Background: Palliative care is a holistic care where knowledge is required to help people with incuratble, life-threatening diseases. The goal is to provide an improved quality of life and support people and their relatives, as well as help them live with dignity and with the greatest possible well-being until the end of life. In Iceland, the majority of the residents at nursing homes spend their end of life at the nursing homes and at the same time palliative care in individuals’ homes is becoming more common. This makes palliative care one of the most important elements of caring. During care, relationships are created between nurses, patients and relatives and there are many different wills and perspectives to relate to as a nurse. Aim: The aim of the study was to describe nurses' experiences of palliative care in Iceland. Method: The method for the study is a qualitative interview study and ten nurses who worked in nursing homes or palliative home care were interviewed. For the analysis of the collected data, a qualitative content analysis was used. Results: The study shows what experiences the nurses had of palliative care in Iceland, which was; Different forms of communication with the patient and strive to provide holistic care, The parts needed to establish a good relationship, The importance of good communication with relatives and including them in nursing, Support by communication, experience and teamwork. The result is presented in categories and subcategories, where the categories constitute above-mentioned concepts. Conclusion / Discussion: Meeting the needs of palliative care patients and their relatives was a challenge for the nurses and those with more experience and knowledge of palliative care felt that it was easier for them meeting these needs. Palliative care is a complex care where it is required that you as a nurse during one of the most stressful situations in life for people, should still be able to maintain good communication and create good relationships with those who are in this situation. Communication and collaboration with colleagues, as well as emotional commitment and the opportunity for existential conversations were considered important in palliative care.

Background: Palliative care is required for patients with an illness that cannot be cured. Palliative care improves the quality of life for patients and their families when they are facing challenges associated with the illness, whether it is physical, psychological, social, or spiritual. The nurse's role in palliative care includes symptom relief, teamwork, communication and to establish relationships, as well as support relatives. Palliative care for the elderly is about making the last phase of life as livable as possible.  Aim: The aim is to highlight the nurse's experiences of caring for elderly in palliative care at the end of life in municipal care. Method: The choice of method for the literature study to contribute to evidence-based nursing was based on analysis of qualitative research. Nine scientific articles were analysed according to Friberg’s five steps model. Results: Three main themes emerged: lack of collegial teamwork, a lack of security for the nurse, prerequisites for good palliative care. Six sub-themes were identified: working alone and the nurse's need for support, the need to collaborate in teams, lack of knowledge about palliative care of the elderly, lack of proper equipment, the nurse's supportive function, a caring relationship with the elderly and relatives.Conclusion: For nurses working in palliative care, support from colleagues was of great importance.

Bakgrund: Generellt betraktas flyktingar, asylsökande och papperslösa ingå i en sårbar population. Med hänsyn till det ökande antalet asylsökande i Sverige det senaste decenniet, kommer de flesta som arbetar inom hälso- och sjukvård troligen att möta patienter som har en flyktingbakgrund. Många yrkesgrupper i vården saknar däremot kunskaper om migrationens påverkan och vilka rättigheter patienten har. Sjuksköterskor måste ha förmågan att tillgodose patientens såväl fysiska, psykiska, sociala, andliga som kulturella behov, och göra detta på ett kulturellt känsligt sätt. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda flyktingar, asylsökande och papperslösa. Metod: En litteraturöversikt enligt Fribergs metod genomfördes. Arbetet baseras på tolv vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ metod från databaserna CINAHL och PubMed. Efter analys av materialet utkristalliserades teman och subteman. Resultat: Resultatet redogörs i form av två huvudteman med tillhörande subteman. Det första huvudtemat Erfarenheter av hinder i vårdmötet behandlar de olika hindrande faktorer för sjuksköterskan i mötet med patienter som är flyktingar, asylsökande och papperslösa. Det andra huvudtemat Sjuksköterskors känslomässiga reaktioner behandlar de subjektiva känslorna som väckts hos sjuksköterskorna i arbetet med denna patientgrupp. Diskussion: Resultatet tyder på att sjuksköterskorna erfor svårigheter i kommunikationen, samt svårigheter i att vårda på grund av olika syn på hälsa. Stereotypbilder och föreställningar om patienter kunde även förekomma, vilket påverkade vårdandet negativt. Dessa betydande fynd diskuteras i relation till Leiningers teori om transkulturell omvårdnad. / Background: In general, refugees, asylum seekers and undocumented migrants are considered to be a vulnerable population. With regards to the increasing number of asylum applicants during the last decade in Sweden, health care staff is likely to encounter individuals with a refugee background. Although, many working in health care have limited knowledge about the effects of migration and legal rights. Nurses are required to have the ability to meet patients’ physical, psychological, social, spiritual as well as cultural needs, and to deliver the care in a culturally sensible way. Aim: The aim of this bachelor’s thesis was to illustrate nurses’ experiences of caring for refugees, asylum seekers and undocumented migrants. Method: A literature review according to Friberg’s method was conducted. Twelve scientific articles of both qualitative and quantitative design are the foundation of this paper. Data was collected from the databases CINAHL and PubMed. Themes and subthemes were then formed after analyses of the material. Results: The results are presented in two main themes along with their subthemes. The first main theme Experiences of obstacles in caring describes various difficulties the nurses encountered while caring for patients who are refugees, asylum seekers and undocumented migrants. The second main theme The nurses’ emotional reactions describes subjective feelings the nurses expressed while working with patients who have this background. Discussion: The results show that nurses experienced difficulties in the communication and difficulties giving care related to different cultural views on health. Stereotyping and bias of patients could also occur among nurses, which affected the care negatively. These consequential findings are discussed in relation to Leininger’s theory of transcultural nursing.

Ungefär 14 procent av den svenska befolkningen utgörs av invandrare. Studier visar att många invandrare är utsatta i samhället då de kommer till ett nytt land. Denna utsatthet kan vara språksvårigheter, arbetslöshet, rasism och diskrimination. I samband med att invandringen ökar i Sverige ökar även sannolikheten att man som sjuksköterska kommer i kontakt med patienter med annan kulturell bakgrund. På så sätt kan det uppstå det kulturkrockar i mötet med invandrarpatienter. Sjuksköterskans roll är därmed väldig viktig i mötet med invandrarpatienter. För att mötet ska bli bra bör sjuksköterskan erhålla goda kunskaper om andra kulturer. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med annan kulturell bakgrund. I vår metod har vi använt oss av 15 kvalitativa studier där sjuksköterskors upplevelser har belysts genom intervjuer. Studierna har vi funnit genom diverse databaser. Sedan har vi analyserat studierna steg för steg utifrån Fribergs (2006) analysbeskrivning. I resultatet ledde de analyserade artiklarna fram till sex kategorier: (1) Språket är ett hinder, (2) Tolken kan vara både en tillgång och ett hinder, (3) Anhöriga på både gott och ont, (4) Olika kulturella föreställningar skapar utmaningar, (5) Kunskapen om andra kulturer är bristfällig, (6) Fördomar har betydelse. I diskussionen beskrivs olika strategier som sjuksköterskor kan tillämpa för att komma över språkliga hinder. Det framkommer även att kunskapen hos sjuksköterskor är något som bör förbättras, detta genom att införa transkulturell omvårdnad i sjuksköterskeutbildningens kursplan. Sjuksköterskor bör även ha förståelse för invandrarpatienters behov och önskan om att ha sina anhöriga närvarande under en sjukhusvistelse. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Att Sverige idag är ett mångkulturellt samhälle återspeglas i dagens sjukvård. Sjuksköterskor möter idag patienter med invandrarbakgrund och kan därmed uppleva svårigheter att förstå dessa patienters behov på grund av språkhinder och/eller kulturella skillnader. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser i mötet med patienter med invandrarbakgrund. Vi använde oss av en litteraturstudie där 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar granskats och analyserats enligt Evans (2003) modell. Analysen resulterade i följande fem teman; Språkbarriär – ett hinder för god omvårdnad, Tolkens för - och nackdelar, Anhöriga - på gott och ont, Att uppleva bristfällig kulturkompetens, Upplevelsen av både positiva och negativa fördomar och förutfattade meningar. I diskussionen lyfter författarna fram samtliga teman för att de är av betydelse för sjuksköterskan i mötet med patienter med invandrarbakgrund. Sjuksköterskorna i dem studerade artiklarna upplevde frustration och missnöje eftersom de inte kunde tillgodose en god omvårdnad till patienter med invandrarbakgrund. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av gåronden med fokus påinformation, patientens integritet och delaktighet.Metod: Deskriptiv design med kvalitativ ansats. Åtta omvårdnadsansvariga sjuksköterskor påtvå kirurgavdelningar intervjuades. Datainsamlingen gjordes med semistrukturerade intervjuersom bearbetades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Information var en stor del av gåronden och kunde både lyfta och sänka gåronden.Patienternas delaktighet och möjlighet till ett eget val beskrevs. Sjuksköterskorna beskrev hurpatienternas integritet kan både bevaras och kränkas under gåroden samt vilka fel somuppkommer.Diskussion: Sjuksköterskorna upplevde att information till patienterna som de förstod var enviktig del av gåronden. Att bevara patienternas integritet under gåronden ansågs varavårdpersonalens uppgift och i många fall enbart sjuksköterskornas. Att patienterna blirdelaktiga under gåronden beskrevs av sjuksköterskorna som både patienternas ochvårdpersonalens ansvar.Slutsats: Samtliga intervjuade sjuksköterskor upplevde att informationen under gåronden varviktigt och att patienten förstod den information som ges. Att patienterna gavs och togmöjligheten till att vara delaktiga var både vårdpersonalens och patientens ansvar.Sjuksköterskorna ansåg det viktigt att arbeta för att skydda patienternas integritet och värnaom privat information / Purpose: The purpose of the study was to describe nurses’ experience of the bedside roundfocusing on information, integrity and patients participation.Method: Descriptive design with qualitative approach. Eight nurses in two different surgicaldepartments were interviewed. The data collection was done with semi-structured interviewmethod and analyzed using qualitative content analysis.Findings: Information is a crucial part of the bedside round and could both improve anddegrade it. They describe how patients privacy can both be preserved and impaired during thebedside round, patients participation and opportunity to make a choice.Discussion: The nurses felt that understandable information to the patients was an importantpart of the bedside round. That the patients were involved in the bedside round was describedby nurses as both patients and healthcare staffs’ responsibilities. To preserve patient privacyduring bedside round considered often to be nurses’ task.Conclusion: The nurses felt that information during the bedside round was important and thatthe patient understood the information that was given to them. That patients’ were given andhad the opportunity to be involved were both staffs and the patients’ responsibility. Thenurses felt that it was important to work for the patients' privacy and to protect the patients’private information.

Bakgrund: Att få diagnosen bröstcancer sätter hela tillvaron på spel, särskilt för ungakvinnor i fertil ålder, då de ofta befinner sig i en komplex livssituation. Syfte: Syftet meddenna studie är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av vad som ärviktigt i omvårdnaden av unga kvinnor som drabbats av bröstcancer. Metod: Kvalitativmetod med halvstrukturerade forskningsintervjuer, enligt Kvale och Brinkmann haranvänts. De transkriberade intervjuerna har analyserats med kodning, meningskoncentreringoch meningstolkning. Resultat: Omvårdnaden av unga kvinnor med bröstcancer skiljer siginte från andra patientgrupper. Även om alla patienter ska behandlas på lika villkor, skaomvårdnaden individanpassas. Viktiga delar, exempelvis djupa samtal, upplevs som svåra iomvårdnaden och hänvisas till andra yrkesgrupper. Dock betonar sjuksköterskorna viktenav dessa samtal för att få en relation till patienterna. Diskussion: Vårdrelationen är viktigför att få tillgång till vad patienterna anser vara viktigt i omvårdnaden. Utan den är det intemöjligt att ge patienterna rätt stöd. Vårdandet bör vara individanpassat eftersomupplevelsen av hälsa är subjektiv. Sjuksköterskorna verkar ovana att reflektera över sigsjälva och sina erfarenheter, något som speglas i deras ovilja att diskutera känsliga ämnen. / Background: Being diagnosed with breast cancer is an overwhelming experience,especially for young women of childbearing age, because they often find themselves in acomplex life situation. Aim: The aim of the study was to describe nurses’ experiences ofwhat is important in caring for young women with breast cancer. Method: The data wascollected by semi-structured qualitative interviews according to Kvale and Brinkmann. The transcribed interviews have been analyzed to understand their meaning. Results: Caring ofyoung women with breast cancer do not differ from other patient groups. Although allpatients should be treated on equal terms, caring should be individualized. Importantelements, such as deep conversations, are perceived as difficult in caring and referred toother professionals. However, the nurses stress the importance of these conversations to geta relationship with the patients. Discussion: A caring relationship is important in order toget access to what patients considers important in caring. Without a caring relationship, it isimpossible to give the patients the right support. Caring should be individualized becausethe perception of health is subjective. The nurses seem unfamiliar with self reflection whichshows in their unwillingness to discuss sensitive topics.

Bakgrund: Hot och våld finns i så pass stor utsträckning på akutmottagningar att det idag anses vara en del av arbetet. Ökningen av hot och våld ger en förändring av arbetssättet då de skapar utmaningar att bedriva en god och säker vård. Sjuksköterskan har en stor risk att inte klara av att utföra sitt arbete ordentligt då erfarenhet från hot och våld kan ge negativa konsekvenser på arbetet. Detta leder till att arbetet inte utförs patientsäkert. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva hur omvårdnaden påverkas av hot och våld ur sjuksköterskans perspektiv på akutmottagningar. Metod: Genomfördes som en litteraturöversikt där elva kvalitativa artiklar inkluderades. Sökningar gjordes via databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna har analyserats efter en innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier identifierades. Stress, säkerhet &amp; miljö, Rädsla &amp; professionalitet och Ledningens närvaro &amp; stöd. Påverkan från miljön förekom i ett flertal studier. Ett annat fynd var att stress hade stor påverkan på sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Slutsats: Känslor som rädsla och osäkerhet är en del av vardagen för sjuksköterskan. Sjuksköterskans känslor nonchaleras och bortprioriteras av ledning och chefer. Det krävs bättre rutiner vid hantering av hot och våld för att sjuksköterskan ska kunna utföra sitt arbete och hantera sina känslor. / Background: Threat and violence is considered to be a part of the daily work. The increase of threats and violence brings a change in the workplace as they create challenges to conduct a good and safe care. The nurse is at high risk of failing to perform the work properly, since experience from threats and violence can adversely affect work. This means that the work is not carried out according to patient safe. Aim: The purpose of the literature review is to describe how nursing care is affected by threats and violence from the nurse's perspective in emergency centers. Method: This study was conducted as a literature review whereof eleven articles are included. Searches were made within databases CINAHL and PubMed. The articles were analyzed with a content analysis. Result: Three categories were identified. Stress, Safety &amp; Environment, Fear &amp; Professionalism and Management's Presence &amp; Support. Environmental impacts have been found. Another common finding was that stress had a major impact on the nurse's nursing work. Conclusion: Feelings like fear and insecurity are part of everyday life for the nurse. Nurses’ emotions is out of priority by management and managers. Better procedures are needed with threats and violence in order for the nurse to be able to do her work and to handle her feelings.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan ökar bland befolkningen och är idag ett omfattande och allvarligt folkhälsoproblem i världen. I omvårdnaden kring en patient med psykisk ohälsa är det viktigt att det första mötet mellan sjuksköterska och patienter präglas av att patienten kan känna tillit och hopp gentemot sjuksköterskan. Det är vanligt att en patient med psykisk ohälsas första möte med vården är på akutmottagningar. Akutmottagningar har ett arbetssätt med ett högt tempo som kan göra det svårt för sjuksköterskan att avsätta tid för att hinna bygga upp en relation till patienten samt att omvårdnaden är olik omvårdnaden inom den psykiatriska vården. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter kring omvårdnad av patienter med psykisk ohälsa på akutmottagningar. Metod: Studien är en litteraturöversikt. Resultat: Det framkom fem teman i resultatet som hade betydelse för sjuksköterskornas erfarenheter, vilka var: miljö, tid, attityder, kommunikation samt kunskap och utbildning. Resultatet visade att en brådskande miljö ansågs vara opassande för omvårdnaden av patienter med psykisk ohälsa. Vidare visade resultatet att en tidsbrist och kunskapsbrist hos sjuksköterskorna påverkade kommunikationen och attityderna gentemot dess patienter. Slutsats: Litteraturöversikten visar på att sjuksköterskor erfor brister i gällande omvårdnad av patienter med psykisk ohälsa på akutmottagningar. / Background : Mental illness is increasing among the population and is today an extensive and serious public health problem. In nursing a patient with mental illness, it’s important that the nurse's first meeting with the patient is characterized by the patient being able to feel trust and hope towards the nurse. It is common for a patient with mental illness to have their first meeting within healthcare in the emergency department. The emergency department has a high rate of work that can make it difficult for the nurse to set aside time to build a relationship with the patient and the nursing requirements are different from nursing in psychiatric care. Aim: To describe nurses' experience in nursing patients with mental illness in the emergency department. Method: A literature review. Finding: There were five themes that had significance for the nurses' experiences: environment, time, attitudes, communication, knowledge and education. The findings showed that a busy environment was considered unsuitable for the care of patients. Furthermore, the results showed that a lack of time and lack of nurse’s knowledge affected communication and attitudes towards their patients. Conclusion: The literature review shows that nurses requires shortcomings in nursing patients with mental illness in emergency departments.

Bakgrund: Cannabis är den vanligaste drogen i världen. Cannabismissbruket har successivt ökat de senaste åren. De vanligaste negativa effekterna av cannabis är ångest, panikreaktioner och psykotiska symtom. Många patienter med cannabismissbruk har även psykiska diagnoser. Sjuksköterskor upplever frustrationer när patienter med cannabismissbruk inte vill ta del av behandling och anser att patienter med dubbeldiagnoser är svårbehandlade.    Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av omvårdnad av patienter med cannabismissbruk inom psykiatrisk vård.   Design: Studien har en kvalitativ, induktiv analysmetod.   Metod: Intervjuer med 18 sjuksköterskor inom öppen och sluten psykiatrisk vård.   Resultat: Sjuksköterskorna uttryckte frustrationer över patientens liberala inställning till cannabis, att patienten såg drogen som ofarlig och inte kopplade missbruket till sina psykiska problem. De möjligheter sjuksköterskorna såg i omvårdnaden var att utgå från där patienten befinner sig, att inte komma med pekpinnar och använda sina erfarenheter av patientgruppen för att motivera patienten till att sluta med missbruket.    Konklusion: Sjuksköterskorna uttryckte att de saknade och var i behov av utbildning om patienter med cannabismissbruk för att kunna ge god omvårdnad till patientgruppen. / Background: Cannabis is the most commonly used drug in the world. Cannabis abuse has gradually increased in recent years. The most common adverse effects of cannabis use include anxiety, panic reaction and psychotic symptoms. Many patients who abuse cannabis has also psychiatric diagnoses. Nurses experience frustration when patients who abuse cannabis do not want to take part in treatment and considering patients with dual diagnoses are difficult to treat.   Aim: To describe nurses’ experience of psychiatric care of patients who abuse cannabis.   Design: This study has an inductive, qualitative approach.   Method: Interviews with 18 nurses in outpatient and inpatient psychiatric care.   Results: The nurses expressed frustrations with the liberal approach the patient had to cannabis, the patient´s approach to the drug as harmless and that the patient did not link abuse to psychological problems. The nurses expressed that they saw opportunities in nursing; to start from the patient´s point of view, not lecturing the patient and to use their experience of this group of patients to motivate the patient to quit his or her abuse.   Conclusion: The nurses expressed lack of and need for adequate training in the care of the patient with cannabis abuse.