Allmänintresset för miljö- och klimatfrågor har ökat de senaste åren och från många håll ställs det större krav på media att rapportera mer om de här frågorna. Med det i åtanke undersöker studien hur tidningsredaktioner kan arbeta för att integrera miljö och klimat i den vardagliga nyhetsrapporteringen. Utifrån Sydsvenskans miljö- och klimatsatsning Vårt klimat, vår miljö från augusti 2018, är syftet att undersöka om satsningen påverkade reportrarnas kunskap och deras vidare rapportering av miljö- och klimatfrågor. Undersökningen gjordes med hjälp av kvantitativ innehållsanalys av tidningens miljö- och klimatrapportering under sex månader och en kvalitativ intervjuundersökning där fem reportrar på tidningen intervjuades angående arbetet med satsningen. Resultaten visar att Sydsvenskans rapportering om miljö- och klimat ökade efter satsningen. Det går dock inte att säkerställa sambandet mellan den ökade rapporteringen och satsningen, då den troligtvis hade ökat i samband med en konstaterad generell ökning i svensk media av de här frågorna under samma period. Reportrarna upplevde en ökad kunskap, dock verkar inte engagemanget på redaktionen ha upprätthållits och studien diskuterar hur arbetet med fortsatt rapportering skulle kunna se ut. / The general interest for environmental and climate issues has been on the rise the last several years and demands for media to respond with a wider coverage have risen with it. This study investigates how the editorial staff of a newspaper can work to increase reporting regarding the environment and climate in their day-to-day reporting. Did Sydsvenskan’s climate and environment push ’Vårt klimat, vår miljö’ from August of 2018, affect journalist’s knowledge and further reporting of these issues? A quantitative content analysis of the reporting regarding climate and environment spanning a period of six months and interviews with five reporters employed by the newspaper were carried out. Results show the reporting of climate and environmental issues increased after the push. However, correlating the rise of reporting with the push may be impossible, as the reporting likely would have risen in any case with the general increase of media coverage the climate and environment got during this time period. Journalists interviewed reported a rise in their knowledge specific to these issues, however the commitment of the editorial staff seems to have been neglected. Finally, this study discusses possibilities of future reporting regarding climate and environmental issues.

Klimatfrågans plats i folks medvetande avgörs till stor del av hur mycket plats den får på mediernas agenda. Den mediala agendan i sin tur formas av journalistiska nyhetsvärderingar. Hur ser klimatnyheterna ut, och vilken roll spelar journalistiken i den större berättelsen om klimatförändringarna? Syftet med den här studien är att undersöka hur klimatnyheter värderas. För att göra det har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med sex klimat- och miljöreportrar i Sverige. I analysen har jag använt mig av teorier om nyhetsvärdering, medielogik och mediernas dagordningsmakt, samt tidigare forskning om uppmärksamhetscykler, medielogik och nyhetsvärdering.  Resultaten visar att klimatnyheter behöver bygga på vetenskap och fakta. De behöver vara lättbegripliga, konkreta och ligga nära människors vardag, utan att för den skull ignorera forskningsläget och den större bilden av klimatfrågans komplexitet. Det finns en poäng med hoppfulla och konstruktiva nyheter om klimatet, men samtidigt ska verkligheten inte skönmålas eller döljas. Journalistik om klimatet präglas till viss del av en cyklisk rapportering, med bland annat internationella händelser som nyhetskrokar, men det finns gott om andra kriterier för nyhetsvärdering värda att undersöka. Medielogik spelar viss roll för nyhetsvärderingen och klimatfrågan utmanar dess gränser. Klimatfrågan är angelägen och journalisterna poängterar vikten av att den når ut till publiken, men det är inte alltid den gör det i den utsträckning som journalisterna skulle önska. Det finns en medvetenhet hos de intervjuade journalisterna om mediernas dagordningsmakt, och de betonar resurserna som journalistiken har för att hjälpa publiken att ta till sig och förstå allvaret i klimatkrisen.

The 3rd of April 2022, after Russian troops withdrew from the town of Bucha in Ukraine after a month of occupation. In the light of the retreat the world was shocked by the pictures that came from the war-torn town where dozens of dead civilians were laying on the streets with their hands tied behind their backs and bullet wounds in their heads. This study will discuss and analyse how the newspapers Dagens Nyheter (DN, Sweden) and New York Times (NYT, USA) framed the massacre in their respective outlets through a thematic analysis of 42 articles published between April 3rd and 30th, 2022, the study identified similarities and differences in how the newspapers reported on the events in Bucha. One of the major differences between the two newspapers was their focus on the victims versus the perpetrator. While NYT directed great focus on who was responsible for the killing of the civilians in Bucha, DN gave a greater focus on the victims themselves. Additionally, the study found that NYT depicted Europe as fragmented in the political spectrum, including what sanctions to apply and what the next move should be regarding Russia and the events in Bucha. In contrast, DN did not show the fragmented Europe as NYT did. Despite these differences, the two newspapers were overall quite similar in their reporting on the events in Bucha. However, the study's results highlighted the impact of the newspapers' geographical and cultural positions on their tone and framing of the news. This emphasized the importance of understanding how different western news outlets operate in relation to their respective countries' standards of journalism. In conclusion, the study revealed how newspapers can report on the same event in different ways based on their geographical and cultural positions. While the overall reporting on the events in Bucha was similar between DN and NYT, there were differences in tone and framing that shed light on the newspapers' perspectives and priorities.

Problemformulering och syfte: I och med sportjournalistikens utveckling från redaktionens “lekavdelning” till massmedias primära inkomstkälla har sportbevakningen axlat nya utmaningar, däribland huruvida den ska förhålla sig till politiken. Syftet med det här arbetet är att undersöka hur sportjournalister från de största sportredaktionerna i Sverige arbetar med politik i relation till sport. Metod och material: Denna studie är baserad på empiriskt material i form av intervjuer och metoden som används är semistrukturerade intervjuer med ett semistrukturerat urval. Metodens intention är att undersöka hur sportjournalister i Sverige ställer sig till politisk innehåll i sportnyheter. Resultat: Resultatet visar att sportjournalister på Expressen, SVT och TV4 till hög grad styrs av individuella uppfattningar och erfarenheter när det kommer till hantering av politiska inslag i sportnyheter. Det visar även på två olika förhållningssätt till publikens åsikter om de politiska inslagen. Ett där publikens åsikter och efterfrågan spelar noll verkan i vad sportjournalisterna publicerar om när det kommer till nyheter med sport och politik och två, där publikens åsikter och efterfrågan kan påverka vilka sportnyheter med politiskt inslag som sportjournalisterna väljer att publicera.

Problemformulering: Mediediskurs kring ett specifikt ämne kan ha stor inverkan på ett samhälle. Hur media gestaltar händelser, länder, politiska personer och frågor kan enligt gestaltningsteorin och dagordningsteorin påverka vad mediekonsumenter tänker och tycker om dessa. Kriget i Ukraina är en mycket omskriven händelse som legat till grund för säkerhetspolitiska val i Sverige, och med anledning av det är det högstaktuellt att genomföra en studie om hur kriget omskrivits i stora svenska medier. Metod och material: En kvalitativ diskursanalys av 28 publiceringar i Aftonbladet och Dagens Nyheter om kriget i Ukraina. Huvudresultat: Diskursen i de analyserade artiklarna karaktäriserades till stor del av skildringar av krigshändelser, och stor representation av olika elitaktörer. Civilaaktörer och deras situation förekom också, men hamnade sett till det sammantagna resultatet i andra hand. I undersökningen gick det även att se återkommande inspel av svenska experter som spekulerade kring olika potentiella utvecklingar i kriget. Aftonbladet använde sig av mer dramatiserande språk än vad Dagens Nyheter gjorde. En annan synlig skillnad mellan de båda tidningarna var att Aftonbladet hade ett större fokus på hur händelseförloppet påverkade civilbefolkningen, i synnerhet under krigets första vecka. I övrigt var det mycket som var likt mellan de båda tidningarna. När det kom till skillnader mellan de olika tidsperioderna var det också förhållandevis likt. Både Aftonbladet och Dagens Nyheter skiftade emellertid i vad som var det huvudsakliga temat i rapporteringen. Genomgående användes krigsjournalistik i de artiklar som analyserades i studien.

Sociala medie-appen Tiktok når 24 procent av personer under 35 år i världen, där 7 procent av dem använder appen för nyheter. I Sverige är det åldersgruppen 9 till 14 år som förr inte tagit del av nyheter alls i någon hög grad, som nu tar del av nyheter via Youtube, Instagram och Tiktok, där Tiktok är den vanligaste nyhetskällan. Tiktoks snabbt ökande popularitet i samband med en progressiv adaption av nyhetsmedier som har tagit steget till plattformen gör det intressant att studera vad svenska nyhetsmedier publicerar på Tiktok. Studiens syfte är att bidra med kunskap om vilket typ av innehåll svenska nyhetsmedier publicerar på sina egnaTiktok-konton. Det här examensarbetet har med utgångspunkt från teorierna nyhetsvärdering och medielogiken/sociala medie-logiken undersökt Svt Lilla aktuellt, Expressen, Aftonbladet,och Tv4 Nyheternas Tiktokkonton genom en kvantitativ innehållsanalys. Totalt har 209 Tiktokvideor analyserats från ovannämnda nyhetsmedier under en 32-dagars tidsperiod. Resultatet av undersökningen visar att nyhetsmedierna publicerar mest om brott och/ellernöjesnyheter och att de flesta nyhetsmedierna anpassar sig efter Tiktoks format.

Under år 2022 och år 2023 har det skett ett flertal koranbränningar i Sverige vilket har riktat omvärldens blickar mot landet. Händelserna har dels påverkat Sveriges ansökan om NATO-medlemskap, resulterat i ett förhöjt nationellt säkerhetsläge och aktualiserat debatten om koranbränningar som ett utövande av yttrandefrihet eller om det tangerar gränsen till hets mot folkgrupp. Det har under dessa två år dessutom publicerats strax över 17 000 artiklar på ämnet och den utbredda rapporteringen kring koranbränningarna väcker frågan, hur och på vilket sätt de svenska medierna gestaltat dessa händelser. För att undersöka detta har en kvalitativ textanalys                                                              genomförts på artiklar publicerade på Aftonbladet, Dagens Nyheter samt Sveriges Television. Resultatet fastställde en tydlig och konsekvent exkludering av muslimska röster från Sverige. Det gick även att utläsa att frånvaron av detta perspektivockså resulterade i en genomgående avsaknad av en djupare kontext i relation till koranbränningarna och dess konsekvenser. Samtidigt observerades det att mediehusen valde att inkludera minoriteter när deras motsättningar till koran aktionerna var som mest sensationella.

Problemformulering och syfte: Syftet med studien är att undersöka om den gestaltning och nyhetsvärderingen som SVT Sport och Sportbladet gjort av det svenska damfotbollslandslaget skiljer sig åt från mästerskapsåren 2011 jämfört med 2023. Metod och material: Genom en kvantitativ innehållsanalys undersöks gestaltningen och rapporteringen från SVT Sport och Sportbladets artiklar. Artiklarna som undersöks är publicerade under tiden som de båda världsmästerskapen ägde rum, det vill säga från 26 juni till 17 juli år 2011 och från 20 juli till 20 augusti år 2023. Huvudresultat: Resultatet utifrån den kvantitativa innehållsanalysen som gjordes tyder på att medierna verkar ha utvecklats. Det ges betydligt mer utrymme till damfotbollen i SVT Sport och Sportbladet, det ges betydligt större utrymme till spelarna att få uttala sig och medierna använder inte överdrivet kritiska formuleringar längre som går att argumentera för att det gjordes under VM 2011.

Uppsatsen syftar till att undersöka kopplingen mellan koranbränningar, mediepubliceringar, den förhöjda terrorhotnivån och journalisters publicistiska ansvar och nyhetsvärderingar. Val av uppsatsämne grundar sig i att koranbränningar fått en stor medial uppmärksamhet, och koranbränningar kan enligt Säkerhetspolisen vara hotdrivande. Eftersom Sverige idag är ett prioriterat mål för terrorattentat blir forskningen därför aktuell.Genom en kvantitativ innehållsanalys undersöker vi hur svensk dags- och kvällspress har rapporterat om koranbränningar före och efter att Säkerhetspolisen valde att höja terrorhotnivån från en trea till en fyra på en femgradig skala. Gestaltningsramar har varit avgörande för att kunna analysera hur medierna rapporterar om koranbränningar, och jämförelsen mellan två olika tidsperioder har gett oss möjlighet till att observera skillnaderna i rapportering före och efter att terrorhotnivån höjdes.Genom kvalitativa intervjuer med fyra yrkesverksamma journalister undersöker vi deras syn på sitt publicistiska ansvar samt hur de har resonerat kring nyhetsvärdering vid publiceringar om koranbränningar. Vi undersöker även hur de ser på relationen till Säkerhetspolisen.Resultatet i den kvantitativa undersökningen visar att rapporteringen skiljer sig mellan tidsperioderna, inte minst vad gäller gestaltning i rapporteringen. Vi kan med hjälp av resultatet också konstatera att medierna frekvent använder sig av ordet terror i samband med publiceringar om koranbränningar.Resultaten från intervjuerna visar att deras relation till Säkerhetspolisen är fåordig samt att deras jobb handlar om att vara konsekvensneutrala, och inte ansvara över landets säkerhet.

Denna studies syfte är att undersöka hur de svenska rikstidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen bevakat invasionerna av Ukraina 2022 och Gaza 2023.  Vi ämnar att se vilka likheter och skillnader som uppenbarar sig i de båda bevakningarna. Forskningsfrågorna som formulerats utifrån den övergripande frågeställningen är: 1. Vilka aspekter av krigen har fått mest fokus och därmed högst nyhetsvärde i svensk dagspress?, 2. Hur ser fördelningen av källor ut angående statistiken från konflikten som används i artiklarna? och 3. I vilken utsträckning får de inblandade sidorna synas i form aktörer som uttalar sig. Studiens resultat har byggts på en kvantitativ innehållsanalys som utgår från tidsperioderna 2023-10-27 till 2024-03-25 för Gazakriget och från 2022-02-24 till 2022-07-17 för Ukrainakriget. Studien omfattar totalt 200 artiklar, varav 100 behandlar varje konflikt. Vi har inkluderat 25 artiklar från varje tidning per konflikt för att säkerställa en jämn fördelning. För att kunna forma en förståelse för materialet användes följande teorier: gestaltningsteorin, nyhetsvärdering och Westerståhls objektivitetsmall. Resultatet visar att nyhetsvärderingen gällande vilka aspekter som lyftes i respektive konflikt var mycket likartade. Civilas upplevelser, militära operationer, politik och humanitära förhållanden förekom i båda bevakningarna. Den stora skillnaden var dock att Ukraina hade en bredare bevakning. Fördelningen av källor när det gäller statistik och uttalade aktörer var i stort sett likartad. Det fanns dock en markant underrepresentation av politiker och militärer från Hamas i bevakningen av Gaza, vilket i sin tur eventuellt skulle kunna påverka den allmänna bilden av konflikten.