Syftet med denna uppsats är att undersöka hur undersköterskor i fyra olika verksamheter upplever att deras arbetssituation har förändrats sedan man införde LCP (Liverpool Care Pathway). Vidare belyses hur undersköterskorna menar att samarbete, kommunikation och relation har påverkats och på vilket sätt och i så fall hur. Uppsatsen är skriven utifrån samverkan och ett professionellt förhållningssätt i socialt arbete. Ett annat perspektiv som uppsatsen belyser är på vilket sätt metoden blev introducerad i organisationen, detta utifrån implementeringsprocesser och kommunikationsteorin. Resultatet visar att undersköterskorna upplever en större delaktighet och trygghet i deras arbete idag jämfört med tidigare. Vidare har samarbetet med andra samverkanspartners blivit mycket bättre sedan LCP- metoden infördes. Med hjälp av metoden känner undersköterskorna en ökad trygghet, delaktighet, klarhet, tydlighet och öppenhet. Detta genom de checklistor som LCP- metoden bygger på. Det framkom i uppsatsen att undersköterskorna känner att de kan prata mer öppet om döden och döendet med anhöriga efter införandet av LCP - metoden .Nyckelord: Kommunikation, / The purpose of this essay is to explore how staff nurses in four different businesses feel that their work situation has changed since the introduction of LCP (Liverpool Care Pathway). Further highlights is how the nurse believes that cooperation, communication and relationships have been affected, in what way and if so how. The essay is written from collaboration and a professional approach in social work. Another perspective the essay illustrates is the way in which the method was introduced in the organization, this according to implementation processes and communication theory. The result shows that the staff nurses experience a greater involvement and confidence in their work than before. Furthermore has the cooperating with other collaboration partners turn out to be much better since the LCP-method was introduced. By using the method the staff nurses feel an increased security, participation, transparency, clarity and transparency. The LCP-method with its checklists contributes to these feelings. It appeared in the essay that the staff nurses feel they can talk more openly about death and dying with relatives after the introduction of the LCP-method.

Abstrakt  Bakgrund: Cirka 56,8 miljoner människor i världen beskrivs behöva palliativ vård varje år. I Sverige avlider cirka 90 000 människor per år och cirka 80% av dem kan ha behövt palliativ omvårdnad. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede på sjukhus. Metod: En litteraturstudie genomfördes på nio kvalitativa artiklar. Databassökning genomfördes i Cinahl, Pubmed och PsycInfo. För att analysera studierna har Fribergs femstegsmodell använts. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier och tio underkategorier. De fyra huvudkategorierna var känslomässiga reaktioner, stöd och bristande stöd, copingstrategier och strävan efter att vara professionell. Konklusion: Sjuksköterskor upplever vård i livets slutskede som meningsfullt och känslomässigt utmanande. Kunskapsbrist hos sjuksköterskor kan påverka patienters vårdkvalitet och bristande stöd från arbetsplatsen kan påverka sjuksköterskors hälsa. Ytterligare forskning kan behövas angående sjuksköterskors utbildning och erfarenheter av palliativ vård. / Abstract  Background: Around 56.8 million people in the world are described as needing palliative care each year. In Sweden, around 90,000 people die each year and around 80% of them have needed palliative care. Aim: The aim of the literature study is to describe nurses' experiences of caring for patients at the end of life in hospitals. Methods: A literature study was carried out on nine qualitative articles. Database search was performed in Cinahl, Pubmed and PsycInfo. To analyze the studies, Friberg's five-step model has been used. Results: The analysis resulted in four main categories and ten subcategories. The four main categories were emotional reactions, support and lack of support, coping strategies and ambition to be professional. Conclusion: Nurses experience end-of-life care as meaningful and emotionally challenging. Lack of knowledge among nurses can affect patients' quality of care and lack of support from the workplace can affect nurses' health. Further research may be needed regarding nurses' education and experiences in palliative care.

Bakgrund Personcentrerad vård är en av grunderna i svensk hälso- och sjukvård, med stöd i såväl sjuksköterskans kärnkompetenser som svensk lagstiftning. En personcentrerad omvårdnad innebär att fokus ligger på hela människan och dennes unika behov, resurser och erfarenheter. Studier visar att personcentrerad vård mynnar i nöjdare, mer delaktiga patienter samt en mer kostnadseffektiv hälso- och sjukvård. Syfte Att undersöka sjuksköterskans upplevelse av personcentrerad vård. Metod Examensarbetet genomfördes som en strukturerad litteraturöversikt. Elva artiklar från databaserna Cinahl och Pubmed analyserades och sammanställdes med hjälp av Fribergs analysmetod. De inkluderade artiklarna var av såväl kvalitativ som kvantitativ design. Resultat Det fanns en övergripande bild bland sjuksköterskor om vad personcentrerad vård innebar, men upplevelsen av hur personcentreringen fungerade i praktiken varierade beroende på i vilket sammanhang som vården bedrevs. Engagemang, erfarenhet och samarbete ansågs avgörande för att skapa en god personcentrerad vård, medan hög arbetsbelastning och tidsbrist skapade barriärer för en lyckad implementering. Slutsats Sjuksköterskans upplevelse av personcentrerad vård var att det borde finnas som en naturlig del i all omvårdnad. Det fanns dock en rad faktorer, såväl hindrande som gynnande, för att tillämpa personcentrerad vård fullt ut. / Background Person-centred care is one of the foundations of Swedish healthcare, supported by both the nurses core competencies and Swedish legislation. Person-centred care means that the focus is on the whole person and their unique needs, resources and experiences. Studies show that person-centred care resulted in more satisfied, more involved patients and a more cost-effective healthcare. Aim The aim of this review was to describe the nurses experience of person-centred care. Method The thesis was carried out as a structured literature review. Eleven articles from the databases Cinahl and Pubmed were analyzed and compiled using Fribergs analysis method. The included articles were of both qualitative and quantitative design. Results There was an overall picture among nurses of what person-centred care meant, but the experience of how person-centred care worked in practice varied depending on the context in which the care was conducted. Commitment, experience and collaboration were considered crucial to creating good person-centred care, while high workload and lack of time created barriers for a successful implementation. Conclusions The nurses experience of person-centred care was that it should be a natural part of all nursing. However, there were several factors, both hindering and favouring, for fully applying person-centred care.

Background: During the last decades, advancements has been made in medicine and medical technology which has made it possible to care for elderly persons with multi morbidity in their own homes. The fact that the average length of in-hospital stay has become shorter is also a factor in that home health care has become more common. The medical responsibility for patients in home health care is divided between the home health care organization and the primary care provider, which makes collaboration between these two organizations an important and necessary part of the nurses' job. Ongoing care coordination and collaboration between primary care and home health care is generally described as poor and as an area that requires improvement. Therefore it is important to study nurses' experiences of collaboration in practice. Aim: To describe nurses' experiences of collaboration between primary care and home health care. Method: A semi-structured interview study was conducted with eleven nurses from four health centers and five home health care units in western Sweden. Qualitative content analysis was used to analyze the data.Results: The nurses' experiences of collaboration in practice showed that the medical rounds were a central part of collaboration, that there was a lack of distinct ways of communication and that both organizations were dependent on each other. The results also showed that regulatory systems affected collaboration, that there were boundaries and grey zones between the organizations, that the organizations used different solutions to replace collaboration and that it was important to have knowledge of the other organization. Conclusion: Because the organizations were dependent on each other to give care to the patient and there was a lack of distinct ways of communication, personal relationships became a facilitator for collaboration. Different strategies were used to bypass the obstacles in collaboration. / Andelen äldre personer och personer med kroniska sjukdomar i befolkningen ökar, samtidigt som vårdtiderna i slutenvården förkortas. På grund av den medicintekniska utvecklingen finns det ökade möjligheter att få avancerad sjukvård i hemmet. Hemsjukvården delar det medicinska ansvaret för dessa patienter med primärvården och samverkan dem emellan är därför grundläggande för att kunna ge en god och sammanhållen vård till patienten. Skyldigheten att samverka är reglerat genom lagar och författningar. Trots detta finns det betydande brister i samverkan och vårdkoordinering mellan primärvård och hemsjukvård. För att få en ökad förståelse av detta är det av vikt att ta reda på sjuksköterskors upplevelse av hur samverkan fungerar i praktiken. Resultatet i den här studien bygger på intervjuer med elva sjuksköterskor inom primärvård och hemsjukvård, där de fått beskriva sina upplevelser av samverkan mellan primärvård och hemsjukvård. Resultatet av studien visade att ronden var en central del av samverkan. Det framkom också att sjuksköterskorna ansåg att det saknades tydliga formella kommunikationsvägar, vilket i kombination med att de var beroende av varandra för att ge vård till patienterna gjorde att personliga relationer och olika strategier användes för att förenkla samverkan. Organisationerna kunde också skapa olika alternativa lösningar för att ersätta samverkan mellan primärvården och hemsjukvården. I resultatet framkom att sjuksköterskorna även ansåg att regelverk påverkade samverkan. De tyckte att det var nödvändigt att ha en ram att förhålla sig till, men de ville också kunna vara flexibla vid behov. Detta eftersom de ansåg att det fanns ett gränsland mellan primärvård och hemsjukvård som upplevdes som en gråzon där uppgifter och behov ibland överlappade varandra.

Bakgrund Sjuksköterskor ska arbeta för att uppmärksamma och behandla undernäring samt utföra adekvata omvårdnadsåtgärder. Trots det är undernäring ett stort problem hos äldre. Olika barriärer kan finnas som utmanar sjuksköterskors möjligheter i nutritionsomvårdnaden. Syfte Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet att vårda äldre med undernäring. Metod Arbetet genomfördes som en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Totalt inkluderades 11 vetenskapliga artiklar som analyserades genom en innehållsanalys. Resultat Alla studier var kvalitativa publicerade mellan 2011-2022 från Europa och Australien. Sjuksköterskor saknar kompetens för att uppmärksamma och behandla undernäring. Kommunikationen med patienten, mellan olika professioner i teamet och mellan andra vårdgivare brister. Resultatet visade även organisatoriska hinder såsom tidsbrist och möjlighet att erbjuda patienten en personcentrerad måltidssituation, vilket utmanar sjuksköterskans möjligheter att tillgodogöra patienten en god nutritionsvård. Slutsats Organisationen behöver prioritera arbetet med undernäring så att sjuksköterskan får bättre utbildning inom ämnet och ges tid och utrymme att arbeta personcentrerat. Kommunikation och dokumentation behöver bli enklare att utföra mellan vårdgivare och riktlinjer för arbetet med undernäring behöver implementeras i alla verksamheter. / Background Nurses must work to recognize and treat malnutrition and perform adequate nursing measures. Even so, malnutrition is a major problem in the elderly. Different barriers can exist that challenge nurses' opportunities in nutrition nursing. Aim To describe nurses' experience of caring for the elderly with malnutrition. Method The work was carried out as a structured literature study with elements of the methodology used in systematic reviews. A total of 11 scientific articles were included and analyzed through a content analysis. Results All studies were qualitative published between 2011-2022 from Europe and Australia. Nurses lack the skills to recognize and treat malnutrition. Communication with the patient, between different professions in the team and between other care providers is lacking. The results showed organizational obstacles such as lack of time and the possibility of offering the patient a person-centered meal situation, which challenges the nurse's ability to provide the patient with good nutritional care. Conclusions The organization needs to prioritize the work with malnutrition so that the nurse receives better training in the subject and is given time and space to work person-centered. Communication and documentation need to become easier to carry out between healthcare providers and guidelines for working with malnutrition need to be implemented in all operations

Complex continuing care (CCC) is a healthcare setting where many patients die. Previous research has demonstrated that patient deaths can be meaningful and challenging for nurses. However, little knowledge exists regarding how the unique features of CCC influence nurses’ experiences in managing patient deaths. The objective of this study was to explore nurses’ experiences when patients die and their perceptions of support surrounding these experiences. Using interpretive description methodology, 13 memorable patient death experiences were explored in semi-structured interviews with licensed nurses (n=12) and nursing leaders (n=1). Criterion and theoretical purposeful sampling were used to develop a rich understanding of nurses’ experiences when patients die. Concurrent data collection and analysis uncovered five key intersubjective themes which described nurses’ experiences with individual deaths and how nurses’ experiences change overtime which included: (a) Professionally experiencing patients’ deaths: 'Engaging your left brain;’ (b) Personally experiencing patients’ deaths: ‘I’m a human being too;’ (c) Seeking resolution in the experience: ‘It was a good resolution;’ (d) Integrating professional and personal experiences: ‘Applying what you learn in your nursing life into your personal life and vice versa,’ and; (e) Supporting One Another in a Culture of Acknowledging Patients’ Deaths and Nurses’ Experiences: ‘They expect us just to take it, the nursing profession is like that.’ These findings suggest that nurses need support to facilitate the interpersonal and intrapersonal aspects of their experiences with patient death. This support should be grounded in a unit culture which openly accepts patient death and acknowledges nurses’ experience. Just-in-time education, peer mentorship and targeted support may further facilitate nurses’ ability to find resolution when patients die and support their on-going journey towards integrating death experiences in their lives and practice. / Thesis / Master of Science (MSc) / Complex continuing care (CCC) is a healthcare setting where many people die. Patient deaths can be difficult and sad for nurses. The goal of this study was to learn more about nurses’ experiences when patients die in CCC. Nurses were asked to share memories of when patients died in CCC. This study found that patient deaths influence nurses personally and professionally. Nurses with fewer death experiences were uncomfortable caring for dying patients. Feeling understood and having their experience recognized were meaningful ways that nurses wanted to be supported. It was very important to nurses that the deceased person was respected and nurses worried about patients’ family members. This research shows that nurses with fewer death experiences would benefit from unique education and support. It is important to support nurses by creating a culture that acknowledges death in CCC and nurses’ responses to patients’ deaths.

Bakgrund: Smärtupplevelsen är subjektiv och individuell som inte kan uppskattas av storleken på en skada. Sjuksköterskans uppgift är att främja livskvalitet, lindra lidande och reducera komplikationer. Inom sjukvården administreras ofta opioider mot smärta, som har en hög beroendepotential. Personer med ett substansberoende och smärta har lika rätt till en kvalitativ, evidensbaserad och värdig vård. Behandlingen ska präglas av ett personcentrerat förhållningssätt där smärtan respekteras, bekräftas och tros på med hänsyn till olika faktorer som kan påverka smärtupplevelsen. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att behandla smärta hos patienter med ett substansberoende. Metod: En litteraturöversikt som utgick från tio vetenskapliga originalartiklar, hämtade från databaserna PubMed och CINAHL complete. Sökorden i PubMed var följande, "nurs* experienc*", "nurs* attitude*", "Substance-Related Disorders", "Opioid-Related Disorders", "Pain Management", "care management" och "pain". I CINAHL complete var sökorden, "Substance Dependence", "Substance Use Disorders", "Pain Management", "care management", "Pain",  "nurs* experienc*" och "nurs* attitude*". Av de utvalda artiklarna var åtta kvalitativa och två kvantitativa som kvalitetsgranskades samt analyserades efter Fribergs metodbeskrivning. Resultat: Resultatet visade att inadekvat vård förekommer i smärtbehandlingen av patienter med substansberoenden. Detta till följd av sjuksköterskors bristande kunskap och kommunikation, stigmatisering, osäkerheter och rädslor samt brister i standardiserade smärtskattningsinstrument och behandlingsriktlinjer. Sammanfattning: Att behandla smärta hos patienter med substansberoenden kräver bred kompetens inom området och berör fysiska, sociala och psykiska behov. Vården behöver integrera ett personcentrerat arbetssätt för att tillgodose detta. Genom att dela med sig av erfarenheter och kunskap kunde man minska stigmatisering och lättare hantera egna känslor. Även organisatoriska förändringar på politisk nivå krävs för förbättringar. / Background: Pain is a subjective and an individual experience which cannot be judge by the apperance of an injury. The role of a nurse is to improve quality of life, alleviate suffering and reduce the impact of pain. In healthcare, addictive opioids are mainly administered for pain. People with a substance dependence and pain have the same right to a qualitative evidence-based and dignified care. Pain management should be characterized by a person-centred approach in which pain is respected, acknowledged and believed in, considers the various factors that may influence the experience of pain. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of managing pain in patients with substance dependence. Method: A general literature review based on ten original scholarly articles, taken from PubMed and CINAHL Complete databases was chosen for the study. The key words in PubMed was “nurs* experienc*”, “nurs* attitude*”, "Substance-Related Disorders", "Opioid-Related Disorders", "Pain Management", "care management" and “pain”. The following key words in Cinahl complete was "Substance Dependence", "Substance Use Disorders", "Pain Management", "care management", “Pain”, “nurs* experienc*” and “nurs* attitude*”. Of the selected articles were eight of qualitative design and two were quantitative. They were all quality reviewed and systematically analyzed according to Friberg's method description. Results: The findings show that inadequate care occurs as a result of nurses' perceived, as well as measurable, experiences of treating pain in patients with substance addictions. Based on lack of knowledge and communication, stigmatization, uncertainties and fears, as well as deficiencies in standardized pain assessment instruments and treatment guidelines. Summary: Managing pain in patients with substance dependence requires broad competence and affects physical, social and psychological needs. The healthcare have to integrate a person-centered way of working to accomplish those needs. Stigma and self-management of own feelings could be improved by sharing experiences and knowledge. Organizational changes at the political level are also required for improvements.

Bakgrund: Palliativ vård definieras som hälso- och sjukvård med syfte att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter med progressiv, obotlig sjukdom eller skada. Palliativ vård omfattar holistiskt synsätt på patienter som inkluderar fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov samt känslomässiga aspekter av vård och involverar både anhöriga och patienter. Palliativ vård är tidskrävande, vilket medför etiska utmaningar för sjuksköterskor och påverkar den vård som ges till patienterna.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av etiska utmaningar inom palliativ vård.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats har genomförts baserade på 12 studier med totalt 221 medverkande legitimerade sjuksköterskors upplevelser av etiska utmaningar inom palliativ vård. Sökningarna gjordes i databaser CINAHL och PubMed, artiklarnas kvalitet granskades med hjälp av SBU:s granskningsmall. Resultat: I resultatet identifierades sju teman: Etiska utmaningar kring patientens autonomi och självbestämmande, Etiska utmaningar kring anhörigas involvering och stöd, Etiska utmaningar kring kommunikationen, Etiska utmaningar kring beslut om livsuppehållande åtgärder, Etiska utmaningar kring andliga och kulturella behov, Etiska utmaningar kring sjuksköterskornas känslomässiga belastning, Etiska utmaningar i samverkan med annan personal. Slutsats: Kommunikationsutmaningar och samarbetsproblem inom vårdteam påverkade också omvårdnad av palliativa patienter. Förbättrad kommunikation, tydligare riktlinjer och ökat stöd var påpekat av sjuksköterskor som behov för att säkerställa en mer patientcentrerad och etiskt hållbar palliativ vård.Nyckelord: Etiska utmaningar, komfort, kommunikation, palliativ vård, sjuksköterskors upplevelser. / Background: Palliative care is defined as health care division with the aim of alleviating suffering and promoting quality of life of patients with progressive, incurable disease or injury. Palliative care encompasses a holistic view of the patients that includes physical, psychological, social and existential needs as well as emotional aspects of care and involves both patients and their relatives. Palliative care can be time demanding, which poses ethical challenges for nurses and affects the care given to patients. Aim: This literature review aimed to illuminate nurses’ experiences concerning ethical challenges in the context of palliative care.Method: A literature study with a qualitative approach was performed based on 12 qualitative primary studies which included a total of 221 registered nurses' experiences of ethical challenges in palliative care. The searches were made in databases CINAHL and PubMed, quality checked using SBU's review template. Result: Seven main themes were identified in the results: Ethical challenges regarding the patient's autonomy and self-determination, Ethical challenges regarding the involvement and support of relatives, Ethical challenges regarding communication, Ethical challenges regarding decisions about life-sustaining measures, Ethical challenges regarding spiritual and cultural needs, Ethical challenges regarding the nurses' emotional burden, Ethical challenges in collaboration with other personal. Conclusion: Nurses in palliative care faced ethical challenges regarding patient autonomy and well-being, communication and collaboration. Communication challenges and collaboration problems within care teams also affected care of palliative patients. The nurses believed that improved communication, clearer guidelines and increased support are needed to ensure more patient-centred and ethically sustainable palliative care. Keywords: Comfort, communication, ethical challenges, nurses' experiences, palliative care.

Bakgrund: Inom det kirurgiska specialistområdet vårdas både elektiva, akuta och palliativa patienter. Det finns forskning som beskriver sjuksköterskors upplevelser av att vårda akuta och palliativa patienter var för sig. Det finns dock begränsad forskning kring sjuksköterskors upplevelser av att vårda akuta, elektiva och palliativa patienter samtidigt, på samma avdelning. Syfte: Beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda elektiva, akuta och palliativa patienter samtidigt på en kirurgavdelning. Metod: Kvalitativ intervjustudie med sju sjuksköterskor. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier, med tre subkategorier till respektive huvudkategori. Under huvudkategorin; Patientvariationer skapar stimulans och ställer krav beskrivs patienternas varierade omvårdnadsbehov, betydelsen av anpassning samt arbetstillfredsställelse. Under huvudkategorin; Arbetsmiljöns påverkan på vård och hälsa beskrivs den pressade arbetsmiljön, behov av prioritering samt känsla av otillräcklighet.  Konklusion: Att vårda akuta, elektiva och palliativa patienter samtidigt beskrivs som varierade och lärorikt. Samtidigt ställer det krav på att anpassning. Vidare skapar den höga arbetsbelastningen behov av att prioritera. Prioriteringen leder till att vissa delar av omvårdanden och patientgrupper blir lidande. Resultaten visar också att det är särskilt svårt att vårda palliativa patienter på en botande avdelning. / Background: Within the surgical specialist care, both elective, acute, and palliative patients are cared for. There is research that describes nurses' experiences of caring for these patients separately. However, there is limited research on nurses' experiences of caring for these groups of patients simultaneously. Aim: Describe nurses' experiences of caring for elective, acute and palliative patients simultaneously in a surgical ward. Method: Qualitative interview study with seven nurses. The data was analyzed through qualitativecontent analysis. Findings: The results revealed two main categories, with three subcategories belonging to each main category. The main category: Patient variations create stimulation and set requirements gives a description of the patients' varied nursing needs, the importance of adaptation and job satisfaction. The main category: The impact of the work environment on care and health, describes the pressured work environment, the need for prioritization and the feeling of inadequacy. Conclusion: Caring for acute, elective and palliative patients simultaneously is described as varied and instructive. At the same time, it requires adaptation. Furthermore, the high workload creates the need to prioritize, which leads to the suffering of certain parts of the care and patient groups. The results also suggest that it’s particularly difficult to care for palliative patients in a curative ward.

Bakgrund: Beröring är en form av icke-verbal kommunikation som sjuksköterskan ofta stöter på i vårdandet av andra. Beröring kan användas av sjuksköterskan för att exempelvis förmedla tröst eller förståelse. Man kan dela upp fysisk beröring i två former, instrumental och expressiv beröring, men dessa går inte att helt skiljas åt. Sjuksköterskan behöver ta hänsyn till att alla patienter inte kommer vara bekväma med beröring samt hålla deras integritet i åtanke.  Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur sjuksköterskan beskriver sina erfarenheter och upplevelser av fysisk beröring i en omvårdnadskontext.  Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats som följde Polit och Becks niostegsmodell. 12 artiklar inkluderades och analyserades med tematisk analys enligt Braun och Clarke.  Resultat: Två teman identifierades: Vårdande möten och När beröring inte är självklart. Inom första temat identifierades tre subteman: Beröring är essentiellt för omvårdnad, En väg till patienten och För att lindra lidande. Inom andra temat identifierades två subteman: Ta hänsyn till patientens integritet och förutsättningar samt Osäkerhet hos män att använda beröring. Slutsats: Beröring är en essentiell del av sjuksköterskans arbete och förmågan att implementera det på ett gott sätt påverkas av faktorer som kön, integritet, religion och kultur. Den personliga preferensen hos sjuksköterskan påverkar hur de använder sig av beröring. / Background: Touch is a form of non-verbal communication that nurses often come across when caring for others. The nurse can use touch to convey comfort, understanding or to build a rapport with the patient. Physical touch can be divided into two categories, instrumental and expressive touch, but these two cannot be fully separated from each other. The nurse needs to consider that not all patients will be comfortable with being touched and to keep the patient’s integrity in mind.  Aim: The aim of this study was to illustrate how nurses describe their experiences of using physical touch in a caring setting.  Method: A literature review with a qualitative approach that followed Polit and Beck’s nine step model. 12 articles were included and analyzed using Braun and Clarke’s method of thematic analysis.  Results: Two themes were identified: Caring meetings and When touch isn’t a given. The first theme contains three subthemes: Touch is essential for nursing, A way to the patient and To ease suffering. The second theme contains two subthemes: Taking patient integrity and conditions into account and Insecurity in men in using touch.   Conclusions: Touch is an essential part of the nurses’ work, the ability to implement it well is affected by factors like gender, integrity, religion and culture. The nurse’s personal preferences influence how they use touch.