Bakgrund: Cancer kan uppstå i diverse delar av kroppen. Cancervården använder sig av två faser. Den kurativa fasen där målet är att patienten ska bli botad samt den palliativa fasen där vårdinriktningen är palliativ och sjukdomen inte längre går att bota. Patienter med cancer kan leva flera år i en tidig palliativ fas där behandlings målet är att fördröja sjukdomsförloppet. Därefter träder den sena palliativa fasen in där fokusering på välbefinnande och smärtlindring är huvudändamål. Det är i skiftet mellan de olika faserna som brytpunktssamtalet främst äger rum. Sjuksköterskor kan ha en betydande roll i processen kring brytpunktssamtal. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka och sammanställa sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av brytpunktsamtal hos patienter med cancer Metod: En litteraturstudie med systematisk översikt. Tio artiklar med kvalitativ ansats kvalitégranskades och sammanställdes genom innehållsanalys. Resultat: Resultatet identifierades till tre huvudteman; Upplevelser och erfarenheter kring samverkan med patient och läkare, relationer i anknytning till brytpunktssamtal och sjuksköterskans upplevelser av hopp. Sjuksköterskor upplevde att samverkan med läkare samt tydlig kommunikation med patient var av vikt. Relationen till patienter och närstående var en faktor som sjuksköterskor upplevde fanns med i brytpunktssamtalet. Hopp var en känsla som identifierades hos sjuksköterskor under brytpunktssamtal. Konklusion: Sjuksköterskor kan i samband med brytpunktssamtal med både för och nackdelar hamna i kläm mellan patienter och läkare. Sjuksköterskor är i behov av tydlig information i anknytning till brytpunktssamtal för att kunna bistå patienter och samverka inom det multidisciplinära teamet runt patienten. Sjuksköterskor oroar sig över att beröva hopp från patienter genom att diskutera och besvara frågor kring sämre prognoser. / Background: Cancer can occur in different areas of the human body. Cancer care consists of two different phases. The curative phase when the goal is to cure the patient and the palliative phase when cure is no longer possible and the goal changes to comfort care. Patients with cancer can live for several years in the early stages of palliative care when the goal is to prolong the patient’s life and slow down the progression of the disease. When prolonging life is no longer possible the late palliative phase sets in and the goal of care is to make the patient comfortable and to manage symptoms of the disease. It is in between these phases the discussion called breaking point takes place. Nurses have a meaningful role in the process around breaking point. Purpose: The purpose of this study is to explore and compile nurses’ experiences of discussion around breaking point with patients with cancer. Method: A systematic literature review. Ten articles with qualitative approach were graded and compiled through content analysis. Result: The results was identified into three main themes; Nurses experience of cooperation between physicians and patients, relationship within breaking point and the nurses experience of hope. Nurses experienced that cooperation with doctors and evident communication with patients was important. The relationship with patients and relatives was an element that was present during breaking point conversation according to nurses. Hope was an emotion that was identified among nurses during breaking point conversations. Conclusion: Nurses can in relation to the discussion around breaking point get stuck in the middle between patients and the physicians which has both advantages and disadvantages. Nurses can through their work with the patient establish a relationship that involves confidence between the patient and the nurse. This relationship can benefit everyone involved in the breaking point discussion. Nurses are concerned about depriving their patients of hope when talking about their worsening prognosis.

Bakgrund: Patienter som vårdas i livets slutskede önskar en god vård av sjuksköterskor samt en god sista tid. De upplever en förlust av autonomi och självbestämmande och de önskar ett respektfullt bemötande. Patienter anser att otillräckligt stöd från sjuksköterskorna bidrar till orolighet och ångest under sista tiden i livet. Anhöriga till patienter anser att de har ett stort behov av stöd, en god kommunikation och tillräcklig information. De anhöriga upplever inte alltid att detta behov tillfredsställs. Syftet: Beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: En litteraturstudie med beskrivande syntes baserad på 11 kvalitativa artiklar. Resultat: I resultatet framkom två teman med fyra subteman. Det första huvudtemat Göra gott för den unika människan uppmärksammar sjuksköterskors upplevelser av vikten att tillfredsställa patienters behov och att skapa goda relationer. I det andra huvudtemat, Hinder i vårdandet, beskrevs två hinder som sjuksköteskor upplevde, svårighet i kommunikation och brist på kunskap och erfarenhet. Slutsats: Sjusköterskorna upplevde att vården var berikande när de kinde skapa goda relationer med patienter och anhöriga och tillgodose deras behov. Dock upplevde sjuksköterskorna att vården innebar utmaningar som var relaterade till bristande kunskap och erfarenhet vilket kunde utgöra ett hinder till tillfredställa patienternas behov. / Background: Patients who are cared for at the end of life want good care by nurses and good last days of life. They experience a loss of autonomy and self-determination and they want a respectful treatment. Patients believe that insufficient support from the nurses contributes to anxiety and anxiety in palliative care. Relatives of patients believe that they have a great need for support, good communication and sufficient information. The relatives do not always feel that this need is met. Aim: The aim of the examination work is to describe nurses experience of caring for patients at the final stages of life. Method: A literature study with descriptive synthesis based on 11 qualitative articles. Results: The results revealed two themes with four subthemes. The first main theme Do good for the unique person draws attention to nurses' experiences of the importance of satisfying patients' needs and creating good relationships. The second main theme, Obstacles in care, described two obstacles that nurses experienced, difficulties in communication and lack of knowledge and experience. Conclusion: The nurses felt that the care was enriching when they could create good relationships with patients and relatives and meet their needs. However, the nurses experienced the care involved challenges that were related to lack of knowledge and experience, which could constitute an obstacle to satisfying the patients' needs.

Bakgrund: Omkring 10.000 människor drabbas årligen av hjärtstopp i samhället. För den bästa chansen till överlevnad krävs snabb behandling med HLR och defibrillering. Att medverka som närstående vid en återupplivning beskrivs som den mest traumatiska händelsen en människa kan bevittna, samtidigt ökas förståelsen av situationen och ger ett avslut. Sjuksköterskan har ett stort ansvar över patientens omvårdnad och relaterat till behovet av resurser och otillräckliga riktlinjer så kan sjuksköterskan hamna i en utsatt position. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av närståendes närvaro vid återupplivning med HLR efter hjärtstopp. Metod: En beskrivande litteraturstudie innehållande 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ, kvantitativ och mixad ansats. Artiklarna söktes fram genom den vetenskapliga databasen Medline via PubMed. Huvudresultat: Resultatet visade ingen konsensus i sjuksköterskornas erfarenheter. De ville inte ha närstående närvarande på grund av negativ effekt på utförandet. Känslor av otrygghet hos sjuksköterskorna skapades av närstående. Sjuksköterskorna ansåg att närstående blev traumatiserade av händelsen. Resursbehovet blev tydligt då sjuksköterskorna upplevde bemanningen för låg för att avsätta personal till närstående. Sjuksköterskornas professionalism ökade med närvaron och närståendes sorgeprocess främjades. Det var viktigt att beakta patientens egen önskning inom ämnet. Slutsats: Trots positiva effekter ansåg sjuksköterskorna att de negativa aspekterna dominerade. Det är en komplicerad fråga med olika åsikter. Informationen som framkommit ger insikter i hur närståendes närvaro upplevs. Detta behövs för att chefer och HLR-utbildade ska ta ställning, öka kunskapen och starta en diskussion om fenomenet. / Background: Approximately 10.000 people experience cardiac arrest every year. The best opportunity for survival is effective treatment with CPR and defibrillation. To participate as a relative during a resuscitation is described as traumatic, but it increases the understanding and gives a closure. Nurses have a responsibility for the patient’s care and due to resources and vague guidelines, nurses can be in an exposed position. Aim: The purpose of this study was to describe nurses’ experiences of relatives’ presence during resuscitation with CPR after cardiac arrest. Method: A descriptive literature review containing 12 scientific articles with qualitative, quantitative and mixed methods. The articles were identified in the database Medline via PubMed. Result: There was no consensus in the nurses’ experiences. They did not want relatives present due to negative impact on their work. Feelings regarding insecurity arose with relatives’ presence. According to the nurses, relatives became traumatized by the event. The staff level was too low to assign personnel to relatives due to the lack of resources. However, nurses also reported increased professionalism and that the relatives’ grieving process benefited. It was important to consider the patient's wishes on the subject. Conclusion: Despite positive effects, the nurses felt that the negative aspects dominated. It is a complicated question with multiple views. The results provide knowledge on how the presence of relatives is experienced. This is needed for personnel to take a stand, be educated and start to discuss the phenomenon.

Bakgrund: Palliativ vård ska förebygga och lindra lidande genom att tidigt identifiera, bedöma och behandla smärta samt se till de fysiska, psykosociala och andliga behoven. Omvårdnaden fokuserar på smärtlindring, stöd och information till patienten och dess närstående. Sjuksköterskan har en stark påverkan på livskvaliteten hos patienter som vårdas i livets slutskede men det kan vara en krävande utmaning både kompetensmässigt, tidsmässigt och emotionellt att vårda patienter i livets slutskede. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa sjuksköterskors upplevelser av patientens omvårdnadsbehov vid livets slutskede. Metod: Studien är en litteraturöversikt grundad på 15 vetenskapliga studier publicerade mellan åren 2009–2016. Studierna var av både kvantitativ och kvalitativ design och blev funna via databaserna Pubmed och Cinahl via specifika sökord. Resultat: Sex kategorier som belyser sjuksköterskans upplevelser av patientens omvårdnadsbehov vid livets slutskede identifierades vilka var: Få en god kommunikation, Få stöd i aktiviteter i dagliga livet, Få anhöriga involverade i vården, Få rätt vård i rätt tid, Få känna genuint närvarande samt Få andlig omvårdnad. Slutsats: Resultatet belyser ett omvårdnadsbehov hos patienter i livets slutskede i form av god kommunikation, närvaro och andlig omvårdnad. Dessutom belyses vikten av att låta anhöriga vara delaktiga i patientens vård samt vikten av stöttning i dagliga aktiviteter och smärtlindring. / Background: Palliative care should prevent and alleviate suffering by identifying, assessing and treating pain early, and addressing the physical, psychosocial, and spiritual needs. The nursing focuses on pain relief, support and information for the patient and his / her relatives. The nurse has a strong impact on the quality of life of patients being cared for at the end of life, but it can be a demanding challenge both in terms of competence, time and emotionally to care for patients at the end of life. Aim: The aim of this study is to illustrate nurses' experiences of the patient's nursing needs at the end of life. Method: The study is a literature review based on 15 scientific studies published between the years 2009–2016. The studies were of both quantitative and qualitative design and were found through the Pubmed and Cinahl databases via specific keywords. Result: Six categories that illustrate the nurse's experiences of the patient's need for care at the end of life were identified which were: To receive good communication, To receive support in activities in daily life, To receive family members involved in the care, To receive the right care at the right time,To receive the feeling of genuine presence as well as To receive spiritual care. Conclusion: The result illustrate a need for nursing of patients at the end of life in the form of good communication, presence and spiritual care. In addition, the importance of allowing relatives to be involved in the patient's care as well as the importance of support in daily activities and pain relief is also illustrated in the study.

Bakgrund: Arbetet på en akutmottagning beskrivs som stressfyllt och innebär hög arbetsbelastning för sjuksköterskorna. Sjukvården regleras av ett antal lagar för att säkerställa att vården håller god kvalitet och även arbetsmiljön för sjuksköterskorna regleras i lagar och föreskrifter. Det är sjuksköterskans kompetensområde och ansvar att bedriva säker vård och se till att patienter inte far illa i sjukvården. Att vara sjuksköterska på en akutmottagning är både ansvarsfullt och krävande. Därför behövs sammanställd kunskap om hur sjuksköterskorna upplever att deras arbetsmiljö påverkar patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att beskriva arbetsrelaterad stress, hög arbetsbelastning och patientsäkerhet på en akutmottagning ur sjuksköterskans perspektiv. Syftet kompletteras av tre frågeställningar: Vilken upplevelse och uppfattning har sjuksköterskan om arbetsrelaterad stress? Vilken upplevelse och uppfattning har sjuksköterskan om hög arbetsbelastning? Vilken upplevelse och uppfattning har sjuksköterskan om hur arbetsrelaterad stress och hög arbetsbelastning påverkar patientsäkerheten? Metod: Arbetet har utformats som en litteraturöversikt. Artiklar har sökts i databaserna PubMed och Cinahl och kvalitetsgranskats med hjälp av färdiga mallar från Högskolan Dalarna. Artiklarna har analyserats efter att de lästs igenom och har sedan kategoriserats avseende likheter och skillnader. Utifrån dessa kategorier har huvudkategorier och underkategorier skapats som resultatet presenterats under. Författarna till litteraturöversikten har reflekterat över sin egna förförståelse och strävat efter ett objektivt förhållningssätt till resultatet. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i tre huvudkategorier: (1) sjuksköterskans upplevelse och uppfattning av arbetsrelaterad stress, (2) sjuksköterskans upplevelse och uppfattning av hög arbetsbelastning och (3) sjuksköterskans upplevelse och uppfattning av påverkan på patientsäkerheten. Slutsats: Litteraturöversiktens resultat visade att sjuksköterskor upplevde arbetsrelaterad stress när arbetsbelastningen var hög. Personalbrist, stort antal patienter, tidsbrist och dålig kommunikation och bristande teamwork var bakomliggande faktorer för hög arbetsbelastning. Vid arbetsrelaterad stress och hög arbetsbelastning upplevde sjuksköterskorna att patientsäkerheten påverkades negativt. / Background: To work in an emergency department is described as stressful and means high workload for the staff, which leads to work related stress. The healthcare is controlled by laws to ensure that the quality of the care is good. It is in the nurses competence to manage a safe care and ensure that patients doesn´t get hurt. It is both demanding and the nurse has a responsibility when working in an emergency department. That’s why compiled knowledge is needed to find out nurses experience of how their work environment affects the patient safety. Aim: The aim of this literature review was to describe work related stress, high workload and patient safety in an emergency department from a nurses’ perspective. The aim divides in three issues: What experiences and perceptions do nurses have of work related stress? What experiences and perceptions do nurses have of high workload? What experiences and perceptions do nurses have of how work related stress and high workload impacts patient safety? Method: This essay has been designed as a literature review. Articles has been searched from two databases called PubMed and Cinahl and also it´s quality has been controlled by templates from Högskolan Dalarna. The articles is analysed by the writers of this essay reading through them and then categorized them by similarity and differences. From those categories main- and subcategories were formed under which the results is presented. The writers of this essay has reflected over their own understanding and therefore aimed for an objective approach of the result. Results: The literature review resulted in three main themes: (1) nurses experiences and perceptions of work related stress, (2) nurses experiences and perceptions of high workload and (3) nurses experiences and perceptions of impact on patient safety. Conclusion: The result of this literature review shows that nurses experienced work related stress in times of high workload. Shortages in staffing levels, a large number of patients, lack of time and poor communication and poor teamwork contributed to create and increase high workload. With work related stress and high workload nurses experienced that patient safety were impacted in a negative way.

Bakgrund: Andelen personer med psykisk ohälsa ökar bland hela jordens befolkning. På en akutmottagning möter sjuksköterskor dagligen många patienter med olika sjukdomar, kravet på kompetensen är därför hög. Fokus ligger oftast på akuta somatiska sjukdomar vilket gör att patienter med psykisk ohälsa hamnar i skymundan. Patienter som söker sig till en akutmottagning upplever brister i vården vad gäller bemötande och kunskap hos sjuksköterskor och övrig personal. Syfte: Arbetets syfte är att sammanställa sjuksköterskors erfarenhet av att ge patienter med psykisk ohälsa omvårdnad på en akutmottagning. Metod: Litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar framtagna i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Resultatet grundar sig på 15 artiklar från olika delar av världen. Artiklarna är kvalitetsgranskade och etiskt godkända. Resultat: Litteraturöversiktens resultat visar att sjuksköterskors erfarenhet främst handlar om att de upplever en stressig arbetsmiljö, brister i den fysiska arbetsmiljön, att attityder och fördomar finns gentemot patienten, samt en bristande kunskap. Tillsammans gör detta att sjuksköterskors erfarenhet av att möta dessa patienter med psykisk ohälsa inte upplevs som tillräcklig, samt att de ofta känner att de inte gjorde ett bra arbete i mötet med patienten. Slutsats: Sammanfattningsvis är sjuksköterskors erfarenhet av att möta patienter med psykisk ohälsa på akutmottagning bristfällig. En bättre arbetsmiljö och mer kunskap behövs inom detta område. Genom att förbättra arbetsmiljön och kunskapen skulle omvårdnaden av patienter förbättras och sjuksköterskor skulle uppleva att de kunde utföra ett bättre arbete. / Background:  The proportion of people with mental illness is increasing among the entire population of the earth. At an emergency room nurses meets many patients daily with different diseases, the requirement for expertise is therefore high. The focus is usually on acute somatic diseases, which means that patients with mental ill health end up in the cloud. Patients who apply for an emergency room experience shortcoming in care in terms of care and knowledge of nurses and other staff. Aim: The aim of the work is to compile nurse's experiences of providing patients with mental illness care at an emergency department. Method: Literature review of scientific articles developed in the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. The result is based on 15 articles from different parts of the world. The articles are quality checked and ethically approved. Results: The literature review results show that nurses' experiences is that they experience a stressful work environment, deficiencies in the physical work environment, that attitudes and prejudices exist towards the patient and lack of knowledge. This means that nurses' experiences of meeting these patients with mental illness is not perceived as adequate, they often felt that they did not do a good job in meeting the patient. Conclusion: In summary, the nurse's experiences of meeting patients with mental illness at the emergency room is inadequate. A better working environment and more knowledge are needed in this area. By improving the working environment and knowledge, the care of patients would be improved and nurses would feel that they could do a better job.

Bakgrund: Smärta är en personligt upplevd förnimmelse som finns för att signalera att något i kroppen är fel. I de fall då smärtan inte pågått i mer än 3–6 månader klassas den som akut. Sjuksköterskor har till uppgift att identifiera smärta hos patienten och för att underlätta detta har det utvecklats smärtskattningsskalor. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av faktorer som kan påverka användning av smärtskattningsskalor vid akut smärta hos patienter på sjukhus. Metod: En allmän litteraturstudie utifrån Polit och Becks niostegsprincip med nio kvalitativa och tre kvantitativa artiklar. Resultat: Sjuksköterskor anser att det råder kunskapsluckor gällande smärtskattningsskalor. De menar också att tidsbristen och andra organisatoriska aspekter hindrar dem från att smärtskatta utifrån skalor. Likaså är bristande kommunikation mellan patienter och sjuksköterskor en anledning som försvårar identifieringen av smärtan med hjälp av smärtskattningsskalor. Slutsats: Sjuksköterskors erfarenheter av smärtskattning utifrån smärtskattningsskalor utgår från utbildningsnivå, arbetsplatsens smärtskattningsrutiner och sjuksköterskors arbetsbörda. Förslag på fortsatt forskning: Det behövs utvärderas fler strategier och rutiner på hur smärtskattningsskalor kan användas, samt fler skalor anpassade till olika patientgrupper.

Bakgrund: Viruset SARS-CoV-2 orsakade sjukdomen Covid-19 vilket spred sigsnabbt världen över. Viruset konstaterades år 2019 i China och förklarades sompandemi i mars år 2020. Ca 140 miljoner positiva fall har konstaterats och över 3miljoner dödsfall har skett. Sjukdomen kunde ge allvarliga symtom att sjukhusvårdbehövdes, vilket gjorde att hälso- och sjukvården fick vårda många patienter medcovid-19. Tidigare pandemier och epidemier har påverkat hälso- och sjukvårdenbåde genom hög arbetsbelastning samt stress och psykisk ohälsa hossjuksköterskorna.Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med covid-19 påsjukhusMetod: En litteraturöversikt där 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats sommetod inkluderades i resultatet. Sökning genomfördes i databaserna PubMed,Cinahl och PsycINFO.Resultat: Resultatet delades in i fyra teman. Dessa var psykiska upplevelser av attvårda patienter med covid-19, upplevelser kring information om och nyttjandet avpersonlig skyddsutrustning, upplevelser av stödjande faktorer vid vårdandet avpatienter med covid-19 samt upplevelser av professionell utveckling. I dessa temaningick upplevelser av otillräcklig information, okunskap, ångest och rädsla försmittspridning, stigma, tvångstankar och hög arbetsbelastning samt stress. Detframkom även upplevelser om vikten av stöd från familj, kollegor och samhälle samtmöjligheten för utveckling som arbetande sjuksköterska i en pandemi.Slutsats: För att erbjuda god vård till patienterna upplevde sjuksköterskorna ökatbehov av kunskap, utbildning och information om covid-19. Tydliga riktlinjer,information och förberedelser behövs för att gynna användandet av personligskyddsutrustning. Detta minskade rädsla och oro bland sjuksköterskorna. / Background: The SARS-CoV-2 virus caused the Covid-19 disease, which spreadrapidly worldwide. The virus was detected in 2019 in China and was declared as anpandemic in March 2020. About 140 million positive cases have been detected andover 3 million deaths have occurred. The disease could give severe symptoms thatneeded hospital care, which meant that the health care had to care for many covid-19 patients. Previous pandemics and epidemics have affected the health care in bothhigh workload and stress and mental illness among nurses.Aim: The aim of this study was to explore nurses experiences caring for covid-19patients in hospitals.Method: A literature review based on 11 scientific articles with a qualitativeapproach were included to the result. The searchingmethod was conducted in thedatabases PubMED, Cinahl and Psycinfo.Result: The results were divided into four themes. The themes were psychologicalexperiences caring for covid-19 patients, experiences regarding information aboutand the use of personal protective equipment, experiences of supporting factorswhen caring for covid-19 patients and experiences of professional development.These themes included experiences of insufficient information, ignorance, anxietyand fear of spreading infection, stigma, obsessions and high workload, as well asstress. There were also experiences about the importance of support from family,colleagues and society as well as the possibility for development as a working nursein a pandemic.Conclusion: To offer good care to patients, the nurses experienced an increasedneed for knowledge, education and information about covid-19. Clear guidelines,information and preparations are needed to promote the use of personal protectiveequipment. This reduced the fear and anxiety for the nurses.

Bakgrund: Inom EU år 2020 uppskattades det finnas en brist på 970 000 hälso- och sjukvårdspersonal. Samtidigt rapporteras vårdskador som hade kunnat undvikas drabba 93 000–98 000 patienter varje år. Sjuksköterskor rapporterar att omvårdnad uteblir på grund av tidsbrist relaterat till hög arbetsbelastning och låg bemanning. Det är viktigt att alla inom hälso- och sjukvården arbetar för att minska vårdskador och skapa säker vård.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av arbetsmiljöns betydelse för säker vård.Metod: En litteraturstudie där 20 vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ design inkluderades i resultatet.Resultat: Sjuksköterskors erfarenheter av arbetsmiljöns betydelse för säker vård beskrivs genom kategorierna organisatorisk arbetsmiljö och psykosocial arbetsmiljö. Det framkommer att chefer och organisation har stor betydelse för att sjuksköterskor ska kunna arbeta för en säker vård. Större lyhördhet krävs från chefer och fler utbildningar för sjukvårdspersonalen, optimala bemanningsnivåer, teamsamarbete, mindre övertidsarbete och mindre arbetsstress.Slutsats: Sjuksköterskans erfarenheter om arbetsmiljöns betydelse för säker vård är att varje organisation och chef anses behöva öka sin lyhördhet och information till arbetstagarna samt ge dem trygghet och kompetens i att använda avvikelserapportering i större utsträckning. En arbetsmiljö med hög arbetsstress och arbetsbelastning påverkar sjuksköterskors förmåga att arbeta mot säker vård då avvikelser, missad eller utebliven vård riskeras. / Background: Within EU in 2020, there was an estimated lack of 970 000 healthcare workers. At the same time, it was reported that 93 000-98 000 patients each year was affected by care injuries that could have been avoided. Registered nurses reported that care is missed due to lack of time related to high workload and low staffing. It is important that everyone in health care work to reduce adverse events as well as to provide safe care.Aim: To describe registered nurses experiences concerning the importance of work environment to provide safe care.Method: A literature review where 20 scientific articles with both quantitative and qualitative design were included in the results.Results: Registered nurses experiences concerning the importance of the work environment regarding providing safe care are described through the categories organizational work environment and psychosocial work environment. It emerges that the managers and the organizations are of great importance in enabling nurses to provide safe care. More responsiveness is required from managers and more education for healthcare workers, optimal staffing levels, teamwork, less overtime work and less work stress.Conclusion: Registered nurses experiences concerning the importance of the work environment in their ability to provide safe care. Every manager and organization should consider increasing their responsiveness and communication with health care professionals and give them security and competence in using incidence reporting to a considerable extent. A work environment with high workplace stress and workload affect nurse’s ability to provide safe care and increases the risk for incorrect, missed care.

Bakgrund: Inom slutenvården är konfusion den vanligaste komplikationen hos patienter som är 65 år eller äldre. Denna grupp individer utgör majoriteten av besöken på landets akutvårdsavdelningar och en ökning av antalet och andelen äldre väntas framöver. Konfusion är akut hjärnsvikt och innebär ett oerhört lidande för den äldre patienten som hade kunnat förhindras eller lindras med kunskap och vedertagen vårdrutin.  Syfte: Syftet med studien är att, i slutenvården, beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda och bemöta äldre patienter med konfusion, eller ökad risk för konfusion; för att få en ökad förståelse för sjuksköterskors resonemang vid omhändertagandet av denna patientgrupp. Metod: En systematisk litteraturöversikt med induktiv syntes av kvalitativa data. Resultat: Analysen av 12 kvalitativa artiklar resulterade i tre teman med underkategorier; Tema 1 – Rutiner och Kompetens, Tema 2 - Hinder och Möjligheter samt Tema 3 - Betydelsen av resurser. Studien visar att sjuksköterskor har olika erfarenheter och upplevelser kring konfusion, de flesta sjuksköterskorna upplevde sig ha bristfälliga kunskaper kring tillståndet och användning av skattningsverktyg. Tidsbrist, hög arbetsbelastning och brist på resurser uppgavs som vanliga orsaker till att konfusion inte prioriteras och icke-farmakologiska åtgärder inte genomförs. Tillgång till stöd från specialistteam var mycket uppskattat men det kunde dock vara svårt att få till sådant stöd.  Slutsats: Några slutsatser utifrån studiens resultat är att mer utbildning kring konfusion och användning av skattningsverktyg behövs, kunskapen behöver implementeras på vårdavdelningarna och stöd från specialistteam hade varit att föredra tidigt i skedet. / Background: In inpatient care, delirium is the most common complication in patients aged 65 years or older. This group individuals makes up the majority of visits to the country’s emergency departments and an increase in the number and proportion of the elderly is expected in the future. Delirium is acute brain failure and involves an enormous suffering for the elderly patient who could have been prevented or relieved with knowledge and accepted care routine.  Aims: The purpose of the study is to, in inpatient care, describe nurses’ experiences of caring for and treating elderly patients with delirium, or increased risk of delirium; to gain an increased understanding of nurses’ reasoning in the care of this patient group.  Method: A systematic literature review with inductive synthesis of qualitative data. Results: The analysis of 12 qualitative articles resulted in three themes with subcategories; Theme 1 - Routines and Competence, Theme 2 – Obstacles and Opportunities and Theme 3 - The meaning of resources. This study shows that nurses have different experiences about delirium, most nurses felt that they had insufficient knowledge about the condition and the use of estimation tools. Lack of time, high workload and lack of resources were stated as common reasons why delirium is not prioritized and non-pharmacological measures are not implemented. Access to support from a specialist team was much appreciated, but it could be difficult to get such support. Conclusion: Some conclusions based on the results of this study are that more training on delirium and the use of estimation tools is needed, the knowledge needs to be implemented in the care departments and support from specialist teams would have been preferable early in the stage.