Skolan skall vara en skola för alla där alla ska må bra och ingen skall känna sig kränkt eller utsatt på  grund av tro, kön, identitet, hudfärg etc. Skolan skall främja elevernas förståelse för andra människor och utveckla förmåga till inlevelse och medkänsla. Undervisningen bör vara saklig och allsidig och skolan bör vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de skapas. Syftet med uppsatsen är att belysa hur nyreligiösa rörelser skildras i dagens läroböcker utifrån skolans värdegrund. Sex olika läroböcker för gymnasieskolan religionskunskap A ingick i undersökningen. Utifrån de olika läroböckerna undersökte jag hur läromedelsförfattarna  tog upp ett antal nyreligiösa rörelser. Tidigare forskning visar att det redan finns ett antal kända problem kring läroböcker. Det är främst professor Härenstam som belyser det. Hans forskning handlar främst om läroböckers sätt att skildra islam och buddhism. Han menar att brist på plats är ett stort problem och att läromedelsförfattarna inte alltid är källkritiska när de skriver läroböcker. Mitt resultat visar att flera av läroböckerna  inte alltid är sakliga och objektiva. Därför kan de lätt kränka elever eller skapa plattform där fördomar och förutfattade meningar frodas. Analysen av denna undersökning visar att lärarna måste vara medvetna om vad de lär ut och på vilket sätt. Att använda sig av flera läroböcker och plocka ur dem gör att man kringgår problemet. Samtidigt är det viktigt att lärarna  är källkritiska och även tidigt lär eleverna att reflektera och vara källkritiska.

Scientologin är en nyreligiös rörelse som skildrats flitigt inom populärlitteraturen, vilket gör att den blivit något bekant för många. Syftet med denna uppsats är att använda en bekant nyreligiös rörelse och utifrån denna skapa ett undervisningsunderlag som rör innehållet i Religion 2. Uppsatsen behandlar scientologins kännetecken samt förhållande till världsreligionerna. Den teoretiska ram som arbetet innehåller är kärnan ur Russel T. McCutcheons föreskrivna sätt att studera religion utifrån rörelsens historia, rörelsen tro och världsbild, rörelsens sociala och praktiska uttryck samt rörelsens relation till övriga religioner. Denna forskning rör innehåller i Religion 2 på ett mer avgränsat och specifikt sätt än tidigare forskning kring rörelsen. Uppsatsen är en kvalitativ systematisk litteraturstudie och resultatet en sammanställning av tidigare forskning kring scientologirörelsen, utifrån frågeställningarna ovan. De slutsatser som detta arbete ger vid handen är framförallt scientologins koppling till äldre traditionella religioner som buddhism och kristendom, men också moderna andliga strömningar som new age. Vad gäller scientologins kännetecken utkristalliseras en rörelse med gnostiska drag där kunskap och självutveckling är centralt.

Den här studien undersöker hur nyreligiösa rörelser framställs i tolv läroböcker för högstadiet och gymnasiet i den svenska skolan. Uppsatsen fokuserar på sex läroböcker från 1970,-1980-och 1990-talet och sex läroböcker publicerad efter 2010. I uppsatsen görs det även en jämförelse mellan de olika läromedlen för att finna skillnader och likheter. De resultat jag fick fram var bland annat skillnader mellan läroböckerna gällande utrymme, där de äldre läroböckerna valde att lyfta fram nyreligiösa rörelser betydligt mer jämfört med läroböcker publicerad efter 2010.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur Jehovas vittnen och Jesu Kristi kyrka avSista Dagars Heliga representeras i läroböcker ämnade för gymnasiet och högstadiet efter 2011.Studien har även ämnat undersöka hur beskrivningarna av rörelserna skiljer sig åt, och i vilkasammanhang religionerna placeras i läroböckerna. Materialet till undersökningen består av nioläroböcker, där fem är ämnade för gymnasiet och fyra för högstadiet. Undersökningen harutgått från en kvalitativ innehållsanalys och ett teoretiskt ramverk som grundar sig imatrisindelningen som islamologen Jonas Otterbeck har konstruerat i samband med hansläromedelsgranskningar. Matrisen utgår från att läroböckers skildringar har en tendens att varaonyanserade, utelämna väsentlig information och innehålla ett tendensiöst urval, något somresulterar i att religioner framställs ogynnsamt. Utöver det har studien också utgått från KjellHärenstams begrepp allsidighet och saklighet som menar att läroböckerna ska återge en allsidigbild av en religion, samt att inte viss information får utelämnas eller framhävas på ett sådantsätt att religionen framställs missvisande.Undersökningen visade att rörelserna skildras översiktligt i samtliga böcker och att fakta harutelämnats, något som har lett till att vissa verk återger en felaktig och förvirrande bild avrörelserna. Dels förekommer det i några av verken att rörelserna återges på ett tendensiöst sätt,som leder till att rörelserna antingen framställs positivt eller negativt. Tillskillnad från JesuKristi kyrka av Sista Dagars Heliga framställdes Jehovas vittnen som en homogen rörelse.Dessutom betonades skillnaderna mellan andra kristna kyrkor och Jehovas vittnen meringående än med Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga och andra kristna samfund.Anmärkningsvärt visade också studien att flertalet av läroböckerna skildrade rörelserna isamband med nyreligiösa rörelser och inte med kristendomen. Därmed misslyckades flera avverken att uppnå kriterierna för begreppen allsidighet och saklighet.

New religious movements are often introduced as suspect and controversial, not least according to media. This essay investigates how new religious movements are described in religion textbooks through a critical discourse analysis. The aim of the essay is to illustrate how new religious movements are presented and discussed in textbooks, as well as comparing how the content corresponds with the curriculum for religious studies 2 in the Swedish upper secondary school. The analysis focuses on the language use in the textbooks, for example which discourses, categorizations, and terms that recur. The questions are: (1) How are new religious movements introduced and presented in religion textbooks? (2) Which terms are used and how are they discussed? (3) How do religion textbooks relate to the curriculum in religious studies 2?

This essay aims to examine textbooks and digital textbooks for how they present new religious movements and secular world view in upper secondary school in Sweden. This essay also strives to examine if this presentation is non-confessional or non-religious. These results will then be compared between traditional textbooks and the digital textbooks. In total six textbooks are included in the study where of three are traditional and three are digital.The study shows that the textbooks are presenting new religious movements and secular world view from a historical and a character based perspective in most cases, the digital being less so. It has also shown that the digital textbooks don’t include new religious movements and that the traditional textbooks might be non-religious concerning secular life views and not at all concerning the new religious movements. For the digital textbooks, the results are inconclusive.Keywords:

I föreliggande uppsats undersöks hur religionslärare undervisar om nyreligiositet i religionskunskap 2. I uppsatsen har vilka metoder samt vilket urval i innehåll lärarna gör i undervisningen om nyreligiositet varit i fokus. Frågeställningarna hur lärare arbetar med kränkningar/förutfattade meningar om nyreligiositet samt vilken omfattning ämnet har i undervisningen har även varit aktuellt. För att få en tydligare ingång har uppsatsen försökt lyfta den problematik som ofta lyfts i undervisningssituationer och som ofta skapar en utmanande miljö att undervisa för lärare men även en utmaning för elever att lära i. För att undersöka frågeställningarna och få fler synpunkter har åtta lärare intervjuats som undervisar i religionskunskap 2. En hermeneutisk metod har använts för att tolka deras svar. För att koppla de intervjuade lärarnas undervisning till den nedskrivna didaktiken har den teoretiska utgångspunkten utgått från didaktiska teorier, främst de tre modellerna förmedlingsdidaktik, progressionsdidaktik samt hermeneutikdidaktik. Resultatet visar på att hur lärare undervisar i förhållande till metoder, innehåll samt omfattning är ytterst individuellt. Det visar på en markant skillnad i hur undervisningen kan förefalla om nyreligiositet och i vilken omfattning den bedrivs. Resultatet visar även på att hur lärare väljer att hantera kränkningar/förutfattade meningar även är individuellt, men lyfter även behovet av ingripande när detta sker i klassrummet.

The purpose of this study is to analyze how two former members of the Church of Scientology describe their lives and the process from member to non-member. This will be achieved by answering how they describe their lives within the church and how they describe their process leaving the church. Also, by analyzing what crucial factors influenced their decision to leave the church. The study uses a qualitative text analysis to analyze two biographies written by two former members, Miscavige Hill and Tunedal. The study concludes that the two former members lives in the church differ. Of that reason that one of them grew up in the movement and the other joined as an adult. Also, one of them were an ordinary member of the movement and the other were a member of the very exclusive “sea organization” within the Church of Scientology. Furthermore, the result of the study shows that the process from member to non-member is a lengthy process, and that there are a number of factors that contributed to the members decision to leave the Church of Scientology, such as the church demands for donation and the church control over its members. The study demonstrates the need for source criticism, and to be critical of stories from both members and former members. Not everyone has the same experience of new religious movement and each member has an individual experience. Whereby there will always be different versions of “the truth”.

Denna uppsats identifierar och studerar maktstrukturer och maktutövande i ettnyreligiöst samfund som betraktas innehålla sekteristiska drag. Samfundet som kommeratt tillämpas i uppsatsen är det omdiskuterade samfundet Familjen, tidigare benämndsom Guds barn. Det undersöks även hur Michel Foucaults maktteorier kan blitillämpade på dessa maktstrukturer och maktutövanden. Den teoretiska utgångspunktenutgår ifrån Foucault maktteorier, genom innehållsanalys med kvalitativ inriktning.Resultatet påvisar att det förekommer ett antal maktutövanden och maktstrukturer inomdet aktuella samfundet, vilket alla hade möjlighet att bli associerade med Foucaults synpå makt på olika vis.Det förefinns en tråd mellan de förekommande strukturerna i Familjen och Foucaultstanke- och synsätt angående makt, med klargöranden och redogörelser hur de associeraroch sammankopplar med varandra

Studiens syfte var att undersöka vilka umgängesformer som anses lämpliga respektive olämpliga inom Jehovas vittnen, samt undersöka gruppens sociala relation till det övriga samhället och förhållande till före detta medlemmar. Undersökningen genomfördes i form av en kvalitativ tematisk textanalys, där rörelsens publikationer analyserades för att identifiera  de viktigaste normerna gällande denna studies frågeställningar. Resultatet analyserades och diskuterades sedan med hjälp av Glocks deprivationsteori samt tidigare forskning inom området. Studiens slutsatser är att Jehovas vittnen strävar efter att begränsa sitt umgänge med det övriga samhället. Kontakt med före detta medlemmar är i huvudsak inte tillåtet. Världen anses vara ond och på väg att gå under, man vill därför inte vara en del av den eller utsättas för världsliga människors dåliga inflytande. Medlemmarna uppmanas att enbart spendera mycket tid med och utveckla nära relationer till personer som delar ens tro och värderingar, vittnena umgås därför i huvudsak mest med varandra.