Denna undersökning syftar att undersöka hur Dagens Nyheter använde sig av opinionsundersökningar från svenska Gallupinstitutet vid deras introduktion i Sverige under 1940-talet och hur man legitimerade användningen, med speciellt fokus på felprognoserna i valen 1948. Undersökningen visar att Dagens Nyheter använde undersökningarna för att politiska debatter kring frågor de ansåg vara av värde samt för tt skapa nyheter om mer vardagliga händelser eller problem. Genom sin publiceringsrätt kunde de kontrollera undersökningarna resultat genom att välja ut svar och göra tolkningar från dessa. Undersökningarna legitimerades genom betoningar om hur värdefullt det var att veta den allmänna opinionen och kunna visa upp denna för befolkningen och beslutsfattarna. Dagens Nyheter:s användning av undersökningarna legitimerades primärt genom att betona Gallups säkra valprognoser som direkt bevisade undersökningarnas trovärdighet. I samband med felen i Gallups valprognoser från 1948 sker det förändringar i legitimeringen. Gallup förlorar sin legitimitet och Dagens Nyheter ändrar därmed sin inställning till undersökningar som endast ansågs kunna visa samtiden effektivt men inte vad som komma framöver. Dagens Nyheter insåg värdet som opinionsundersökningar hade och använde Gallup som ett redskap för att skapa nyheter och debatter fram tills detta inte längre gick att legirimera till läsarna.

<p>This essay deals with the subject of the use of news medium amongst the students in</p><p>Karlstads University. The presentation of the problem is about illustrating the or those</p><p>medium that is the most used amongst the students, and also which one, ore which ones</p><p>of the news medium the students puts largest trust in. This subject was chosen with the</p><p>purpose to illuminate patterns and attitudes of and to news medium, to make it easier</p><p>for eventual research in the future to connect these patterns and attitudes with the</p><p>participation in political elections. The subject in question is interesting because of the</p><p>fact that the news medium is one of the largest sources of information for the citizens</p><p>knowledge’s about the society, and the citizen’s attitude to the news medium might</p><p>possibly have the ability to affect people’s commitment in politics. The methods that</p><p>have been used are quantitative methods, partly in the way the data has been collected,</p><p>which has been done through a questionnaire and a quantitative analysis of those data,</p><p>and also through qualitative methods as an interview in depth, and a qualitative analysis</p><p>of that. The results of the analyses did partly square with those theories that have been</p><p>laid as a ground for the analysis’s, which dealt with the subjects of the medium role in</p><p>the democratic society and the news medium today and also the trust in medium. The</p><p>results showed that those medium that has high trust amongst the students are those</p><p>who are classified as more “serious” for example the news within public service and</p><p>morning papers. Those are not yet the medium that are used in first place by the</p><p>students with an exception to television, where papers on the Internet and free papers</p><p>are those medium that the students use most. The conclusion of this is that the</p><p>economical aspect and the access of different medium plays a big part in the use of</p><p>medium as a student.</p> / <p>Denna uppsats handlar om användningen av nyhetsmedier bland studenterna på</p><p>Karlstads Universitet. Problemställningen handlar om att belysa det eller de</p><p>nyhetsmedier som används mest av studenterna, samt vilket eller vilka nyhetsmedier</p><p>studenterna har högst förtroende för. Detta ämne valdes med syftet att belysa mönster</p><p>och attityder av och till nyhetsmedier, för att eventuellt i fortsatt forskning kunna knyta</p><p>samman detta med deltagandet i politiska val. Frågan är intressant eftersom</p><p>nyhetsmedierna är en av de största informationskällorna för medborgarna om vad som</p><p>pågår i samhället, och attityderna till dessa skulle möjligtvis kunna påverka människors</p><p>engagemang i politik. De metoder som använts är kvantitativa metoder, dels i</p><p>insamling genom en enkät och kvantitativ analys av dessa data, samt kvalitativa</p><p>metoder i form av en djupintervju och en kvalitativ analys av denna. Resultaten visade</p><p>sig till viss del stämma överens med de teorier analysen utgått ifrån, som handlade om</p><p>mediernas roll i det demokratiska samhället, nyhetsmedier idag samt förtroendet för</p><p>medierna. Det visade sig att de medier som studenterna har högst förtroende för, är de</p><p>medier, eller det medieinnehåll studenterna klassar som mer ”seriöst”, till exempel</p><p>nyheter inom public service och morgontidningar. Dessa är dock inte de som används</p><p>främst av studenterna, med undantag till TV, där tidningar på Internet och</p><p>gratistidningar är de medier som används främst av studenterna. Slutsatsen av detta är</p><p>att den ekonomiska aspekten samt tillgången till olika medier spelar stor roll för vilka</p><p>medier man använder som student.</p>

This thesis seeks to contribute knowledge to how professional teachers in social studies express their subject conception, and its relation to the subject manifested in teaching. The data consists of 48 hours of observed teaching and interviews. A first sub-study shows that the teachers prioritise a content dominated by political science, which reveals a strong content tradition and nuances the picture of an unclear identity seen in the review of previous research. It is also found that the use of news is prominent. The second sub-study confirms the theoretical assumption that the teachers’ conceptions are complex, seeking to harmonise both the internal academic goals and the external civil goals found in social studies. This complements previous research based on the written curriculum where the internal and external goals have been regarded as dichotomous. The results of the third sub-study reveal how news is used in two ways, news coverage and news integration, where the teachers express knowledge aligned with their individual subject conception. However, the external goals tend to be less emphasised in the subject manifested in teaching in favour for the internal interim goals. Differences between news coverage and news integration are also found as news coverage seems to be more focused on civil goals. A contribution with this study is that we now in Swedish research can talk about social studies teachers’ subject conception as a complex phenomenon. It also encourages a more precise conversation about social studies. A more precise vocabulary can enable teachers to develop their understanding of the relation between goals, content and teaching methods. Furthermore, the revelation of news and its relation to the teachers’ subject conception and teaching hopefully can inspire future explorations on news as a teaching tool. / I avhandlingen beskrivs hur samhällskunskapsläraren förstår sitt ämne och vad det är för ämne som framträder genom undervisningen. Vilken kombination av målsättningar kommer till uttryck i lärarens ämnesförståelse respektive undervisning? Hur förhåller sig synen på innehåll och metoder till synen på målsättningarna? Betonas politiska och moraliska fostransmål respektive samhällsvetenskapliga akademiska kunskapsmål olika mycket hos olika lärare? Vilken funktion har nyheter i undervisningen och hur ser kopplingen ut mellan nyhetsanvändning och lärarens ämnesförståelse? Dessa frågor har studerats via intervjuer och klassrumsobservationer. Studien visar att kunskaps- och fostransmål kombineras av läraren, vilket kompletterar läroplansgrundade beskrivningar av ämnet där kunskap respektive fostran tenderar att ses som konkurrerande mål. Nyheter har en framskjuten plats och används för att uttrycka olika typer av kunskapsmål. Studien kan bidra till att det ämnesdidaktiska samtalet om samhällskunskap, och i synnerhet nyhetsanvändning i samhällskunskap, blir mer preciserat. Relationen mellan lärares tänkande och undervisning gör studien relevant också för en bredare publik som intresserar sig för undervisning i allmänhet. / <p>Avhandlingen är ett samarbete med Örebro universitet och forskarskola Utbildningsvetenskap med inrikning mot didaktik arrangerad av Örebro universitet.   </p>

This essay deals with the subject of the use of news medium amongst the students in Karlstads University. The presentation of the problem is about illustrating the or those medium that is the most used amongst the students, and also which one, ore which ones of the news medium the students puts largest trust in. This subject was chosen with the purpose to illuminate patterns and attitudes of and to news medium, to make it easier for eventual research in the future to connect these patterns and attitudes with the participation in political elections. The subject in question is interesting because of the fact that the news medium is one of the largest sources of information for the citizens knowledge’s about the society, and the citizen’s attitude to the news medium might possibly have the ability to affect people’s commitment in politics. The methods that have been used are quantitative methods, partly in the way the data has been collected, which has been done through a questionnaire and a quantitative analysis of those data, and also through qualitative methods as an interview in depth, and a qualitative analysis of that. The results of the analyses did partly square with those theories that have been laid as a ground for the analysis’s, which dealt with the subjects of the medium role in the democratic society and the news medium today and also the trust in medium. The results showed that those medium that has high trust amongst the students are those who are classified as more “serious” for example the news within public service and morning papers. Those are not yet the medium that are used in first place by the students with an exception to television, where papers on the Internet and free papers are those medium that the students use most. The conclusion of this is that the economical aspect and the access of different medium plays a big part in the use of medium as a student. / Denna uppsats handlar om användningen av nyhetsmedier bland studenterna på Karlstads Universitet. Problemställningen handlar om att belysa det eller de nyhetsmedier som används mest av studenterna, samt vilket eller vilka nyhetsmedier studenterna har högst förtroende för. Detta ämne valdes med syftet att belysa mönster och attityder av och till nyhetsmedier, för att eventuellt i fortsatt forskning kunna knyta samman detta med deltagandet i politiska val. Frågan är intressant eftersom nyhetsmedierna är en av de största informationskällorna för medborgarna om vad som pågår i samhället, och attityderna till dessa skulle möjligtvis kunna påverka människors engagemang i politik. De metoder som använts är kvantitativa metoder, dels i insamling genom en enkät och kvantitativ analys av dessa data, samt kvalitativa metoder i form av en djupintervju och en kvalitativ analys av denna. Resultaten visade sig till viss del stämma överens med de teorier analysen utgått ifrån, som handlade om mediernas roll i det demokratiska samhället, nyhetsmedier idag samt förtroendet för medierna. Det visade sig att de medier som studenterna har högst förtroende för, är de medier, eller det medieinnehåll studenterna klassar som mer ”seriöst”, till exempel nyheter inom public service och morgontidningar. Dessa är dock inte de som används främst av studenterna, med undantag till TV, där tidningar på Internet och gratistidningar är de medier som används främst av studenterna. Slutsatsen av detta är att den ekonomiska aspekten samt tillgången till olika medier spelar stor roll för vilka medier man använder som student.

I studien undersöks elevers tillit till olika sorters källor och hur detta påverkar deras användande av källor vid nyhetssökning. Studier visar på att människor idag tenderar till att i högre grad lita på människors åsikter samt att lita på det som passar bättre med ens egna åsikter och moraliska kompass. Detta bidrar till att försämra människors källkritik då du inte blir lika nyanserad om du enbart läser nyheter som stämmer med det du själv tycker. För att undersöka detta har en kvalitativ intervjustudie bland gymnasieelever gjorts utifrån The think aloud method. Denna metod går ut på att respondenterna gör ett test där de samtidigt ska redogöra för sina tankar muntligt under tiden de utför testet. Testet eleverna genomfört har handlat om att de ska rangordna olika sorters källor utifrån vilka de litar på mest till dem källorna de litar minst på. Resultatet har analyserats utifrån den tidigare forskning som finns om post-truth för att kunna definiera vad post-truth är och därmed kunna hitta beteenden hos respondenterna som stämmer överens med detta, samt Rothstein och Putnams tankar kring socialt kapital för att få en djupare förståelse för hur tillit skapas och påverkas av olika omständigheter. Resultatet visade på att flera av eleverna hade en hög tillit till källor som kan beskrivas som objektiva, såsom experter och statistik. Däremot var vissa av dem misstänksamma mot public service och i högre grad mot människor, med anledning av att de gör saker för egen vinning. Detta visade att respondenterna har ett lågt socialt kapital gentemot vissa människor och instanser samt att likt vad den tidigare forskningen sade om post-truth fanns det en minskad tilltro till public service. Studien har visat att dessa elevers källkritiska förmåga stundtals är något begränsad och att undervisningen behöver breddas kring källkritik för att de ska kunna bli medvetna om hur deras egna tankar och åsikter påverkar hur pålitliga de anser olika källor är. / This study has investigated students trust to different types of sources and how this affects their using of sources when searching for news. Studies shows that people today tend to trust mainly on opinions and facts that correspond more with their own opinions. This contributes to deteriorate their source criticism, because they will not be as much nuanced if they just read news that correspond with their own opinions. To investigate this a qualitative interview study has been made with students in upper secondary school according to The think aloud method. In this method the respondents have been doing a test and at the same time reported their own thoughts verbally. The test the students have made has been about ranking different kind of sources from the source they trust most on to the source they trust at least on. The result has been analysed according to previous research on post-truth to define this concept and find behave among the respondents that match with post-truth. Also, the result has been analysed according to Rothstein and Putnam’s thoughts on Social Capital to get a bigger understanding on how trust is created and is affected by different circumstances. The result showed that several of the students had a high trust to sources that can be said to be objective, as experts and statistics. On the contrary some of them where suspicious to public service and to a greater extent against people because they do things for their own gain. This showed that these respondents had a low Social Capital against institutions and some peoples. Like the previous research said about public service some respondents had a lower trust to this institution. This study has showed that these students source criticism on some occasion is limited. The education about source criticism needs to be broadened so the students can be aware of how their own thoughts and opinions can affect how trustful they see different kinds of sources.