Uppsatsen avser undersöka om bakomliggande politiska ideologier syns i två svenskar dagstidningars framställning av Sveriges medverkan i de NATO-ledda operationerna under konflikten i Libyen 2011. En kritisk diskursanalys har använts enligt Van Dijks modell. Studien visade att tidningarnas bakomliggande politiska hållning syntes till viss del i rapporteringen. DN:s liberala hållning kunde urskiljas i att de lät många parter komma till tals, medan SvD lutade mycket av sin rapportering på det moderata partiets företrädare. De tycktes också ha lagt olika mycket allvar och dramatik i händelserna i Libyen 2011.

Syfte: Undersöka om opinionsbildande språkanvändning som förekommer i tidningarnas ledare även tar plats i nyhetsartiklarna. Material: Åtta utvalda publikationer från www.flamman.se och www.dn.se Metod: Kritisk diskursanalys Slutsatser: Språkanvändning och åsikter som förekommer i ledare för att skapa opinion, återfinns i de nyhetsartiklar som har analyserats.

Syftet med undersökningen är att granska nyhetsartiklar som handlar om Polisens registrering av romer för att jämföra beskrivningen av polis respektive romer samt undersöka vilka sociala maktförhållanden och ideologiska perspektiv som speglas. I syftet ingår även att undersöka om artiklarnas framställning kan bidra till en social förändring. Materialet består av tre nyhetsartiklar som publicerades samma datum och är hämtade från Dagens Nyheter, Avpixlat och Skånska Dagbladets webbsidor. Undersökningen har sin utgångspunkt i Norman Faircloughs modell för kritisk diskursanalys som består av teoretiska premisser och metodiska riktlinjer.       Resultatet visar att Dagens Nyheter och Avpixlats artiklar är de som skiljer sig mest i beskrivningen av polis och romer. Alla artiklar speglar det maktförhållande där Polisen har en stark maktposition men har olika förhållningssätt till maktförhållandet mellan majoritetssamhället och minoritetsgruppen. Avpixlats artikel utmärker sig genom att spegla tydligt ideologiska perspektiv. Sannolikheten är större att artiklarna i Dagens Nyheter och Avpixlat kan bidra till en förändring av den sociala världen.

This thesis examines how four of the national newspapers in Sweden portray the events in late 2015 referred to as the refugee crisis. According to previous research, theimmigration received a lot of media attention and has often been portrayed negatively. Due to the size of the wave and the time it lasted, it is necessary to narrow the selection of published news articles about the topic to a specific time frame and event, which is the introduction of temporary border controls in Sweden, that became a turning point during the wave. The selection makes this thesis unique among the broad previous research. The framing theory is a substantial part of this study, that uses both qualitative framing analysis and quantitative content analysis in order to examine whether the events are portrayed by newspapers through a crisis frame or a human interest frame. The mentioned frames mean that the wave is either portrayed as a negative impact on the country or that the media focuses on the humanitarian situation. The study will alsotake into consideration whether the Swedish newspapers frame politics as strategy andgame. As well as who is quoted in the articles and whether there are differences between news coverage before and after the introduction of temporary border controls. The examined newspapers most often portray the refugee wave as a burden to the society. Framing of the events is rarely done through the human interest frame while the crisis frame is applied in most articles. In addition, most of the quotes come from politicians and political commentators and it is only occasionally that quotes from the refugees occur. The applied framing can be then seen as one of politics as strategy andgame, where there are political winners and losers. The analysis showed no significant difference between news coverage before and after the introduction of border controls.

Undersökningen syftar till att med kvantitativ innehållsanalys besvara frågeställningarna: Vilka synliga källor förkommer i den svenska nyhetsrapporteringen? Hur ser fördelningen mellan de undersökta källorna ut? I vilken utsträckning används sociala medier som källa? Uppsatsen bygger på en explorativ totalundersökning av samtliga källor förekommande under den svenska nyhetsrapporteringen om revolutionen i Egypten under perioden 2011-01-26 – 2011-02-12. Materialet består av nyhetsartiklar från Sveriges sex största nyhetstidningar (Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgs-Posten, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan). Teoretiska utgångspunkter är teoribildningar runt journalistikens roll i samhället, demokrati och källteori. Resultaten visar på att Twitter och de sociala medierna har slagit igenom som kanal för nyhetskällor i Sverige och i än större utsträckning används dessa kanaler som omvärldsbevakningsverktyg av journalister. De undersökta nyhetstidningarna har sammanslaget använt Twitter som primärkälla vid tolv tillfällen.