Global ETD Search

11	Representation av nyreligiösa rörelser i religionsläroböcker / Representation of New Religious Movements in Textbooks Skenderi, Besa, Ucar, Josefine January 2024 (has links) Vi upplever att det finns en brist på forskning om nyreligiösa rörelser i läroböcker. Denna brist gör vårt arbete särskilt relevant för att fylla tomrummet. Genom att bygga vidare på befintlig forskning och identifiera nya vägar, hoppas vi kunna bidra till en bättre förståelse för hur nyreligiösa rörelser presenteras och förmedlas i läroböcker. Syftet med studien är att undersöka hur nyreligiösa rörelser framställs i läroböcker och hur stort utrymme de får i de utvalda läroböckerna för religionskunskap 2 på gymnasiet. Arbetet kommer att besvara följande frågeställningar: Hur framställs nyreligiösa rörelser i de utvalda läroböckerna? Hur stort utrymme får de nyreligiösa rörelserna i de utvalda läroböckerna i förhållande till bokens omfång? Hur förhåller sig framställningen om nyreligiösa rörelser i läromedelsböckerna till de centrala målen i religionskunskap 2? För att besvara frågeställningarna har vi använt oss av en kritisk diskursanalys som metod, vilket innebär att vi undersöker maktstrukturer och sociala strukturer som reproduceras i texterna. Vi genomför både en kvalitativ och kvantitativ analys där vi identifierar tematiska ord och mäter hur stort utrymme nyreligiösa rörelser får i läroböckerna. Studiens resultat visar att nyreligiösa rörelser porträtteras stereotypt i läroböckerna och tilldelas begränsat utrymme i förhållande till böckernas totala omfång. Dessutom visar resultatet att framställningen av dessa rörelser delvis förhåller sig till det centrala innehållet, men på ett ytligt och grundläggande sätt. Gymnasiet läroböcker nyreligiösa rörelser religionskunskap 2. Philosophy, Ethics and Religion Filosofi, etik och religion
12	Avhoppet genom avhopparens ögon : En kvalitativ studie om hur avhoppsprocessen från nyreligiösa rörelser kan gå till Maziani, Anastasia January 2021 (has links) Syftet med arbetet var att först beskriva hur avhoppsprocessen kan gå till enligt Helen Ebaughs (1988) ”role-exit theory” och sedan identifiera och analysera de sociopsykologiska processer som verkar inom ramen för avhoppsprocessen. Det empiriska materialet som analyserades med hjälp av en kvalitativ insats var tre självbiografier av avhoppare från tre olika nyreligiösa rörelser. Materialet inhämtades genom en djupläsning av de tre självbiografierna som står i fokus i denna studie. Resultatet analyserades med hjälp av Ebaughs (1988) teori om rollbyte och tidigare forskning. Resultatet visade att avhoppsprocessen är en komplex process i vilken olika sociopsykologiska processer verkar. Tvivel visade sig vara den första processen som sker under avhoppsprocessen. Andra faktorer, som alternativa sociala roller, kriser i ens liv samt stödet av individens sociala nätverk är sådant som enligt Ebaughs teori kan påverka avhoppet. Ännu en faktor som framkom i analysen av självbiografierna och påverkade individernas beslut att lämna de respektive nyreligiösa rörelserna var avhopparnas kontakt med Internet som de använde sig av för att bland annat få information om de respektive rörelserna från ett annat perspektiv. avhopp avhoppsprocess självbiografier Helene Ebaugh Role Exit Theory nyreligiösa rörelser tvivel socialt nätverk. Humanities and the Arts Humaniora och konst Pedagogy Pedagogik
13	Skildringen av samtida asatro i svensk media : En innehållsanalys av hur samtida asatro representeras i digital nyhetsmedia / The Depiction of Modern Asatrú in Media : A content analysis of how modern Asatrú is represented in digital news media Andersson, Rasmus January 2022 (has links) This study focuses on how Asatrú movements in Sweden are depicted and discussed in digital news articles through two different lenses: How are these movements depicted and which aspects of these movements and their faith are brought up most frequently? The theoretical framework for the study consists of Stuart Hall’s Reception Theory, positive and negative Essentialism as well as Erving Goffman’s theory of Stigma. The method consists of a qualitative content analysis focusing on analyzing the ideas, ideologies and narratives presented in the studied articles, and the material consists of digital articles picked from various Swedish news publications such as Aftonbladet, Dagens Nyheter and Expressen, published between 2015 - 2021. The study shows that the discussion of these Asatrú movements is dominated by their perceived connections to racism and right wing extremist groups. On the other hand, the articles and their authors also make attempts to counterbalance this depiction by discussing aspects of the religion such as Blót, ritual sacrifices, as well as by interviewing members of these movements to show their thoughts and feelings about their religion. Asatrú Heathenry New religious movements News media Stigma Reception theory Essentialism Extremism Racism Asatro hedendom nyreligiösa rörelser nyhetsmedia stigma Reception theory Essentialism extremism rasism Religious Studies Religionsvetenskap
14	The Quest for Gnosis : G. R. S. Mead’s Conception of Theosophy / The Quest for Gnosis : G.R.S. Mead's Conception of Theosophy Gruffman, Paulina January 2020 (has links) G. R. S. Mead is an important but neglected historical personality of the British fin-de-siècle occult, Theosophical, and post-Theosophical milieu. While previous scholars of Theosophy have portrayed the Theosophical movement as quite cohesive in nature, I argue that it might have been a lot more pluralistic, with ostensibly key Theosophical concepts being open for debate. By a careful study of Mead’s editorial activity, his debates with other Theosophists in leading occultist journal over the period 1890s through 1910s, I illustrate that Mead held alternative views of key Theosophical concepts. This gives us a clue as to how the movement of Theosophy can be characterized differently. I suggest that we speak of many different “Theosophies” rather than one singular “Theosophy” to better capture the seemingly diverse makeup of the Theosophical movement. I look at three areas wherein Mead’s views differed from those of other important Theosophists: the concept of “the Masters” as spiritual authority, which sources to turn to and how to interpret them, and the question of whether occultism should be understood primarily in theoretical or in practical terms. I propose that by seeing Theosophy as a debating ground where many different Theosophists competed over the definition of their particular kind of Theosophy, we might also better account for why so many post-Theosophical currents emerged. Lastly, Mead’s concept of “Gnosis” might have served as a bridge between his Theosophical and post-Theosophical periods, as the concept’s meaning, along with Mead’s spiritual outlook, does not appear to have changed over time. This gives some consequences to how we conceive of post-Theosophy, since he does not fit neatly within that category. theosophy theosophical society gnosis g.r.s. mead helena blavatsky annie besant c.w. leadbeater occultism esotericism western esotericism new religious movements new spirituality quest society the quest teosofi teosofiska samfundet gnosis ockultism esoterism västerländsk esoterism nyreligiösa rörelser History of Religions Religionshistoria

Page generated in 0.0813 seconds