No description available.

<p>Syftet med denna C-uppsats är att undersöka och definiera vilka kriterier som kännetecknar en sportnyhet i Aftonbladet och Expressen, samt om tidningarna skiljer sig åt i sportrapporteringen. Vidare vill vi analysera sportartiklarna med utgångspunkt i professor Håkan Hvitfelts nyhetsvärderingsformel samt professorerna Altheide och Snows medielogik för att ta reda på om det finns ytterligare kriterier som kännetecknar en sportnyhet. Målsättningen är att ta fram en egen nyhetsvärderingsformel för sportjournalistik.</p><p>Denna uppsats är skriven ur ett deduktivt perspektiv. Vi har gjort en kvantitativ undersökning i form av ett kodschema med frågor som bygger på tidigare teorier och forskning. Empirin grundades i en undersökning av 380 artiklar på Aftonbladet och Expressens sportsidor. Resultaten visar att det inte är någon större skillnad mellan analysenheternas sätt att hantera nyhetsartiklar på sportsidorna. De mest framträdande kriterierna för att en nyhet ska få störst uppmärksamhet är att nyheten ska vara personorienterad, handla om en man, helst en elitperson, som utövar en lagidrott på landslagsnivå och är aktiv i Sverige.</p><p> </p>

<p>Cystisk fibros och blödarsjuka är krävande sjukdomar som för en del</p><p>människor leder till döden. Tack vare nya behandlingsformer och forskning lever personer med dessa sjukdomar idag till vuxen ålder. Enligt denna undersökning som är byggd på en kvantitativ metod, är information om sjukdomarna i dagspress, fackpress och kvällspress begränsad. Detta kan göra att sjukdomarna förblir okända för allmänheten. Okunskap kan leda till oförståelse för de sjuka människorna och det är viktigt att information om dessa sjukdomar inte bara finns på sjukhus och behandlingscenter som informationen idag gör. För att exempelvis forskningsbidrag ska öka är det en fördel om informationen når ut till allmänheten. Textmedier är en källa som många hämtar information ifrån. Därför är det viktigt att information</p><p>om sjukdomarna sprids via textmedierna till samhället. Totalt i denna studie kodades 688 artiklar från olika textmedier under åren 1979-2006. De textmedier som har undersökts är dags, kvälls och fackpress. Enligt teorin om vad de olika tidningarna publicerar, ska framställningen av cystisk fibros och blödarsjuka skilja sig åt mellan de olika textmedierna vilket studien har bekräftat att det gör. Under åren 1991-1994 förekom det få artiklar om sjukdomarna i de undersökta medierna. Antalet artiklar om blödarsjuka nådde sin topp år 1999, medan artiklar om cystisk fibros nådde toppen 1997. En hypotes som bekräftades i studien, var att forskare skulle vara de som är mest förekommande i samband med sjukdomarna. Denna studie visar att sjukdomarna i störst utsträckning vinklas mot forskning.</p>

<p>Vi ställer frågan om vad som påverkar rapportering av naturvetenskap i svensk morgonpress. Vi har frågat redaktionellt ansvariga beslutsfattare på fyra morgontidningar hur de motiverar sin naturvetenskapliga rapportering. Vi har även frågat hur de motiverar att ha eller inte ha specialreportrar och om resonemang kring presentationsformen för den naturvetenskapliga rapporteringen. Vi har bett om deras tankar om framtiden och ställt en fråga om den integreringstrend som beskrivs för naturvetenskaplig rapportering i litteraturen. Norrbottens-Kuriren, Norrköpings Tidningar, Svenska Dagbladet och Sydsvenska Dagbladet valdes initialt därför att de har en särskild sektion för naturvetenskap på sina hemsidor. I ett andra steg tittade vi närmare på materialet i nämnda sektion och bedömde att de behandlade naturvetenskap med ett forskningsperspektiv, vilket var ett krav vi hade. Analys och diskussion grundar vi på våra intervjuer, samt en kombination av två teorier. McQuail (2005) beskriver grundläggande hur ekonomiska och normativa faktorer formar journalistiken medan Shoemaker och Reese (1996) presenterar en modell för påverkan på medias innehåll med fem påverkansnivåer: individ-, medierutin-, organisations-, extramediär och ideologisk nivå. De påverkansfaktorer som framträder tydligast är att de individuellt normativa ambitionerna motiverar rapporteringen, att ekonomiska faktorer begränsar den och att läsarna har stor inverkan på resonemangen inom redaktionen. Intervjupersonerna bedömer mot olika bakgrund att fördelarna med att integrera rapporteringen överlag är större än fördelarna med att ha separata sektioner. Reportrarnas personliga intressen är en tillgång, när beslutsfattarna upplever att resursbegränsningar försvårar möjligheten att ha specialreportrar. Vi kan konstatera att området vetenskapsrapportering i morgonpress verkar vara outvecklat och sakna en stabil struktur. Det är därför troligt att det finns en stor variation i den naturvetenskapliga rapporteringen bland Sveriges tidningar.</p>

<p>Den här uppsatsen behandlar tv-programmet Lilla Aktuellt som är ett nyhetsprogram för barn. Programmet sänds på Barnkanalen (SVT) och har tidigare sänts på SVT 1. Vi har gjort en jämförande kvantitativ innehållsanalys på sammanlagt sexton program, åtta program från oktober och åtta från november månad, år 1993 och år 2008. Vårt syfte är att belysa hur programmet förändrats sedan starten 1993.</p><p>Teoretiskt är vi inspirerade av Ingegerd Rydins bok <em>Barnens röster. Program för barn i Sveriges Radio och television 1925-1999</em> (2000), Ebba Sundins avhandling <em>Seriegubbar och terrorkrig, barn ochdagstidningar i ett förändrat medielandskap</em> (2004), Siri Amram och Cecilia Hedquists kandidatuppsats’’Stor jämställdhet i ett litet format – en kvantitativ och kvalitativ undersökning av Lilla Aktuellt utifrån ett genusperspektiv ’’(2007) samt generell teori om nyhetsvärdering och nyhetsurval. Studiens frågor är:</p><ul><li>Vilka ämnen rapporterar man om i Lilla Aktuellt?</li><li>Var utspelas nyheterna geografiskt?</li><li>Hur gestaltas inslagen?</li></ul><p>Resultatet visar att innehållet domineras av ”kultur och nöje” 1993 såväl som 2008. Ingen skillnad således. Nöjesprofilen är om möjligt mer markerad år 2008. Antalet underhållande nyheter har ökat sedan starten 1993. Inget inslag om miljö överhuvudtaget i Lilla Aktuellt som balans till den intensiva rapporteringen om klimathotet i de vanliga nyhetsprogrammen. Merparten av nyheterna har Sverige som ursprungsland. Inte heller här kan vi se någon förändring. Vår undersökning visar däremot att antalet nyheter från Europa 2008 är färre jämfört med 1993. Undersökningen visar också att könsfördelningen bland intervjupersoner var mer jämställd 1993 jämfört med samma period 2008.</p>

<p>The purpose of this paper is to investigate contents in the news in order to search for similarities between the two television news reports, Rapport and Nyheterna. The news features that I examined in my investigation were broadcast in April and May 2006.</p><p>SVT and TV4 are two Television channels both belonging to the analogue television network in Sweden, which means that they reach out to almost the whole country. Hence I thought it was interesting to investigate their reports on similar news.</p><p>The question:</p><p>- Which are the similarities and differences between how the two programmes describe their reporting on similar news?</p><p>When I put together the information from the two programmes in the schedule I based my analysis on the following questions: topic, place, length, type of reporting and per-sons/sources.</p><p>The method for this investigation is a quantitative content analysis. However, some part of the collection of information and description/interpretation of the material is qualita-tive.</p><p>Rapport and Nyheterna had an average of 15 similar news features per week, of which foreign news dominated. During the three weeks the investigation took place Rapport and Nyheterna had in total 46 similar news features. In addition to foreign news political and crime news dominated. The news broadcast at Channel 4 has more in common with Rapport rather than the other way round. Rapports consignments are in addition to this always longer compared to Nyheternas.</p> / <p>Syftet med den här uppsatsen är att undersöka de inslag som handlar om samma äm-ne/händelse i Rapport och Nyheterna. De nyhetssändningar jag använde i min undersök-ning sändes under april och maj 2006.</p><p>SVT och TV4 är tevekanaler som sänds via det analoga nätet i Sverige, vilket betyder att de når ut till nästintill hela Sverige. Jag tyckte det var intressant att undersöka hur rap-porteringen av lika ämnen/händelser ser ut.</p><p>Frågeställningen:</p><p>- Vilka skillnader och likheter finns mellan de två programmens nyhetsrapportering av de gemensamma ämnena/händelserna?</p><p>I schemat som jag använde då jag sammanställde informationen från nyhetsprogrammen hade jag följande frågor till innehållet: ämne/händelse, placering, längd, typ av rapporte-ring och personer/källor.</p><p>För undersökningen valdes den kvantitativa metoden i form av en innehållsanalys. Men en del av insamlingen av material och beskrivningen/tolkningen av materialet är av kva-litativt slag.</p><p>Rapport och Nyheterna hade i genomsnitt 15 gemensamma händelser/ämnen per vecka, där utrikesnyheter dominerade. Under de tre veckorna som undersöktes hade Rapport och Nyheterna 46 gemensamma nyheter. Efter utrikesnyheter var politik och nyheter kring brott de som dominerade. Nyheterna i TV4 har mer gemensamt med SVT: s Rapport än tvärtom. Rapport har alltid längre sändningar än Nyheterna.</p>

Cystisk fibros och blödarsjuka är krävande sjukdomar som för en del människor leder till döden. Tack vare nya behandlingsformer och forskning lever personer med dessa sjukdomar idag till vuxen ålder. Enligt denna undersökning som är byggd på en kvantitativ metod, är information om sjukdomarna i dagspress, fackpress och kvällspress begränsad. Detta kan göra att sjukdomarna förblir okända för allmänheten. Okunskap kan leda till oförståelse för de sjuka människorna och det är viktigt att information om dessa sjukdomar inte bara finns på sjukhus och behandlingscenter som informationen idag gör. För att exempelvis forskningsbidrag ska öka är det en fördel om informationen når ut till allmänheten. Textmedier är en källa som många hämtar information ifrån. Därför är det viktigt att information om sjukdomarna sprids via textmedierna till samhället. Totalt i denna studie kodades 688 artiklar från olika textmedier under åren 1979-2006. De textmedier som har undersökts är dags, kvälls och fackpress. Enligt teorin om vad de olika tidningarna publicerar, ska framställningen av cystisk fibros och blödarsjuka skilja sig åt mellan de olika textmedierna vilket studien har bekräftat att det gör. Under åren 1991-1994 förekom det få artiklar om sjukdomarna i de undersökta medierna. Antalet artiklar om blödarsjuka nådde sin topp år 1999, medan artiklar om cystisk fibros nådde toppen 1997. En hypotes som bekräftades i studien, var att forskare skulle vara de som är mest förekommande i samband med sjukdomarna. Denna studie visar att sjukdomarna i störst utsträckning vinklas mot forskning.

I vår uppsats har vi valt att titta på det omåttligt populära TV- programmet Efterlyst som i år är inne på sin 35:e säsong. Efterlyst är brottsbekämpning på bästa sändningstid, ett program där nyheter och fiktion vävs samman och resulterar i underhållnings-TV. Syftet med uppsatsen är att titta på hur man i tv programmet Efterlyst förhåller sig till de brott programmet tar upp och hur de människor som kopplas ihop med brotten framställs. Vi gör en ansats att genom en diskursanalytisk metod finna det väsentliga i hur människor framställs i Efterlyst. Vi är särskilt intresserade av att titta på hur brottslingar och offer med icke-svensk bakgrund framställs i programmet samt om det kan påvisas någon skillnad mellan hur dessa presenteras jämfört med de personer som har svensk bakgrund. / A study of the popular Swedish TV-show "Efterlyst". In this discourseanalytic essay we've choosen to look at how the program portrais the people involved in the crimes and we are especially interested in how people with non-swedish background are described.

Den här uppsatsen behandlar tv-programmet Lilla Aktuellt som är ett nyhetsprogram för barn. Programmet sänds på Barnkanalen (SVT) och har tidigare sänts på SVT 1. Vi har gjort en jämförande kvantitativ innehållsanalys på sammanlagt sexton program, åtta program från oktober och åtta från november månad, år 1993 och år 2008. Vårt syfte är att belysa hur programmet förändrats sedan starten 1993. Teoretiskt är vi inspirerade av Ingegerd Rydins bok Barnens röster. Program för barn i Sveriges Radio och television 1925-1999 (2000), Ebba Sundins avhandling Seriegubbar och terrorkrig, barn ochdagstidningar i ett förändrat medielandskap (2004), Siri Amram och Cecilia Hedquists kandidatuppsats’’Stor jämställdhet i ett litet format – en kvantitativ och kvalitativ undersökning av Lilla Aktuellt utifrån ett genusperspektiv ’’(2007) samt generell teori om nyhetsvärdering och nyhetsurval. Studiens frågor är: Vilka ämnen rapporterar man om i Lilla Aktuellt? Var utspelas nyheterna geografiskt? Hur gestaltas inslagen? Resultatet visar att innehållet domineras av ”kultur och nöje” 1993 såväl som 2008. Ingen skillnad således. Nöjesprofilen är om möjligt mer markerad år 2008. Antalet underhållande nyheter har ökat sedan starten 1993. Inget inslag om miljö överhuvudtaget i Lilla Aktuellt som balans till den intensiva rapporteringen om klimathotet i de vanliga nyhetsprogrammen. Merparten av nyheterna har Sverige som ursprungsland. Inte heller här kan vi se någon förändring. Vår undersökning visar däremot att antalet nyheter från Europa 2008 är färre jämfört med 1993. Undersökningen visar också att könsfördelningen bland intervjupersoner var mer jämställd 1993 jämfört med samma period 2008.

Syftet med denna C-uppsats är att undersöka och definiera vilka kriterier som kännetecknar en sportnyhet i Aftonbladet och Expressen, samt om tidningarna skiljer sig åt i sportrapporteringen. Vidare vill vi analysera sportartiklarna med utgångspunkt i professor Håkan Hvitfelts nyhetsvärderingsformel samt professorerna Altheide och Snows medielogik för att ta reda på om det finns ytterligare kriterier som kännetecknar en sportnyhet. Målsättningen är att ta fram en egen nyhetsvärderingsformel för sportjournalistik. Denna uppsats är skriven ur ett deduktivt perspektiv. Vi har gjort en kvantitativ undersökning i form av ett kodschema med frågor som bygger på tidigare teorier och forskning. Empirin grundades i en undersökning av 380 artiklar på Aftonbladet och Expressens sportsidor. Resultaten visar att det inte är någon större skillnad mellan analysenheternas sätt att hantera nyhetsartiklar på sportsidorna. De mest framträdande kriterierna för att en nyhet ska få störst uppmärksamhet är att nyheten ska vara personorienterad, handla om en man, helst en elitperson, som utövar en lagidrott på landslagsnivå och är aktiv i Sverige.