• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 278
  • 1
  • Tagged with
  • 279
  • 279
  • 78
  • 60
  • 58
  • 55
  • 52
  • 49
  • 42
  • 42
  • 41
  • 41
  • 38
  • 34
  • 33
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
31

Bemötandet av nyanlända elever med PTSD : - en undersökning av hur lärare beskriver förutsättningarna

Qatanani, Sona, Zettergren, Maria January 2018 (has links)
Flyktingkatastrofen har under de senaste åren varit enorm runtom i hela världen. Sverige har därmed tagit emot ett stort antal nyanlända människor. Dagligen tar de svenska skolorna emot elever med olika bakgrunder, erfarenheter, kunskaper och förutsättningar. Många nyanlända elever bär med sig traumatiska händelser som kan leda till psykisk ohälsa som framförallt utgörs av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Skolorna och särskilt berörda undervisande lärare får stora utmaningar att bemöta dessa elever. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i grundskolan beskriver förutsättningarna att bemöta nyanlända elever med PTSD. Studien behandlar olika faktorer som påverkar förutsättningarna för lärarnas arbete beroende på vilka resurser och stöd skolan erbjuder. Utgångspunkten i studien är Urban Dahllöfs ramfaktorteoretiska perspektiv samt det sociokulturella perspektivet som grundades av Lev Vygotskij. Denna studie baseras på fyra semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra grundskolelärare i Uppsala kommun. Analysen presenterar hur lärarna upplever förutsättningarna för bemötandet av nyanlända elever med PTSD men även hur mottagande- och bemötandeprocessen sker generellt inom skolan. Likheter och skillnader mellan olika skolors arbetssätt behandlas också i analysavsnittet. Resultatet visar att det framförallt krävs större kunskap och mer kompetens inom området, som det råder brist på i nuläget.
32

Hur gick det till när nyanlända elever lärde sig algebra i Sverige jämfört med deras hemland? : En kvalitativ studie av nyanlända elevers uppfattningar om genomgångar, arbetssätt och arbetsuppgifter inom svensk matematikundervisning / How did it go when newly arrived students learned algebra in Sweden compared to their home country? : A qualitative study of newly arrived pupils’ experiences of teacher’s lectures, working strategies and working assignments within Swedish mathematics teaching

Ahmed, Waqas January 2018 (has links)
Syftet med studien är att kartlägga nyanlända gymnasieelevers uppfattningar om genomgångar, arbetssätt och arbetsuppgifter inom svensk matematikundervisning jämfört med matematikundervisningen i deras hemland. Elevintervjuer med 5 elever, som kombineras med klassrumsobservationer, gjordes för att samla in data. Studien befinner sig på elevnivå och resultat visar att det finns skillnader mellan Sveriges och hemlandets matematikundervisning. Eleverna tycker att matematikundervisning i Sverige är mer givande och omfattande är hemlandets. De är nöjda med lärarens inställning i klassrummet. Det framkommer också att eleverna känner sig begränsade på grund av språk brister i det svenska språket. På grund av sina språk brister visade eleverna rädslan att bli utskrattade och utpekade av sina klasskamrater. Studien kan vara en hjälp för lärarna som undervisar nyanlända elever om hur eleverna upplever matematikundervisning i Sverige och vilken inverkan med skillnader har på dem.
33

Skolintroduktion för nyanlända elever

Medrzycki, Eva, Viklund, Kinga January 2008 (has links)
<p>Idag finns det ca 20 miljoner människor på flykt i världen enligt FN:s beräkningar. Anledningen till att de flyr är att de söker en trygg tillvaro samt för att undkomma krig, fattigdom och förtyck. Sverige är ett av de länder som erbjuder sig att ta emot flyktingar. Flyktingarna erbjuds nya levnadsvillkor bl.a. utbildning och annan delaktighet i samhället. Nyanlända barn och ungdomar skall erbjudas skolintroduktion. Skolintroduktionen spelar en viktig roll, att skapa likvärdiga förutsättningar när det gäller lärande eftersom undervisning är något som berör alla elever, oavsett om de är inskolade eller behöver inskolas. Syftet med arbetet är att ta reda på hur skolintroduktionen för nyanlända elever med invandrarbakgrund i grundskolans senare år kan organiseras och bedrivas. Vi har jämfört två förberedelseklassers arbetssätt på två olika skolor. I jämförelsen utgår vi från att ena skolan tar emot betydligt färre nyanlända elever än den andra. Datainsamlingsmetoden vi använder oss av i vårt examensarbete är kvalitativ metod i form av intervjuer samt observationer. Sammanlagt har vi genomfört fem intervjuer med lärare som arbetar i förberedelseklasserna i respektive skolor samt biträdande rektor på ena skolan. Observationerna har genomförts vid två undervisningstillfällen i de undersökta skolorna. Vi kan dra slutsatsen att båda skolor, oavsett att den ena skolan tar emot färre nyanlända än den andra, organiserar och arbetar på ett likartat sätt för att nyanlända elever ska få en så gynnsam skolintroduktion som möjligt. Resultaten visar att när nyanlända elever tas emot på skolorna blir de placerade i förberedelseklass. Det anordnas ett introduktionsmöte där de inblandade samtalar bl.a. om elevens bakgrund, tidigare skolgång samt skolans regler. I arbetet med de nyanlända eleverna utgår lärarna från bilder och högläsning för att främja deras språkutveckling. I förberedelseklassen arbetar eleverna med teoretiska samt praktisktestetiska ämnen såsom idrott, slöjd, hemkunskap och bild. Eleverna integreras med elever från den ordinarie klassen endast i de praktisktestetiska ämnena. Förberedelse- klasslärarna samarbetar med modersmålslärare och lärare som undervisar eleverna i de praktisktestetiska ämnena. Målet med undervisningen i förberedelseklasserna är att eleverna skall behärska det svenska språket samt att de efter utslussning till ordinarie klass skall kunna delta i undervisningen. Utslussningen sker direkt till ordinarie klass och är en individuell process som beror på elevens skolbakgrund dvs. hur mycket eleven har lärt sig för att klara av och följa undervisningen i de teoretiska ämnena. Eleverna går i förberedelseklassen mellan ett till tre år.</p>
34

Nyanlända elevers förkunskaper  : En studie om lärarens förhållningssätt gentemot nyanlända elevers förkunskaper

Andersson Farina, Pernilla, Aziz, Mazin January 2010 (has links)
<p>Syftet med denna studie är att utifrån en kvalitativ forskningsmetod med hjälp av observationer och semistrukturerade intervjuer undersöka sex olika lärares uppfattning om nyanlända elevers förkunskaper så att läraren kan främja nyanlända elevers skolutveckling. Hur förhåller sig lärarna till de nyanlända elevernas förkunskaper i sin undervisning och i sitt resonemang? </p><p>Vårt resultat visar att det inte är självklart att alla lärare arbetar för att ta tillvara på de nyanlända elevernas förkunskaper i sin verksamhet. Det framkommer däremot att det är viktigt att ha samverkan med modersmålslärarna för att kartlägga nyanlända elevers förkunskaper. Det finns en hel del i lärarnas förhållningssätt som kan påverka hur de nyanlända elevernas förkunskaper integreras i undervisningen. Det handlar om att lärare kontinuerligt måste fortbilda sig inom interkulturell pedagogik. Denna studie har gett oss inblick i hur nyanlända elevers skolsituation kan se ut i dagens läge.</p>
35

Matematiksvårigheter hos nyanlända elever

Husein, Asmaa, Ido, Nanssi January 2010 (has links)
Syftet med vårt arbete var att undersöka svårigheterna och problemen som inträffar de nyanlända eleverna i ämnet matematik. Vi ville studera vilka orsaker som ligger bakom de olika problemen och om man kunde undvika dem samt hur lärarna arbetar för att få bättre resultat och öka den matematiska förståelsen hos eleverna. Eftersom vi kom fram till att språket är en av de största faktorer som ligger bakom elevernas misslyckande i ämnet matematik, bestämde vi oss att undersöka modersmålets roll i matematikundervisningen. För att kunna undersöka och få reda på hur eleverna lär sig bäst använde vi oss av en enkätundersökning. Vår målgrupp var de nyanlända elever som läser på gymnasienivå. De flesta av eleverna har bara varit mellan ett och tre år i Sverige och har mycket brister i det svenska språket. Vi har intervjuat elevernas matematiklärare. Vi fann att de som får matematikundervisningen på sitt modersmål utvecklas bättre och har lättare för matematik.
36

Matematiksvårigheter hos nyanlända elever

Husein, Asmaa, Ido, Nanssi January 2010 (has links)
 Syftet med vårt arbete var att undersöka svårigheterna och problemen som inträffar de nyanlända eleverna i ämnet matematik. Vi ville studera vilka orsaker som ligger bakom de olika problemen och om man kunde undvika dem samt hur lärarna arbetar för att få bättre resultat och öka den matematiska förståelsen hos eleverna. Eftersom vi kom fram till att språket är en av de största faktorer som ligger bakom elevernas misslyckande i ämnet matematik, bestämde vi oss att undersöka modersmålets roll i matematikundervisningen. För att kunna undersöka och få reda på hur eleverna lär sig bäst använde vi oss av en enkätundersökning. Vår målgrupp var de nyanlända elever som läser på gymnasienivå. De flesta av eleverna har bara varit mellan ett och tre år i Sverige och har mycket brister i det svenska språket. Vi har intervjuat elevernas matematiklärare. Vi fann att de som får matematikundervisningen på sitt modersmål utvecklas bättre och har lättare för matematik.
37

Skolintroduktion för nyanlända elever

Medrzycki, Eva, Viklund, Kinga January 2008 (has links)
Idag finns det ca 20 miljoner människor på flykt i världen enligt FN:s beräkningar. Anledningen till att de flyr är att de söker en trygg tillvaro samt för att undkomma krig, fattigdom och förtyck. Sverige är ett av de länder som erbjuder sig att ta emot flyktingar. Flyktingarna erbjuds nya levnadsvillkor bl.a. utbildning och annan delaktighet i samhället. Nyanlända barn och ungdomar skall erbjudas skolintroduktion. Skolintroduktionen spelar en viktig roll, att skapa likvärdiga förutsättningar när det gäller lärande eftersom undervisning är något som berör alla elever, oavsett om de är inskolade eller behöver inskolas. Syftet med arbetet är att ta reda på hur skolintroduktionen för nyanlända elever med invandrarbakgrund i grundskolans senare år kan organiseras och bedrivas. Vi har jämfört två förberedelseklassers arbetssätt på två olika skolor. I jämförelsen utgår vi från att ena skolan tar emot betydligt färre nyanlända elever än den andra. Datainsamlingsmetoden vi använder oss av i vårt examensarbete är kvalitativ metod i form av intervjuer samt observationer. Sammanlagt har vi genomfört fem intervjuer med lärare som arbetar i förberedelseklasserna i respektive skolor samt biträdande rektor på ena skolan. Observationerna har genomförts vid två undervisningstillfällen i de undersökta skolorna. Vi kan dra slutsatsen att båda skolor, oavsett att den ena skolan tar emot färre nyanlända än den andra, organiserar och arbetar på ett likartat sätt för att nyanlända elever ska få en så gynnsam skolintroduktion som möjligt. Resultaten visar att när nyanlända elever tas emot på skolorna blir de placerade i förberedelseklass. Det anordnas ett introduktionsmöte där de inblandade samtalar bl.a. om elevens bakgrund, tidigare skolgång samt skolans regler. I arbetet med de nyanlända eleverna utgår lärarna från bilder och högläsning för att främja deras språkutveckling. I förberedelseklassen arbetar eleverna med teoretiska samt praktisktestetiska ämnen såsom idrott, slöjd, hemkunskap och bild. Eleverna integreras med elever från den ordinarie klassen endast i de praktisktestetiska ämnena. Förberedelse- klasslärarna samarbetar med modersmålslärare och lärare som undervisar eleverna i de praktisktestetiska ämnena. Målet med undervisningen i förberedelseklasserna är att eleverna skall behärska det svenska språket samt att de efter utslussning till ordinarie klass skall kunna delta i undervisningen. Utslussningen sker direkt till ordinarie klass och är en individuell process som beror på elevens skolbakgrund dvs. hur mycket eleven har lärt sig för att klara av och följa undervisningen i de teoretiska ämnena. Eleverna går i förberedelseklassen mellan ett till tre år.
38

Nyanlända elevers skolframgång : En kvalitativ studie om språkutveckling i naturorienterande ämnen / Study achievements of newly-arrived immigrant children : A qualitative study of language development in science

Johansson, Alexandra January 2012 (has links)
Syftet med denna studie är att, med fokus på nyanlända elever, undersöka hur undervisningen inaturorienterande ämnen i årskurs 6 bedrivs i ett klassrum. Studien belyser detta utifrån följandefrågeställningar: arbetar lärare för att integrera svenska i naturorienterande ämnen för nyanländaelever? Vilket undervisningsmaterial använder ämneslärare, svenska som andraspråkslärare ochmodersmålslärare för nyanlända elever i naturorienterande ämnen? Är materialet anpassat förnyanlända elever? Hur ser samarbetet ut mellan lärare som kommer i kontakt med nyanlända elever? Hur är lärares syn på undervisning och undervisningsmaterial för nyanlända elever? Är läraremedvetna om språkets roll i ämnesundervisningen? För att svara på frågeställningarna användes treolika metoder baserat på klassrumsobservation, analys av undervisningsmaterial som används underobservationen samt intervju med tre av de lärare (ämneslärare, svenska som andraspråkslärare ochmodersmålslärare) som arbetar med samma nyanlända elever i årskurs 6. Resultatet och analysen avundersökningen visar att fokus på svenska som andraspråk i den naturvetenskapliga kontexten är liten. Vidare tyder resultaten på att det material som används i undervisningen är åldersadekvat men att detinte är anpassad till den nivå de nyanlända eleverna befinner sig på. Slutligen är tidsbrist en faktor somkan påverka samarbetet mellan de lärare som arbetar med nyanlända elever. Uppsatsen avslutas meden diskussion och en allmän diskussion som ligger utanför studiens syfte och frågeställningar.
39

It's my second chance in life : En undersökning om tiden i förberedelseklass, identitet och utanförskap ur nyanlända elevers perspektiv

Högbladh, Maria January 2013 (has links)
Denna uppsats handlar om hur nyanlända elever integreras i det svenska skolsystemet. Syftet med studien är att analysera dessa elevers möte med den svenska skolan samt hur de skapar sina identiteter utifrån utsagor om sin skolsituation i förberedelseklass. Undersökningen består av kvalitativa intervjuer med åtta nyanlända elever som nyligen introducerats i den svenska grundskolan samt antingen går i förberedelseklass eller nyligen har slussats vidare från den. Resultatet visar att elevernas identiteter skapas av en rad referenspunkter, varav de mest framträdande är placeringen i förberedelseklass, språket samt relationerna till de ordinarie klassernas elever. Här bildas ett hierarkiskt system mellan eleverna där "vi", "förberedelseklasseleverna" står lägst i rang medan "dem", "svenskarna" står högst. Slutsatsen i denna uppsats är att eleverna vill uppfattas och identifieras som en del av den svenska gemenskapen, både av sig själva men även av det omgivande samhället. De eftersträvar en ny identitet och beskriver en social kategorisering, där de själva såväl som resterande elever i skolan är delaktiga i att skapa kategorier som står i motsats till varandra.
40

Språkintroduktion : - Lärares förhållningssätt till undervisningen och integrationen inom Språkintroduktionsprogrammet

Vahlström, Mikaela January 2012 (has links)
Denna studie syftar till att belysa pedagogers perspektiv på Språkintroduktionsprogrammen. Pedagogernas perspektiv är i huvudsak med avseende på vad pedagogerna har för roll på programmet, samt hur de arbetar för att eleverna ska integreras i skolan och nå kunskapsmålen. Genomförandet av studien bygger på kvalitativa intervjuer med pedagoger på samtliga Språkintroduktionsprogram i en medelstor svensk kommun. Resultatet visar att lärarna är väldigt enade i sin pedagogiska syn om hur arbetet på Språkintroduktionsprogrammen ska se ut. Samt att de anser att det är för lite integration mellan Språkintroduktion-eleverna och resten av skolan. Mina slutsatser är att lärarna skapar en trygghet för eleverna och är väl medvetna om språkets betydelse för elevernas kunskapsutveckling. Även att det behövs mer stöd och tydliga direktiv från skolledning och Skolverket för att dessa elever ska integreras mera i skolan och för att de ska få en mer jämlik utbildning som resten av jämnåriga elever i samhället.

Page generated in 0.0471 seconds