of the care. The work within home care can be challenging as more patients are cared for at home and nurses must be able to live up to the requirements that are set, for all patients to receive good care on equal terms. Linguistic barriers can be a challenge for nurses when meeting patients. When the communication does not work due to language barriers, the patient's care risks being affected negatively. Aim: The aim of the study was to describe nurses' experiences of language barriers when meeting patients in home care. Method: The study was conducted with a qualitative inductive approach with eight semi-structured interviews. Three district nurses, one specialist nurse in the care of the elderly and four nurses participated. The data collection was analyzed based on a qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in three main categories and ten subcategories. The nurses often used different strategies for communication, through the body language, and relatives and nursing staff as interpreters. Furthermore, the nurses experienced challenges in the health care by language barriers, where increased time was spent for the patients. Prerequisites to establish a good care relationship and nursing assessment were more difficult due to language barriers. The nurses also experienced differences in health care meeting when a common language is missing, where the knowledge of cultural differences was felt to be lacking. Language barriers also affected the nurses' workload and patients' expectations of home care. Conclusion: A well-functioning communication is required to create a good care relationship. Using an authorized interpreter is not optimal within the home care, as more planning is required. Instead relatives and colleagues are used as interpreters. It was perceived to take more time to care for patients who do not speak Swedish, therefor there was a wish that more nurses should be hired. Lack of knowledge in cultures was experienced, more education in cultural differences was desirable to improve the care relationship. The expectations of home care were high from patients who dont speak Swedish, through easily accessible information about home care in different languages can the right information reached to the patients.

Bakgrund: Diabetes typ 1 och typ 2 ökar hos den äldre befolkningen vilket ställer krav på ökad kunskap och kompetens hos sjuksköterskor inom kommunal hälso- och sjukvården. Det finns sparsamt med forskning som belyser sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med diabetes inom kommunal hälso- och sjukvård. Som specialistsjuksköterska inom diabetesvård ingår det att bedriva utvecklingsarbete och att utbilda andra yrkeskategorier. För att kunna ge rätt stöd är det viktigt att lyfta fram sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med diabetes under jourtid. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med diabetes inom kommunal hälso- och sjukvård under jourtid. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats där tio allmänsjuksköterskor intervjuades semistrukturerat. Intervjuerna transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i två kategorier med tre underkategorier vardera. Att vara Trygg med underkategorierna Patientkänndom, Stöd från kollegor och Kunskap och Att känna Ansvar med underkategorierna Ansvar för delegering och omvårdnadspersonalens kunskap, Ansvar för och vikten av dokumentation och Att lämna över ansvar. Slutsats: Studiens resultat visar att sjuksköterskorna kände ett stort ansvar både i sina bedömningar i diabetesfrågor och i att leda och vara ett stöd för omvårdnadspersonalen. Sjuksköterskorna upplevde att de hade bristande kunskap och kände en osäkerhet i arbetet. Deras största stöd i detta var en grundlig journal och stöd från kollegor. För att känna sig trygga i arbetet med diabetes önskade de mer utbildning. / Background: Diabetes type 1 and type 2 increases in the elderly population and puts a demand on increased knowledge and qualification on nurses within the municipal health care. Little research illustrates nurses' experiences of caring for patients with diabetes in municipal health care. Working as a specialist nurse in diabetes care includes development work and educating other professions. In order to provide the right support, it is important to highlight nurses' experiences of caring for patients with diabetes during on call time. Aim: Nurses' experiences in caring for patients with diabetes within municipal health care during "on call time" Method: Qualitative interview study with inductive approach where ten registered nurses were interviewed semi-structured. The interviews were transcribed and analyzed with qualitative content analysis. Results: The result is presented in two categories with three sub-categories each. Being Secure with the sub-categories Patient knowledge, Support from colleagues and Knowledge and Feeling Responsible with the sub-categories Responsibility for delegating and the assistant nurses' knowledge, Responsibility and the importance of documentation and To hand over responsibility. Conclusion: The result showed that nurses felt a great responsibility both in their assessments in diabetes questions and in leading and being a support to the assistant nurses. The nurses felt they lacked in knowledge and felt an insecurity in their work. Their biggest support were a thorough journal and support from colleagues. To feel secure in their work with diabetes they wanted more education.

Bakgrund: Palliativ vård ges i livets slutskede när botande behandling inte längre är möjlig. På grund av sjukdomen kan patienten förlora sin självständighet och frihet, vilket leder till att livet inte fungerar som tidigare. Sjuksköterskans ansvar är att lindra patienters lidande under sista tiden i livet samt att uppfylla behov hos närstående. För att främja patientens livskvalitet bör sjuksköterskan dessutom skapa en god relation med den döende och dess närstående. Patienten och närstående uttrycker att sjuksköterskan bör ta ansvar för kommunikation, information och existentiella samtal i palliativ vård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård i livets slut skede på sjukhus. Metod: Examensarbetet är utformat enligt en systematisk litteraturstudie med kvalitativ beskrivande syntes. Resultat: Utifrån dataanalysen framkommer två teman: hinder för god palliativ vård och emotionell påverkan. Dessa innefattar subteman och beskriver sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård. Slutsats: Brist på erfarenhet, kunskap och tid hindrar sjuksköterskor att ge en god palliativ vård. Kommunikation, samarbete med kollegor, patienten och närstående samt emotionellt engagemang och möjlighet för existentiella samtal ansågs angelägna i palliativ vård. Nyckelord: kvalitativ, litteraturstudie, livets slutskede, palliativ vård, sjuksköterskors upplevelser. / Background: Palliative care is provided at the end of life when curative treatment is no longer possible. Due to the disease, the patient may lose his independence and freedom, which leads to life not functioning as before. The nurse's responsibility is to alleviate patients' suffering during the last period of life and to meet the needs of relatives. In order to promote the patient's quality of life, the nurse should also create a good relationship with the dying person and their relatives. The patient and relatives express that the nurse should take responsibility for communication, information and existential conversations in palliative care. Aim: To describe nurses' experiences of palliative care at the end of life stage in hospital. Method: The study is a systematic literature study with qualitative and descriptive synthesis. Results: After the data analysis, three themes emerged: barriers to providing good palliative care and emotional influences. These include sub-themes and describe nurses' experiences of palliative care. Conclusion: Lack of experience, knowledge and time prevents nurses from providing good palliative care. Communication, collaboration with colleagues, the patient and relatives, as well as emotional commitment and the opportunity for existential conversations were considered important in palliative care. Keywords: end of life, literature study, nurse’s experiences, palliative care, qualitative.

Bakgrund: Vårdmiljöer sägs kunna bidra till att lindra såväl lidande som möjliggöra välbefinnande för patienter vid livets slut, och det privata hemmet kan möjliggöra livskvalitet och är föredragen vårdplats för döende och död i samhället. Arbetet som sjuksköterska i hemmet vid livets slut involverar att möta patienter och familjemedlemmar i deras egen miljö, vilket beskrivs som utmanande men också som positiva erfarenheter beroende på klinisk organisation och sjuksköterskans ansvarsområde. Ytterligare erfarenhetsbaserad omvårdnadsforskning om denna vårdmiljö är eftersträvansvärd. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors, som arbetar i specialiserad palliativ hemsjukvård, erfarenheter av det privata hemmet som vårdmiljö vid livets slut. Metod: Den här studien har kvalitativ design, guidad av forskningsapproachen tolkande beskrivning. Deltagarproducerade fotografier användes som utgångspunkt vid tio individuella intervjuer med sjuksköterskor inom specialiserad palliativ hemsjukvård. Resultat: Datanalysen resulterade i fyra teman; Komma till ett unikt privat hem förberedd på att anpassa interaktioner och handlingar beroende på miljön; Stödja patienter och familjemedlemmar att balansera egenvård, oberoende och säkerhet; Guida patienter och familjemedlemmar inför och igenom förändringar i hemmiljön för att stödja vård vid livets slut; Använda bilfärden mellan hemmen till reflektion, återhämtning och förberedelse. Diskussion och slutsats: Resultatet i denna svenskspråkiga uppsats diskuterades utifrån Liaschenkos teorier; som framhåller att omvårdnadsansvaret i hemmet innebär att bevara och skydda patientens möjlighet till autonomi och självbestämmande i deras naturligt subjektiva miljö, som påverkas av sjukdom och sjukvård. Resultatet genomsyras av sjuksköterskornas strävan att uppnå detta, något som beskrivs kräva specifik kompetens, men också innebär en rad utmaningar och ibland risker för det egna välbefinnandet. Då resultatet samtidigt antyder hemmet som plats med dubbla syften, dels som en privat plats vid livet slut och en arbetsplats. Omvårdnadsarbetet involverar en rad anpassningar i interaktion med vårdmiljön och personerna som bor där, och ett tillitsfullt samarbete mellan sjuksköterska, patient och/eller familjemedlem beskrivs möjliggöra en optimal och delad vårdmiljö vid livets slut. / Background: Care environments are shown to be a contributing factor for alleviate suffering and enhance wellbeing for dying patients, and private homes is found to benefit life quality and is a preferred place death and dying in society. Working in home care at end-of life involves meeting patients and family members in their own environment, entailing challenges and feasibilities depending on clinical organization and nursing role. Further experiential nursing research about this care environment at end-of-life is desirable. Aim: Exploring palliative care nurse’s experiences of the private home as an end-of-life-care environment. Method: The design of this study was qualitative, guided by the interpretive description approach. We used participant-produced photographs with follow-up interviews with ten nurses working in specialised palliative home care. Findings: Four themes were constructed; Entering the unique private home prepared to adjust interactions and actions depending on the environment, Supporting patients and family members to balance between self-care, independency and security, Guiding patients and family members towards and through environmental changes to support end of life care at home and Using the time driving between homes to reflect, recover and prepare. Discussion and conclusions: The findings in this Swedish written essay was discussed by using Liaschenkos theories; displaying that the nursing role in this care settings involves keeping and protecting the patients autonomy and self-determination in their own natural subjective home, which is affected by disease and health care. This findings clearly demonstrate the nurses strive for this, requiring specific competence, but also impair several challenges and sometimes risks for their own wellbeing. Thus, the private home is suggested being a space with dual purposes; an exclusive place for death and dying and a working environment. This involves a variety of adjustments in interactions with the environment and the persons living there, facilitated by a confident cooperation between the nurse, patient and/or family members for an optimal and shared care environment in end-of-life. / Plats och rum för vård i livets slutskede